Arkivversion 2020:1
Foto: Stina Olsson

Allmänt

Göteborgs stad tog 2015 fram dokumentet ”Vägledning för trafikbuller i planeringen” I dokumentet framgår hur processen ser ut samt hur Göteborg Stad vid nybyggnad av bostäder tillämpar förordningens om trafikbuller vid bostadsbyggandet.

Som grundregel gäller:
att riktvärdena för inomhusmiljön alltid ska klaras
påverkan på befintlig bebyggelse ska utredas

Två olika mått används för trafikbuller; ekvivalent resp. maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå avser en medelnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Maximala ljudnivån är den högsta förekommande nivån under en viss tidsperiod.

Fönster är i regel en byggnads svagaste punkt vad gäller ljudisolering. Standardfönster av äldre modell har en ljudisolering om ca 25 dBA mot vägtrafikbuller och ca 28 dBA mot spårvägsbuller. Moderna fönster och fönster som försetts med tilläggsrutor ger ytterligare 5-10 dBA isolering

Planering och nybyggnad

Vid planering och nybyggnad ska beaktas:
• framtida trafikmängder: Uppgifter om trafik ska levereras av trafikkontorets enhet analys och modeller, se kompetens ”Alstringstal”. ”Riktlinje för trafikmängder i planeringsarbete inom trafikkontoret” ska användas vid bullerberäkningarna
• framtida kollektivtrafik
• såväl dygnsekvivalenta som maximala ljudnivåer,
• lågfrekvent ljud inomhus längs busslinjer och busshållplatser
• påverkan på befintlig bebyggelse.
• vid stor påverkan på befintlig bebyggelse ex öppnar upp återvändsgata, omledning av tung trafik, planering av spårväg på en gata som inte har idag är stora förändringar av gatan. Dessa kan räknas som väsentlig förändring av infrastruktur och då är det riktvärdena i Infrapropositionen 1996/97:53 som gäller efter åtgärd.

Detaljplaner

Vid detaljplaneläggning ska vägledningen ”Vägledning för buller i planeringen” följas. Befintliga bostäder som vid planering påverkas av ökade bullernivåer ska beaktas. Det gäller både inom- och utanför planområdet. Vid en ökning på 3 dBA eller mer kan åtgärder behöva vidtas. Även skolor och förskolors utemiljöer behöver beaktas.

Bullerskärmar

Huvudregeln är att bullerskydd placeras på kvartersmark vid nyexploatering Om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs i så fall. För bullerplank som ska förvaltas av trafikkontoret, är det viktigt att redan i planeringsskedet beakta trafikkontorets synpunkter gällande exempelvis val av placering, utförande och material utifrån drift – och underhållsperspektiv. Se mer under 12BJ Bullerskydd samt dokumentet ”Bullerskyddsplank i Göteborg – synpunkter att beakta vid projektering” till höger på sidan.

Vid planering av bullerskärmar ska:
absorberade skärmar eftersträvas vid motstående byggnader, detta för att undvika ljudreflexer som t.ex. orsakas av glas- och polykarbonatpartier
transparenta skärmar förses med reliefer/ mönster för att undvika att fåglar flyger in i ska dessa, se 12BJ Bullerskydd.
sikttrianglar beaktas vid planering av bullerskydd vid in- och utfarter.

Nyckeltal

Trafikflöde. En fördubbling eller halvering av trafikflödet innebär att ljudnivån ökar respektive minskar 3 dBA. En ökning av flödet med cirka 25 procent ökar ljudnivån med 1 dBA. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
Andelen tunga fordon påverkar ljudnivån. Om andelen tung trafik ökar från 0 till 10 % ökar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA, medan den maximala ljudnivån ökar med 8- 12 dBA med störst skillnad i hastigheter under 50 km/ tim. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
Avstånd. En fördubbling av avståndet minskar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA (om bullerkällan är en linjekälla/ rak, oändlig väg) och den maximala nivån med 6 dBA (om bullerkällan är en punktkälla); härtill kommer markdämpning. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
Stigningen påverkar ljudnivån. Om gatans stigning är 5 % ökar ljudnivån 2- 3 dBA, beroende på andelen tung trafik, jämfört med plan gata. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
Vägbeläggningen påverkar ljudnivån. Variationen mellan vanliga beläggningar uppgår till flera dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
Mjuk mark – gräs, äng och liknande – ger en markdämpning med upptill 3 dBA för varje fördubbling av avståndet (härtill kommer avståndsdämpning). Hård mark – betong, asfalt och vatten – kan höja bullernivån med ljudreflexer. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
Fasadreflexer kan öka bullret ca 3 dBA, att beakta inte minst vid kort avstånd mellan byggnader.
Hastighetsminskning med 10 km/h innebär cirka 2 dBA lägre ljudnivå för lätta fordon och cirka 1 dBA för tunga, inom intervallet 30-90 km/ tim. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
Hastighetshöjning från 50 till 70 km/ tim. ger en bullerökning med 4 dBA. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
Motor- och avgasljud dominerar vid låga hastigheter, från ca 30 km/ tim. för personbilar och 50 km/ tim. för tunga fordon, medan bullret från däck och vägbana tar överhand vid högre hastigheter. (Källa: Bullernätverket Stockholms län)
Risken för störningar är större vid oregelbundet buller och stora skillnader mellan bakgrundsnivå och toppnivå jämfört med jämnt, regelbundet och förutsägbart buller. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
En person upplever normalt en förändring av den dygnsekvivalenta nivån med 1 dBA som en knappt märkbar förändring av hörstyrkan, 3 dBA som en liten men tydligt hörbar förändring och 8-10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering.

Dokument
Kontakter