Vägvisningsplan för bilister

En genomtänkt och systematisk vägvisning bidrar till bättre framkomlighet och ökad säkerhet på vägar och gator.

Göteborgs Stads Vägvisningsplan för bilister består av VU-kartan, se 3NF3 Vägutrustningskartan (VU-kartan) samt innehållet i detta avsnitt.

I alla former av vägvisning är det viktigt med kontinuitet dvs att en påbörjad vägvisning fullföljs och att vägvisning sker i alla punkter där trafikanten kan känna en osäkerhet.

I VGU finns information om vägmärken främst i kapitel 12 ”Ledning, styrning och reglering”.

Förändring av vägvisningen

Orsaker till utökning av vägvisning eller förändring av vägvisningsplanen kan vara följande:

• Framkomlighet
• Trafiksäkerhet
• Miljöprioritering
• Grupp av trafikanter med vägvisningsbehov
• Olämpligt vägval
• Onödig söktrafik

Vägvisning finns inte till alla stadsdelar eller områden. Behoven förändras kontinuerligt vilket leder till att vägvisning till områden förlängs, kortas eller tas bort. Dessutom kan nya områden tillkomma.

Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se Kompetens ”Vägvisning”.

Fjärrmål

Göteborg har en omfattande fjärrmålsvägvisning för att vägvisa längs de stora trafiklederna samt vägleda trafikanterna ut ur Göteborg. Fjärrmålen följer generellt Transportstyrelsens författningssamling ”Vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar”.

E6 E20

Inom det lokala vägnätet skyltas enbart E6 och E20 (Intermittent). När vägvalet ut på leden närmar sig kompletteras det med de vägnummer som vägvisas på Trafikverkets vägar.

E45

E45 vägvisning i riktning mot Fredrikshamn kompletteras alltid med färjesymbol. Vid start och brytpunkter kompletteras dessutom vägnumret med FREDERIKSHAVN vid mån av plats.

27 och 40

Flygplatssymbol ska enbart användas för Landvetter Airport. Väg 27 och 40 kompletteras med flygplatssymbol.

Utanför kommungräns

GÖTEBORG, GÖTEBORG V och GÖTEBORG Ö skyltas utanför kommungränsen

Lokala mål

Lokala mål fungerar som ett samlingsbegrepp för trafikanter att hitta till en viss målpunkt.

I tätorter finns många affärer, företag och serviceinrättningar. Lokala mål är ett bra sätt att vägvisa till verksamhetsintensiva områden. Separat vägvisning till samtliga skulle skapa en enorm mängd skyltar och överskrida förarens möjlighet att uppfatta budskapen.

Göteborg har valt ut vissa lokala mål som lokala huvudmål. Dessa är lätt orienteringsbara mål som skyltas mellan olika stadsdelar för att trafikanten ska kunna orientera sig i rätt riktning mot målet.

De lokala huvudmålen är följande:

• ANGERED, (övergår i ANGERED C)
• CENTRUM
• FRÖLUNDA
• HISINGEN
• LÅNGEDRAG

HISINGEN skyltas som lokalt mål, trots att hela Hisingen inte ligger innanför ortnamnsgräns Göteborg.

Torslanda, Björlanda och Säve är egna tätorter. De ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska därför skyltas med blå platta på vit bottenfärg.

Partihallarna används som ett lokalmål men utformas som en inrättningsvägvisning (versal/gemen).

Friluftsområden, som Hisingsparken och Slottsskogen, skyltas som lokalmål. Detta eftersom de har en odefinierbar stor yta, till skillnad från till exempel en idrottsplats. Om friluftsområdet är kompletterat med symbol för friluftsområde, H16, skyltas det som inrättning eftersom vi hänvisar till en utgångspunkt med parkering etc (tex Vättlefjäll).

Lokalmål till och inom CENTRUM

Innanför ortnamnsgränsen Göteborg vägvisas CENTRUM på de Vägvisningsormar där man följt GÖTEBORG.

ULLEVI syftar till området och lokaliseringsmärket utformas och används som ett lokalt mål (versaler).

KORSVÄGEN fungerar som ett samlingsnamn för Liseberg, Mässan och Scandinavium. De läggs till i vägvisningen när man gör ett vägval åt ett annat håll än KORSVÄGEN. Från Kallebäcksmotet på väg E6 E20 vägvisas till Liseberg, sedan tillkommer Universeum och Världskulturmuseum som egna mål utan att använda samlingsnamnet KORSVÄGEN.

Domkyrkan används som lokalmål men vägvisningen utformas som en inrättningsvägvisning (versal/gemen).

Lokala Centrum inom Göteborgs kommun

Inom Göteborgs kommun finns namngivna centrum. För att dessa inte ska förväxlas med Göteborgs centrum vägvisas dessa med NAMN C.

FRÖLUNDA skyltas till Frölunda. Innanför Frölunda skyltas FRÖLUNDA TORG. Gränsen för övergången mellan FRÖLUNDA och FRÖLUNDA TORG skyltas i:

• E6.20 Söderleden västerut i Sisjömotet
• Väg 158 Söder om Järnbrottsmotet
• E6.20 Västerleden österut i Gnistängsmotet
• Dag Hammarskjöldsleden söderut i Flatåsmotet

Om skyltning behövs längs med Högsboleden skyltas FRÖLUNDA TORG.

Vägvisning till torg

Torgen är oftast knutpunkten i stadsdelen där merparten av affärer, serviceanläggningar och inrättningar finns. Torgen ersätter all inrättningsvägvisning till området och är lämpliga slutmål för vägvisningen. Var vägvisningen till torgen ska börja beror på svårigheten att hitta och storleken av torget. En generell regel är att börja vägvisa i stadsdelen eller där stadsdelen börjar. Ligger stadsdelarna tätt kan torgvägvisningen ersätta stadsdelsvägvisningen, som exempel vägvisas KORTEDALA TORG från Bergsjön.

Övriga stadsdelsnamn, torg eller områdesnamn

Dessa vägvisas efter svårigheten att hitta till området eller om det finns flera alternativa vägar och ett vägval är lämpligast.

Inrättnings- och servicemål

I Göteborg gäller generellt:

• I centrala staden och inom tättbebyggt område ska inrättningsvägvisning undvikas i största mån, med undantag för P-hus. För gräns tättbebyggt område se dokumentet ”Karta över tättbebyggt område”.
• Till affärer, bensinstationer och liknande vägvisas aldrig

Kriterier vid övervägande att införa ett nytt inrättningsmål

• Är inrättningen av allmänt intresse?
• Saknas tydliga gatunamn?
• Riskerar trafikanten att hamna fel fastän, finns det till exempel olika adress till parkering och entré?
• Är mängden okända trafikanter till verksamheten stor?

Om inrättningsvägvisning önskas ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompentens ”Vägvisning”. Se länk ”Ansökan om vägvisning till enskild inrättning”.

Speciella inrättningsmål i Göteborg

Volvo har egen vägvisning ”modell Volvo” i Torslanda som Volvo sköter och ansvarar själv för. Dessutom har Volvo inrättningsvägvisning på vägarna kring Torslandaområdet.

Vägvisningsmålet Hamnar används som ett samlande begrepp för att leda trafikanterna till de olika hamnanläggningarna.

Portalerna på Nordatlanten skyltas av Göteborgs Hamn AB.

Vid vägvisning till hamnanläggningar med bilfärjor kompletteras vägvisningsmålet till hamnen med färjesymbol.

Sjukhusen med akutmottagning (Sahlgrenska och Östra) har förstärkt vägvisning då de är av stort allmänt intresse.

Industriområden

Har ett område fem eller fler företag bör ett namn för området föreslås. Namnet fastställs av Göteborgs Namnberedning. Området vägvisas sedan som ett lokalt mål med industrisymbol. Tänk på att ortnamnstavla ska ange var industriområdet börjar. Stora industriområden bör ha någon form av industriinformationstavlor och i svårorienterade områden kan industriinformationstavlorna kompletteras med inrättningsvägvisning i området. Det är inte tillåtet att vägvisa till företag i industriområden.

För att sätta upp nya industriinformationstavlor skrivs ett kontrakt mellan stadsmiljöförvaltningen och sökande part som kan vara ett specialiserat företag för industriområdesskyltning eller industriföretagarföreningen.

Flygplatssymbol

Ska enbart användas för Landvetter Airport ihop med vägnummer 40 (samt ibland 27).

Pendelparkeringar

För vägvisning till pendelparkeringar används symbolen för pendelparkering och tillhörande kollektivtrafikslag (F29-2).

 

Bild: Tabellvägvisare (F6)

 

Bild: Vägvisare (F5) placeras mittemot infart

 

Val av typ av vägvisare

-Vid ett körfält åt samma håll, utan svängfält, där hastigheten på gatan är relativt låg kan det räcka med en vägvisare (F5).

Vid ett körfält men om det finns vägvisningsmål åt flera håll, gatan har svängfält, hastigheten på gatan är högre eller om korsningen kommer plötsligt på krävs istället en tabellvägvisare (F6).

Det kan även vara lämpligt med körfältsvägvisning i portal (F8) vid ett körfält om markbunden vägvisare döljs av träd i en allé etc.

-Vid två körfält eller fler behövs generellt körfältsvägvisning i portal (F8).

Körfältsvägvisning i portal ger tydlig och intuitiv koppling mellan skyltning och körfält, förbättrar planering av körning och placering i körfält och minskar sena körfältsbyten.

Synbarheten för markbundna vägvisare vid flera körfält är dålig då de kan skymmas av större fordon, i höger körfält. Trafikanten får heller ingen hjälp med valet av körfält.

Utformning, textstorlek, reflex och färg

För placering i sidled och höjd se 3NB Skyltsättning.

Textstorlek

Generella regler, se TSFS 2019:74

1) efter samråd med Kompetens ”Vägvisning”.

2) se dokument ”Områdesgräns för textstorlek på lokaliseringsmärke”.

För att vägvisningen ska vara så lättläst som möjligt kan stadsmiljöförvaltningen tillåta att man går ned ett ”halvt steg” i textstorlek, till 170 respektive 120 text.  Samråd ska ske med stadsmiljöförvaltningen, se Kompetens ”Vägvisning”. Det samma gäller vid montage och textstorlek I känsliga miljöer.

I körfältsvägvisare där enbart vägnummer eller endast pil förekommer används en storlek större än i övrig vägvisning.

Reflextyp

Reflexmaterialet på vägmärken ska uppfylla krav enligt klass RA3B DIN 67520:2008.

I bruksskedet ska vägmärkens retroreflektion enligt standardgeometri inte understiga 1/3 av minimikravet för kulörernas grundvärden för material enligt relevant standard.

Temporära reflexmaterial ska vara tillåtna av stadsmiljöförvaltningen för användning.

Bottenfärg på lokaliseringsmärken

Allmänna vägar med nummer över 500, övriga gator och vägar inom Göteborgs stad ska skyltas med vit bakgrund. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Tätorter som ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns ska skyltas med blå eller grön platta på vit bottenfärg. Torslanda, Björlanda och Säve är egna tätorter. De ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska därför skyltas med blå platta på vit bottenfärg.

Se även Vägmärkesförordningen 2 kap 14 § och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:74) om vägmärken och andra anordningar.

Utformning

Vägvisare F5

Varje vägvisare får max ha två rader på höjden.

Vid långa inrättningsmål rekommenderas att vägvisaren utformas max 15 tecken långt och att skylten blir så kvadratisk som möjligt med naturlig avstavning.

Tabellvägvisare F6

Använd armportaler eller konsoler över gångbanor och liknande

Körfältsvägvisare F8

Vid uppsättning av portaler ska fackverk användas. Beräkning av fackverken ska göras innan nya vägvisare sätts upp.

Vid svängfält placeras portalen först när svängfältet uppnått full bredd.

Vid kombinerade körfält vill vi att rakt fram pil ligger på samma sida som svängande pils placering, se nedan.

Kombinerat körfält

      Rakt fram + vänster                                                            Rakt fram + höger

                         

Kombinationen rakt fram + vänster innebär högerplacering av rakt fram visande pil.

Placering av motorvägssymbol

Motorvägsymbolen placeras enligt nedanstående exempel.

Placering när skyltarna inte får plats över körfältet