Var femte göteborgare är under 18 år. Varje barn och ungdom har rätt att få sina behov tillgodosedda och vara med och påverka. Det säger barnkonventionen som är svensk lag. Det är också det barnperspektivet handlar om. Barnperspektivet rymmer både vuxnas avsikt att göra något utifrån barnens bästa och barns egna perspektiv. När Göteborg växer och konkurrensen om marken ökar behöver vi se än mer till barnens rättigheter. Var ska deras vardag och drömmar få plats?
Barnkonsekvensanalys är ett stöd
Till hjälp i fysisk planering finns verktyget och processtödet barnkonsekvensanalys, BKA, som tagits fram inom Göteborgs Stad. Barnkonsekvensanalyser görs för att utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i stadsutvecklingen och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika planeringsskeden.
Barnkonsekvensanalysen lyfter fram de frågor som är relevanta för barn och unga på ett systematiskt sätt. Syftet är att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram i planeringen utifrån barn och ungas behov, samt beskriva konsekvenser av föreslagna åtgärder. Analysen är inte ett arbetsmoment utan ska mer ses som ett förhållningssätt där perspektivet ska finnas med genom hela planeringsprocessen.
Kort beskrivning av stegen i en BKA
Nedan följer en kort sammanfattning av processtegen i en BKA. Se mer om BKA i länkarna till höger på sidan.
Steg 1: Inventering
I ett tidigt skede genomförs en inventering med syfte att inhämta kunskap om brister, utmaningar och kvaliteter utifrån ett barnperspektiv och barns egna perspektiv.
Hur fungerar området idag för barn och unga? Vilka kvaliteter finns? Vilka brister finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Finns det behov av dialog? Hur inhämtar vi barn och ungas synpunkter eller perspektiv?
Som stöd i identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan BKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna. Se länkarna till höger på sidan för mer information.
Steg 2: Målformulering
I en inventering kommer många värden och behov upp som är viktiga för att vi i planeringen ska ha förståelse för området men mycket kommer inte att kunna omhändertas i projektet. Det behöver till en prioritering och målformulering.
Utgå ifrån inventeringen och försök besvara frågorna vad vill vi uppnå i projektet och vad vill vi prioritera
Prioritering och målformulering bör genomföras tillsammans inom projektet för att barnperspektivet ska få genomsyra hela projektet och inte landa på en invid eller funktions ansvar.
Steg 3: Åtgärder
Vilka åtgärder behövs för att nå målen? Vem ansvarar för att de förverkligas? Hur tas barn och ungas erfarenheter och synpunkter tillvara i åtgärderna? Behöver vi inhämta mer kunskap i det här steget, exempelvis fördjupad dialog med en specifik grupp av barn och unga? Hur tas erfarenheter från inventeringen tillvara i projektet?
Steg 4: Konsekvenser
I konsekvensbeskrivningen analyseras och beskrivs vilka konsekvenser som planen eller projektet har utifrån ett barnperspektiv.
Är förslaget ett steg mot en barnvänligare stad? Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som inventerades i början av projektet? Vilka barn berörs av beslutet? Vilka positiva och negativa konsekvenser innebär det för barn och unga i förhållande till andra intressen? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstagande har gjorts under projektets gång?
Steg 5: Återkoppla
Återkoppla till de som varit delaktiga i processen, både internt inom staden och de barn och unga som eventuellt varit delaktiga. Beskriv vad som har omhändertagits i planen eller projektet och vad som inte har omhändertagits.
Steg 6: Utvärdera
Samtala i projektgruppen kring metoder och resultat. Hur tog vi hand om barn och ungas intressen? Har barnets bästa beaktats? Vad har fungerat bra? Var har varit enkelt eller svårt att omhänderta? Hur fungerade processen?
Steg 7: Överlämna
Det sista steget handlar om överlämning och är viktigt. När det handlar om detaljplanering så börjar här genomförandeskedet och det är då viktigt att kunskap om val och avvägningar förmedlas och omhändertas i projektering, bygg och senare förvaltning. Det är därför viktigt att mål och val av åtgärder samt behov av ytterligare konkretisering av exempelvis utformning och gestaltning tydligt dokumenteras och förmedlas för att barn och ungas behov ska få en påverkan i den färdigbyggda miljön.