3DA Utrymme fordonstrafik
Vid utrymmesplanering och utformning av körbanor ska framtida trafikflöden alltid beaktas. Lösningarna ska anpassas till avsedd trafikering och utgå från dimensionerande fordon. Tillgängligheten för större fordon för renhållning, distribution, drift och underhåll ska säkerställas på gator, i korsningar och på vändplatser. Se även 3DD Utryckningstrafik.
Utöver själva körbanan ska det finnas utrymme för utrustning som till exempel vägmärken, belysningsstolpar, eventuella träd och elskåp. Det ska också finnas ett säkerhetsavstånd till fasta hinder och utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag. Där det finns behov ska plats även finnas för hållplatser, kollektivtrafikkörfält osv.
Dimensionering av körbana
Dimensionerande typfordon samt körbanebredder för olika gatutyper och korsningar framgår av tabellen ”Utrymmesdimensionering körbana”. Måtten i tabellen avser enbart själva körbanan. Utöver tabellen ska nedanstående beaktas:
- Utrymme ska läggas till för breddökningar i kurvor och där fordon svänger.
- Fordonssvep ska inte förekomma på ytor avsedda för gående och cyklister.
- Minsta avstånd mellan två kantstenar ska vara 3,5 meter på raksträcka.
- Körbanebredder mellan 3,5 – 5,0 m ska inte utföras för dubbelriktad motorfordonstrafik.
- Körbanebredden på gator med motorfordonstrafik i en riktning och dubbelriktad cykeltrafik ska vara minst 4,5 meter.
- Utrymme ska läggas till för stödremsa på gator och vägar utan kantsten.
- På industrigator och liknande gator som trafikeras av fordon med större utrymmesbehov ska körbanan vara minst 7 meter.
För utrymmesdimensionering av vändplats se 3DC Vändplats.
Tabell Utrymmesdimensionering av körbana
| HUVUDGATA | LOKALGATA | ||||||||||||||||||
| Led/Genomfartsgata (regionala start-/målpunkter) |
Genomfartsgata (viktig förbindelse mellan områden) |
Uppsamlingsgata (trafik i området och till näraliggande områden) |
Mindre uppsamlingsgata, bostadsgata mm | Lågfartsområde | |||||||||||||||
| Referenshastighet VR (km/h) | 60-80 | 60 | 40 | 60 | 40 | 40 | 30 | Mindre än 30 | |||||||||||
| Trafikflöde (f/d) | över 6000 | över 6000 | 3500-6000 | under 3500 | under 1500 | ||||||||||||||
| Antal körfält (st) | 2-4 | 2-4 | 2 | 2 | 1-2 | ||||||||||||||
| Rekommenderad körbanebredd 1 (m) för motorfordon i normalfall på raksträcka med två körfält |
Efter behov | K 7,0-7,5 | K 7,0 | K7,0 | 6,5 | 6,5 | K 6,0 (utan buss) |
K 5,5 (utan buss) |
K 3,5 (för 1 körfält på raksträcka) resp. K 5,0 (för 2 körfält på raksträcka) |
||||||||||
| Dim. mötessituation (typfordon) på sträcka |
LBn+LBn | LBn+LBn | LBn+LBn | LBn+LBn | LBn+LBn | LBn+LBn | LBn+P | P+stillastående Lbn | |||||||||||
| Dim. typfordon i korsning | Bb | Bb | Bb | Bb 2 | Bb 2 | Bb 2 | LBn | LBn | LBn | ||||||||||
| Körsätt/ utrymmesklass |
RAKSTRÄCKA | A | A | A | A | A | A | B | A | C | |||||||||
| KURVA | A | A | A | A | A | A | B | A | C | ||||||||||
| KORSNING | A | A | B | A | B | B | C | C | |||||||||||
| Kollektivtrafik (buss) | Kan finnas | Kan finnas | Kan finnas | Kan finnas | Nej 3 | Nej 3 | Vanligtvis inte | ||||||||||||
| Dubbelt busstopp | Nej | Nej | Nej | Kan finnas | – | – | – | ||||||||||||
| Enkelt busstopp | Nej | Nej | Kan finnas | Kan finnas | – | – | – | ||||||||||||
| Farthinder | Inga | Inga | Kan finnas | Kan finnas | Kan finnas | Kan finnas beroende på situation och plats. Gatan hastighetsdämpas främst via gaturummets totala utformning. |
|||||||||||||
Tabellen är ett utrymmesdimensioneringsstöd vid planering. Observera att man även behöver göra mer specifika studier anpassat till plats, område, stadsdel, funktion mm.
Värdena i tabellen ger normal standard för körbanebredd m.m. i en sektion på raksträcka kopplat till flöde och referenshastighet.
Vid flera körfält i samma riktning kan körfältsbredderna eventuellt minskas något (studeras särskilt).
1) Bredd mellan kanstenar vid gata med kantsten. Bredd inklusive vägren på gator utan kantsten.
2) Bb främst i de färdriktningar buss kan förväntas gå genom korsningen. I övriga färdriktningar – överväg LBn.
3) Flexlinje och liknande kollektivtrafik med små bussar kan förekomma – utrymmena kan då behöva anpassas och utökas.
I samband med utformningen ska utrymmesstudier med körspår göras för att säkerställa framkomligheten för dimensionerande fordon på sträcka, i korsningar och i kurvor.
Hinderfri bredd
Fasta hinder eller utrustning får inte finnas närmare än ett visst sidoavstånd (hinderfri bredd) från körbana.
Normalt bör de flesta typer av utrustning/hinder placeras i skiljeremsor/utrustningsremsor mellan körbana, cykelbana och gångbana.
Läs mer om gatuutrustning och vägmärken under avsnitten 3M Möbler och utrustning och 3NB Skyltsättning.
För sidoavstånd vid hastigheter över 50km/h, se VGU. För belysningsstolpar se även Trafikverkets Vägbelysningshandbok.
Hinder som av någon anledning måste placeras närmare än vad som anges i tabellen ska märkas ut med kontrastmarkering, se 3MC Kontrastmarkering.
Tabell Hinderfri bredd körbana (raksträcka)
| Hindertyp (raksträcka) | Minsta sidoavstånd (m) från bilkörbana till hinder på raksträcka, VR 30-50 km/h |
Anmärkning | |
| Hinder lägre än 0,2 m (t ex kantsten mm) |
0 m | Minsta öppning mellan kanstenar 3,5 m för ett körfält. | |
| Hinder 0,2 m och högre (t ex belysningsstolpar, möbler, elskåp, utrustning, trädstam*, fasad, papperskorgar, mm) |
0,5 m | ||
| Väg- eller broräcke | 0,5 m | ||
| Utstickande/nerhängande hinder (t ex skärmtak, fasadskyltar, blad/grenverk mm placerade under fri höjd) |
0,5 m | Beskärningsbehov minimeras genom väl tilltaget planteringsavstånd till körbana. |
|
| Vägmärken | 0,5 m | Se Skyltsättning. |
*Vid trädplacering behöver hänsys tas till mer än den hinderfria bredden, se 3OB trädplacering
Säkerhetszon
Säkerhetszon är det område utanför körbana som i högre hastigheter ska vara fritt från oeftergivliga hinder. Säkerhetszonen medför då normalt större sidomått till oeftergivliga hinder än hinderfri bredd. Vägutrustning av eftergivlig typ får stå inom säkerhetszonen men däremot inte innanför den hinderfria bredden. Säkerhetszonen är beroende av vilken hastighet som gäller på gatan.
Säkerhetszon kan sällan uppnås i den täta staden eftersom många föremål är oeftergivliga och utrymmet i gaturummet begränsat. Säkerhetszoner är därför främst aktuellt i glesare miljöer där verkliga hastigheter överstiger 50km/h samt där det finns risk för avkörningar till exempel i kurvor.
Föremål eller räcken med horisontella avslut som riskerar orsaka penetrerande kroppsskador vid ev. påkörning får inte förekomma i närheten av körbana oavsett tillämpning av säkerhetszon eller inte.
Trädplacering – se 3OB Trädplacering.

Fri höjd
Fri höjd till fasta hinder ska vara minst 4,7 meter över körbanor och andra ytor som är allmänt trafikerade av bil/lastbil. Som fast hinder räknas till exempel byggnadsdelar, elledningar, broar, balkonger, portaler och skärmtak.
För vägmärken gäller särskilda regler, se 3NB Skyltsättning.
