Öppna förstärkningslager används för att fördröja vatten under allmänplats, men får endast anläggas under gång- och cykelbana, parkering, möbleringszon och flexzon. Öppna förstärkningslager kan kombineras med andra konstruktioner för dagvatten i marknivå, se bild 1 och 2. Exempel på ytliga dagvattenanläggningar som kan kombineras med öppet förstärkningslager finns i följande kapitel:
- 12EA3.1 Infiltrationsstråk med vegetation
- 12EA3.2 Infiltrationsstråk med hårdgjord yta
- 12EA3.3 Svackdike
- 12EA3.4 Regnbädd
- 12TA Växtbäddar, ritning J3:E
Dränerande hårdgjord yta har inget kapitel i TH. Det kan utföras på många olika sätt och kan vara en lämplig anläggning i vissa miljöer. Markförvaltaren avgör om det är en lämplig anläggning i det aktuella projektet, kontakta Kompetens ”Granskning utformning och konstruktion”.
Det öppna förstärkningslagret bredd, djup och längd anpassas efter platsens behov av dagvattenfördröjning, växtbäddsvolym och tillgängligt utrymme. Växtbäddar för träd ska inte understiga djup och bottenbredd som anges i 12TA Växtbäddar, ritning J3:E.
Ett öppet förstärkningslager kan anläggas som en sammanhållen bädd i gatans längdriktning eller som enskilda konstruktioner, vilket som är mest lämpligt beror på platsens förutsättningar. Dagvattnet kan ledas till det öppna förstärkningslagret ytligt eller via brunnar. Mer om dagvatteninlopp finns i 12EA3.5 Inlopp och brunnar.
Om det finns behov av rening ska dagvattnet filtreras genom en ytlig dagvattenanläggning innan vattnet når det öppna förstärkningslagret. Där dagvattnet leds direkt via brunn till öppet förstärkningslager/skelettjord kan separat partikelavskiljning, t.ex. dagvattentunnel, behövas om anläggningen ligger i en miljö som genererar mycket partiklar, till exempel en högtrafikerad gata.
Viktiga aspekter vid anläggning av öppet förstärkningslager:
- Kräver mer packning än krossmaterial med 0-fraktion (packas i 25 centimeterslager).
- Materialskiljande skikt är viktiga att anlägga för att nollfraktioner från andra skikt inte ska täppa igen hålrummen i det öppna förstärkningslagret.
- Områden med öppet förstärkningslager, inlopp, brunnar och dräneringsledningar ska mätas in och information ska följa med vid överlämning av anläggningen.
Projektören ska ta fram anläggningsinstruktioner, relationshandlingar inklusive drift och underhållsinstruktioner som beskriver anläggningen. Dagvattenanläggningens alla delar som inlopp/brunn, öppet förstärkningslager och eventuellt ytlig renings- och fördröjningsanläggning, spridningsledningar och dräneringsledningar ska mätas in och uppgifter ska följa med vid överlämning av anläggningen både till den förvaltning som kommer förvalta anläggningen samt till kretslopp och vatten, se mer 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.
Göteborgs stad är via Kretslopp och vatten en av samarbetskommunerna till “Levande stadsrum – en handbok i Blågröngrå system, version 4.0”. I handboken finns vägledning kring planering, projektering, utförande, drift- och underhåll samt grävningsmanual för BGG-system. Handboken kan laddas ned via länken ”En handbok i Blågröna system”. Handboken är ett kunskapsstöd för BGG-anläggningar, och har inte samma status som projekteringsvägledning som de ritningar som de standardritningar som finns i Teknisk Handbok.
Bild 1. Exempel på öppet förstärkningslager som sammanhängande stråk. Det blå området symboliserar ett öppet förstärkningslagrer som här ligger i ett stråk utmed hela gatan. På markytan varvas hårdgjorda ytor med regnbäddar, vegetationsytor och träd på valfritt sätt. På detta sätt ges stora möjligheter till hantering av dagvatten samtidigt som gaturummet kan utformas flexibelt. (Bild, Edge)
Bild 2. Exempel på öppet förstärkningslager som enskilda konstruktioner. Här är partier med öppet förstärkningslager, de blå områdena, anlagda lokalt under olika konstruktioner i marknivå, såsom regnbädd, vegetationsyta och träd i hårdgjord yta. Det öppna förstärkningslagret bidrar med gasutbyte och vattenförsörjning eller -magasinering av vatten i begränsad utsträckning. (Bild, Edge)
