Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2024:1
Foto: Jonas Andersson

Invasiva främmande växter sprider sig snabbt vilket drabbar inhemska arter och påverkar den biologiska mångfalden. De kan även orsaka andra problem. Jättelokans växtsaft kan ge brännskador vid hudkontakt. Parkslide sprider sig snabbt via kraftiga rötter som kan tränga in i husgrunder och ledningar.

När det finns invasiva främmande växter inom ett arbetsområde eller på mark som staden äger eller förvaltar har staden ett ansvar att se till att de inte sprids och orsakar skada. Kontakta stadsmiljöförvaltningens miljöhandläggare, se kompetens ”Miljö” för att diskutera möjliga metoder för bekämpning eller spridningsbegränsning. Vid upptäckt av invasiva främmande arter på andra förvaltningars markanläggningar tas kontakt med Kompetens ”Invasiva främmande arter” inom respektive förvaltning.

Invasiva främmande växter inom ett projekts arbetsområde

I samband med projektering ska invasiva främmande växter inventeras inom projektområdet. När man upptäcker invasiva främmande växter i samband med exploatering- eller investeringsprojekt så är tiden för åtgärder ofta begränsad. Vilken åtgärd som är mest lämplig skiljer sig åt från fall till fall och beror på platsens förutsättningar och vilken växt det handlar om. Det kan vara möjligt att hantera växtdelar och jordmassor inom arbetsområdet. I naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter finns det förslag på olika metoder för olika arter, se länken ”metodkatalog för bekämpning” till höger på sidan.

Innan projektet startar ska det finnas en plan för hur arbetet ska ske för att begränsa spridning, hur växtdelar och massor med växtdelar ska tas om hand. Till exempel behöver man ha rutiner för hur man rengör fordon, arbetsmaskiner och skor som varit i kontakt med invasiva främmande växter. Vissa åtgärder kan behöva anmälan till tillsynsmyndighet därför är det viktigt att åtgärderna planeras i god tid.

Det är förbjudet att transportera jordmassor och växtavfall som innehåller invasiva främmande arter med undantag för transport till en anläggning för destruktion. Det är viktigt att täcka avfallet noga vid transport, för mer information se länken ”Vägledning för avfallshantering” till höger på sidan.

Rapportera upptäckt av invasiva främmande växter på stadens mark

Upptäckt av invasiva främmande växter ska rapporteras till SLU:s databas. Här ska man uppge vilken växt det handlar om och var den växer. Rapporterar gör man via länken ”Invasiva arter” till höger på sidan. Miljöhandläggare gör rapporteringen till SLU:s databas.

Rapportera bekämpningsåtgärder

Bekämpningsåtgärder bör registreras i Uppdragsportalen. På det sättet rapporteras åtgärden till nationell myndighet, och förs också automatiskt över till Artportalen. För att rapportera åtgärder behöver man kontakta handläggare på länsstyrelsen för att få inloggning. Miljöhandläggare gör rapporteringen.

Invasiva främmande växter på EU:s förteckning över främmande arter

Invasiva främmande arter som finns med i EU:s förteckning är fastighetsägaren eller förvaltaren skyldig att bekämpa. Några vanliga växter på västkusten är; jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. För övriga växter på EU:s förteckning som finns i Sverige, följ länken ”Artfakta” till höger. Under rubriken ”EU-listade invasiva arter” finns mer information.

Andra invasiva främmande växter

För invasiva främmande växter som inte finns med på EU:s lista men som har en förmåga att sprida sig i naturen har markägare ingen skyldighet att bekämpa men spridning rekommenderas att begränsas. Parkslide, vresros och kanadensiskt gullris är exempel på växter med stor spridning i Sverige. Fler exempel på problematiska arter, se länken ”Artfakta”. Under rubriken ”Några främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som inte omfattas av några regler” finns mer information.