Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2022:1
Foto: Mats Udde Jonsson

För att nå uppsatta mål för att öka cyklingen måste cykelvägnätet vara sammanhängande och väl utformat. Sammanhängande innebär att cykelvägnätet inte har några obegripliga avbrott och att det går att cykla till alla viktiga målpunkter. Väl utformat innebär att cykelvägnätet får tillräckligt utrymme och en utformning som motsvarar cyklistens behov av framkomlighet, orienterbarhet, komfort, trygghet och säkerhet.

Ett cykelnät som ger god trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet ger goda förutsättningar för att få fler trafikanter att cykla i stället för att åka bil. Därmed främjas de överordnade samhällsmålen att skydda miljön, hushålla med resurserna och främja attraktiva stadsmiljöer och en god folkhälsa. Läs mer under 2ID Social konsekvensanalys .

Cykelvägnätets tre nätklasser

Cykelvägnätets funktion är att skapa tillgänglighet genom att knyta samman start- och målpunkter. Indelningen bygger på behovet av ett snabbt, grovmaskigt nät, kompletterat med finmaskigare nät som tar cyklisten ända fram till målpunkten.

  • Pendlingscykelnät – knyter samman utpekade tyngdpunkter och större målpunkter som ligger längre ifrån varandra. Nätet ska ha god framkomlighet och flöde samt möjliggöra cykling i något högre hastigheter, utan att kompromissa med säkerheten.
  • Övergripande cykelvägnät – kopplar samman områden i en mindre skala och skapar anslutningar till pendlingscykelnätet.
  • Lokalt cykelvägnät – tar cyklisten fram till cykelparkeringen eller målpunkten.

För mer information, se dokument ”Övergripande cykelvägnät och pendlingscykelnät” till höger samt ”Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025”.

Cykelvägnätets kvalitet – funktionskrav

Vid planering och projektering av cykelinfrastruktur bör man beakta ett antal kvalitetskrav. För nätklasserna anges så kallade funktionskrav som beskriver en kvalitetsstandard som bygger på cyklisternas behov av snabb, enkel och säker cykling. Funktionskravens konsekvenser för utformningen av cykelinfrastrukturen formuleras i planeringsprinciper som gäller för sträcka och/eller korsning. Se vidare i Cykelprogram för en nära storstad.

Planeringsunderlag/vägledning utöver Teknisk Handbok:
Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 (rapport 2:2015)
– Trafik- och resandeutveckling (publiceras varje år)
– VGU (Vägars och gators utformning, Trafikverket)
– TRAST (Trafik för en attraktiv stad, SKL (SKR), Trafikverket)
– GCM-handboken (SKL (SKR), Trafikverket)

För att få ett enhetligt synsätt och utformning i Göteborg finns ett flertal anvisningar och principer för utformning framtagna, se flik 3 Utformning.

Cykelparkering

Cykelparkeringar fyller den viktiga funktionen att skapa tillgänglighet till målpunkter samt att koppla samman cykelinfrastrukturen med det övriga trafiksystemet, som till exempel kollektivtrafiken. Cykelparkeringar ska utformas och placeras så att de tillfredsställer cyklisternas behov av enkla och säkra parkeringsmöjligheter. Cykelparkering kan generellt delas in i tre typklasser: korttidsparkering, långtidsparkering samt nattparkering/säkerhetsparkering. Det finns cykelparkeringar som kan fylla flera av dessa funktioner samtidigt.

Korttidsparkeringarnas primära funktion är parkering för att göra kortare ärenden. Det innebär att parkeringarna behöver vara lokaliserade i nära anslutning till målpunkter.

Vid långtidsparkeringar ska det vara möjligt att parkera cykeln under en längre period, upp till en dag. Parkeringarna ska vara lokaliserade till större målpunkter och kollektivtrafikens knutpunkter. Kravet på närhet till målpunkten är inte lika högt ställt som förkorttidsparkeringarna, däremot ställs högre krav på trygghet och säkerhet. Det ska vara enkelt att hitta till långtidsparkeringarna och orienterbarheten ska underlättas med hjälp av skyltning.

På nattparkeringarna/säkerhetsparkeringarna ska det vara möjligt att låsa in cykeln på en plats där obehöriga inte har tillträde. Risken för stöld och skadegörelse ökar vid cykelparkering över natten. Det medför höga krav på säkerhet och trygghet. För att erbjuda cyklister möjlighet att parkera säkert under en längre period ska nattparkeringarna primärt lokaliseras till stadens stationer och större kollektivtrafikknutpunkter.

Dokument