Arkivversion 2020:2
Foto: Jonas Andersson

Det här kapitlet avser koordinatberäkning för arbeten inom allmän platsmark och trafikområden.
För att kunna utföra byggande med rätt kvalité krävs moderna metoder för utsättning och lägesbestämning av de olika anläggningsdelarna i ett byggprojekt.
Om något ska byggas som är beroende av befintliga föremål för sitt läge, ska inmätning ske.

Arbetsfördelning

Ansvarig gatuprojektör svarar för att erforderlig koordinatbestämning av objekt, enligt punkt 3 nedan, blir utförd samt att koordinater från samtliga inblandade ledningsägare, till exempel VA, fjärrvärme-, el-, gas- och televerk samlas in.

Entreprenören ansvarar för all beräkning av utsättningsdata

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för all koordinatbestämning och utsättning av tomtgränser, användningsgränser och de gränser där bestämningen regleras enligt svensk författning.

Objekt som koordinatbestäms vid behov

  1. Kvartersgränser och övriga fastighetsbildande gränser (stadsbyggnadskontoret).
  2. Övriga gränser redovisas på detaljplan (utförs av stadsbyggnadskontoret).
  3. Profillinjen med längdmätning (normalt körbanans mittlinje).
  4. Gatu- och körbanekanter.
  5. Kantstenslinjer.
  6. Farthinder
  7. Ledningar, kulvertar, diken, brunnar, ventiler och brandposter.
  8. Vägvisningsportaler, belysnings-, kontaktlednings- och signalstolpar.
  9. Spåranläggningar.
  10. Byggnadsverk såsom broar, tunnlar, tunnelpåslag, bergsskärningar, stödmurar, kajer, bryggor, fribärande trappor och bullerskärmar.
  11. Tekniska system
  12. Hållplatsutrustning, papperskorgar, möbler, pollare, bommar, staket, räcken och liknande utrustning.
  13. Ytskikt

Gränsbestämningar

Stadsbyggnadskontoret koordinatbestämmer gränser enligt punkt 1 och 2 ovan. Gatuprojektören anger de linjer som behövs med röd färg på detaljplanen eller trafikförslaget. Gatuprojektören kontrollerar sedan att data för dessa punkter finns tillgängliga på stadsbyggnadskontorets geodatabas.

Linjebestämningar

Undvik om möjligt element kortare än 1 m i kantstenslinjer. Små symmetriska refuger kan redovisas som punkter i cirkelbågarnas medelpunkter. Ritningarna kan behöva kompletteras med vissa mått. Längdmätning görs normalt från söder mot norr och från väster mot öster.

Ledningar och brunnar med mera

Gatuprojektören ska beställa en samlingskarta från Kommunala Samlingskartan (KSK). Se 12AB2 Kommunala samlingskartan (KSK) och sedan samordna ledningslägen med ledningsägarna.

I gemensamma VA-rörgravar koordinatbestäms den djupast liggande ledningen. Då djupaste ledningen växlar mellan spillvatten och dagvatten ska spillvattnet räknas.

Avståndet till parallella ledningar anges med mått från den koordinatbestämda ledningen. Anslutningar mellan vattenledningar koordinatbestäms. Ventiler beräknas ej. Servisers läge anges med koordinater i tomtgräns.

Brunnar koordinatbestäms normalt i centrumpunkt. Om brunnens centrumpunkt inte sammanfaller med ledningarnas skärningspunkt ska även ledningarnas skärningspunkt koordinatbestämmas.

Rännstensbrunnars centrumpunkt ska ligga 200 mm från kantstödslinjen vid granit- och betongkantstöd. Vid TK-stöd ska centrumpunkten ligga 400 mm från kantstödslinjen.

Stolpar, master och vägvisningsportaler

Fundamentets centrumpunkt ska koordinatbestämmas.

Spår

Vid parallella spårvägsspår koordinatbestäms centrumlinjen på höger spår i längdmätningsriktningen.

I övrigt koordinatbestäms centrumlinjen för båda spåren.

Byggnadsverk

Koordinatbestäms i samråd med konstruktören.

Ledningar och kablar

Utöver vad som angivits ovan ska kablar måttsättas med kabelmåttpil. På kabelmåttpil anges ledningstyp och mått från närmaste koordinaträknad linje (normalt kantstöd/ vägkantslinje) till centrumlinje av ledningsschakt.