Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2022:1
Foto: Jonas Andersson

Röjning

Med röjning avses en utglesning av unga trädbestånd med en mindre stamdiameter än 10 cm i brösthöjd. Kapning görs så nära marken som möjligt.

Röjningsmaterialet läggs i första hand i högar inom området för att ingå i det naturliga kretsloppet. Om materialet inte kan lämnas på plats ska det flisas, i container, eller transporteras till en uppsamlingsplats för flisning.

Buskar med blommor, bär och nötter som t.ex slån, nypon, hassel, brakved, rönn, olvon, hägg, kaprifol, en och sälg ska i regel sparas. När röjning av buskar är nödvändig bör grupper eller buketter lämnas kvar.

 

Gallring

Med gallring avses en utglesning av trädbestånd med större stamdiameter än 10 cm i brösthöjd. Gallringen utförs beroende på trädslag, tillväxt, växtplats m.m. Generellt sparas i första hand grova träd och ädellövträd, samt bo- och hålträd. De utgallrade träden lämnas i första hand kvar i området.

Stamkvistning

Uppstamning av träd ska som regel inte ske i naturområden. Stamkvistning och beskärning av grenar får utföras sparsamt på träd vid vägar, bebyggelse etc.

Buskar och träd som hänger ut över vägar, motionsspår, kring belysning m.m. beskärs. För gator ska den fria höjden vara 4,7 meter och för gångvägar 3,5 meter.

 

Allmänt om trädfällning

Med trädfällning avses nedtagning av träd med större diameter än 10 cm i brösthöjd. I första hand skapas högstubbar. Om träden sågas manuellt är det högst tillåtet att såga i brösthöjd. Ju högre stubbe som lämnas, desto fler livsmiljöer skapas för olika vedinsekter, svampar m.m. Se faktablad ”Högstubbar” till höger på sidan.

Vid fällning ska så små skador som möjligt uppkomma på omgivningen. Helst lämnas hela träden kvar liggande på marken för att brytas ned på platsen. Träden ska ligga säkert och utan att försvåra framkomligheten. Stammarna kan även läggas ihop i högar. Se faktablad ”Faktablad glänta” till höger på sidan.

Gagnvirke (ris, flis, massaved eller timmer) kan försäljas på uppdrag av förvaltare på park- och naturförvaltningen om det är lämpligt. Utkörning görs på tjälad eller torr mark med maskiner som skapar så få markskador som möjligt. Uttag kan även ske med ex häst och timmerkärra. Se rapport ”Grova träd” till höger på sidan

Boträd, döda träd och högstubbar får inte tas ner förutom riskträd. Med riskträd avses träd som är i dålig kondition och kan falla över p-plats, väg, lekplats, luftledning, byggnad eller på annan plats där människor ofta vistas.

Vindfällda träd ska ligga kvar på plats i så stor utsträckning som möjligt. Om det är nödvändigt att kapa trädet t.ex. när det ligger över en gångväg, ska så mycket som möjligt av trädet lämnas kvar på plats. Om ett vindfällt träd kapas ska rotvältan läggas tillbaka. Är trädet avbrutet eller knäckt ska den del som hänger sågas av och läggas ned.

Gran och tall får inte lämnas kvar i samma utsträckning som lövträd på grund av risken för angrepp av märgborrar och granbarkborrar på kvarvarande skog. Enligt skogsvårdslagen får 5m3, ca 10 st grova träd, lämnas per hektar. Vid en större mängd ska ansökan om dispens ske till Skogsstyrelsen. Gran kan ligga kvar i större mängd om den delvis avbarkas. Se faktablad ”Vindfälld skog” till höger på sidan. 

 

Slåtter

Slåtter utförs på ängsmark för att gynna ängsväxter och hålla landskapet öppet. När det gäller värdefull ängsflora ska skärande eller klippande redskap användas så långt det är möjligt.

Slåtter bör ske i slutet av juli – början av augusti och det slagna materialet ska tas upp, för att magra ut marken, och läggs på lämplig plats i området om det inte går att använda till hö. Vissa utvalda objekt slås två gånger per säsong inklusive upptag. Se faktablad ”Slåtteräng” till höger på sidan.

Vägkantslåtter

Slåtter utförs på vägrenar för att öka framkomligheten på stigar och vägar. Alla gång- och ridvägar slås minst 1ggr/år.

Vägkant utan dike slås av ca 60 cm brett beroende på förhållandena på platsen. Vägkant med dike slås från vägkanten till samma höjd i dikets bakkant.

Valet av maskiner ska medföra att arbetet blir så rationellt och miljövänligt som möjligt. Om möjligt tas slaget material bort för att få en så värdefull flora som möjligt.

 

Skötsel av kulturlämningar

Generellt röjs kulturlämningar från vegetation så att de syns och att växtrötter inte spränger sönder dem. Det avröjda materialet tas bort från lämningarna. Göteborgs Stadsmuseum kan lämna närmare instruktioner för de arbeten som ska utföras på själva kulturlämningen. Se faktablad ”Stengärdesgård” till höger på sidan.

 

Dokument
  • Faktablad Bryn

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_63_Faktablad-Bryn_2017-10.pdf

  • Faktablad Glänta

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_64_Faktablad-Glanta_2017-10.pdf

  • Faktablad Högstubbar

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_65_Faktablad-Hogstubbar_2017-10.pdf

  • Faktablad Slåtteräng

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_67_Faktablad-Slatterang_2017-10.pdf

  • Faktablad Stengärdesgård

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_66_Faktablad-Stengardsgard_2017-10.pdf

  • Faktablad Vindfälld skog

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_68_Faktablad-Vindfalld-skog_2017-10.pdf

  • Grova träd

    https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1F_2_Grova-trad_2017-04.pdf