Genomgående gångbana/cykelbana kan användas för att prioritera gående och cyklister i korsningar med lokalgator, utfarter och andra anslutningar med små trafikflöden. I korsningar där buss i linjetrafik eller annat än enstaka tunga fordon passerar gång- eller cykelbanan är det inte lämpligt att anlägga genomgående banor.
Korsningstypen innebär att korsande trafik har väjningsplikt mot oskyddade trafikanter på gångbana/cykelbana.
Utformningen ska tydliggöra för korsande trafik att den lämnar körbanan, så att väjningsreglerna är uppenbara. Gång- och cykelbanan ska vara förhöjd genom hela korsningen och följa huvudgatans linjeföring, dvs inte böja in som till exempel en cykelöverfart gör.
Genomgående banor är inte lämpliga om skiljeremsan är bredare än fem meter.
Utformning och markering
Kantstöd
- Lokalgatans kantstöd får inte vara förlängt över den korsande cykelbanan och/eller gångbanan.
- Kantstödet ska vara genomgående och följa huvudgatans linjeföring genom hela korsningen.
- Tvärs lokalgatan ska kantstöd sättas i linje med gångbanans inre kant. (Gäller inte vid gångfartsområden och mindre utfarter där kantsten kan uteslutas eller nollas)
- Kantstödsvisning vid genomgående gångbana/cykelbana ska normalt vara 40 mm fasad/snedställd. Längden anpassas efter svängande fordons körspår. Övergångssträcka mellan 120 mm/100 mm till 40 mm är ca 1,5 m. Vid betongkantstöd används ett anslutningsstöd
Utgångspunkten är att inga radier ska synas från den anslutande lokalgatan ut mot huvudgatan. I de fall sidoremsan utgörs av en planteringsyta kan radier dock övervägas för att minska den hårdgjorda ytan.
Vid planering av genomgående banor ska korsandebehovet och möjligheten för cyklister att ta sig till/från banan särskilt studeras. Om det inte finns en närliggande passage kan åtgärd krävas för att underlätta att ta sig till/från banan.
Ytskikt
- Gång- och cykelbanans ytskikt ska vara genomgående, dvs följa med genom hela korsningen.
- Om det finns en skiljeremsa ska ytskiktet på denna vara genomgående dvs följa med genom hela korsningen.
- I de fall skiljeremsan består av till exempel gräs eller grus ska den körbara ytan hårdgöras med i första hand granit.
- Ytskiktet på den körbara ytan ska dimensioneras för fordonstrafik.
Vägmarkering
- Det får inte finnas vägmarkering/vägmärken för cykelöverfart, övergångsställe, cykelfält eller farthinder på platsen.
- Cykelbanan ska markeras med cykelsymbol mitt för den anslutande lokalgatan.
- Gångbanan ska markeras med gångsymbol om den är belagd med asfalt och ligger intill en cykelbana.
- Om korsningen är bred kan fler symboler behövas.
- Vid anslutningar med låga flöden, till exempel villautfarter, behövs inte symboler.
- Längsgående markeringar på cykelbanan ska markeras genomgående över den anslutande lokalgatan
Nedan ges exempel på olika typer av genomgående banor och hur de ska utformas.
Genomgående gång – och cykelbanor med skiljeremsa mot gatan.
Ingen symbol målas på gångbanan där ytmaterialet utgörs av någon form av betong eller sten.
Genomgående gång- och cykelbana med bredare skiljeremsa.
Radier kan övervägas när skiljeremsan utgörs av en planeringsyta.
Genomgående banor ska alltid utföras med genomgående kantsten längs huvudgatan för att tydliggöra korsningstypen och sänka bilisternas hastighet.
Genomgående banor ska alltid följa hudvudgatans linjeföring och får inte böjas av som i exemplet ovan.