Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2024:1
Foto: Asbjörn Hanssen

Stadsplaneringen är en av de samhällsfunktioner som kan bidra till hur socialt hållbar vår stad blir. Den fysiska miljön påverkar oss människor, i vårt dagliga liv och på lång sikt. Därför ska vi planera och bygga staden med människan i fokus.

Beroende på hur miljön utformas och struktureras kan den såväl stödja som motverka sociala system. Användarnas olika förutsättningar omfattar en vid skala vad gäller behov i den fysiska miljön. Behoven varierar beroende på om användaren är barn, ungdom, vuxen, äldre, kvinna eller man, har en funktionsnedsättning, är ny i staden, socioekonomisk bakgrund med mera.

Ett systematiskt arbete

I Göteborgs stad har vi processtöden social konsekvensanalys, SKA, och barnkonsekvensanalys, BKA, som syftar till att stärka sociala perspektiv och barnperspektiv i planering och gestaltning. Det handlar om att systematiskt belysa behov, värden och brister i den miljö som ska förändras, och låta detta vara en del av utgångspunkten för planering, utbyggnad och senare förvaltning.

Den sociala analysen ska genomföras i alla detaljplaner och processtödet har främst använts i det sammanhanget men som processen är utformad så går den även att använda i ett investeringsprojekt.

Kort beskrivning av stegen i en SKA

Nedan följer en kort sammanfattning av processtegen i en SKA. Se mer om SKA i länkarna till höger på sidan.

Steg 1: Inventering
I ett tidigt skede genomförs en inventering med syfte att inhämta kunskap om brister, utmaningar och kvaliteter utifrån ett socialt perspektiv där olika användargrupper och intressenter perspektiv samlas in.

Hur fungerar området idag? Vilka värden finns på platsen idag som kan bevaras och utvecklas? Vilka brister kan åtgärdas? Vilka behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Hur inhämtar vi den kunskap vi inte har? Finns det behov av dialog?

Som stöd för identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan SKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna. Se länkarna till höger på sidan för mer information.

Steg 2: Målformulering
I en inventering kommer många värden och behov upp som är viktiga för att vi i planeringen ska ha förståelse för området men mycket kommer inte att kunna omhändertas i projektet. Det behöver till en prioritering och målformulering.

Utgå ifrån inventeringen och försök besvara frågorna vad vill vi uppnå i projektet och vad vill vi prioritera

Prioritering och målformulering bör genomföras tillsammans inom projektet för att det sociala perspektivet ska få genomsyra hela projektet och inte landa på en invid eller funktions ansvar.

Steg 3: Åtgärder
I det här steget tas åtgärder fram som förverkligar de mål som tagits fram i projektet kopplat till det sociala perspektivet.

Vilka åtgärder behövs för att nå målen? Vem eller vilken process ansvarar för att de förverkligas? Behöver vi inhämta mer kunskap i det här steget, exempelvis fördjupad dialog med en specifik användargrupp eller liknande? Hur tas erfarenheter från inventeringen tillvara i projektet?

Steg 4: Konsekvenser
I konsekvensbeskrivningen analyseras och beskrivs vilka konsekvenser som planen eller projektet har utifrån det sociala perspektivet.

Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som kom fram under inventering och målformulering? Leder åtgärderna till en mer socialt hållbar stad? Vilka positiva och negativa konsekvenser innebär det för olika användargrupper/intressenter i förhållande till andra intressen? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts som påverkar ur ett socialt perspektiv?

Steg 5: Återkoppla

Återkoppla till de som varit delaktiga i processen, både internt inom staden och de medborgare som eventuellt varit med. Beskriv vad som har omhändertagits i planen eller projektet och vad som inte har omhändertagits.

 

Steg 6: Utvärdera

Samtala med de medarbetare som medverkat i processen kring metoder och resultat. Hur tog vi hand om olika gruppers intressen? Vad har fungerat bra? Var har varit enkelt eller svårt att omhänderta? Hur fungerade processen?

 

Steg 7: Överlämna

Det sista steget handlar om överlämning och är viktigt. När det handlar om detaljplanering så börjar här genomförandeskedet och det är då viktigt att kunskap om val och avvägningar förmedlas och omhändertas i projektering, bygg och senare förvaltning. Det är därför viktigt att mål och val av åtgärder samt behov av ytterligare konkretisering av exempelvis utformning och gestaltning tydligt dokumenteras och förmedlas för att de sociala frågorna ska få en påverkan i den färdigbyggda miljön.