Väntytor ska finnas i anslutning till korsningar och passager. Syftet är framför allt:
- att se till så att fotgängare och cyklister inte är i vägen för varandra,
- att ge möjlighet att korsa en gata i flera steg för att underlätta passage.
I stället för att utöka kapaciteten och storleken på väntytor kan behovet av att vänta ibland minskas, till exempel genom kortare rödljustid eller genom att prioritera gående och cyklister.
Behov av väntytor
Illustrationerna nedan visar schematiskt var det behöver finnas väntytor för gående och cyklister i några olika typer av korsningar.
Väntytor i obevakade korsningar
Väntytor i obevakade korsningar med spårväg.
Väntytor i signalreglerade korsningar.
Väntytor i signalreglerade korsningar med spårväg.
I signalreglerade korsningar ska fotgängare och cyklister kunna korsa hela körbanan utan att behöva stanna på mitten. Utgångspunkten är att det ändå ska finnas mittrefug för gående som inte hinner passera inom grönljustiden.
I mer komplexa korsningar behöver behovet av väntytor studeras närmare. Väntyta på refug kan i vissa fall behövas även för cykel.
Utformning och dimensionering av väntytor
För utformning och dimensionering av väntytor gäller följande:
- Väntytornas mått i djupled ska vara tillräckliga även för rullstol, barnvagn, lastcyklar, mm
- Väntytor ska dimensioneras efter förväntade framtida flöden och utgå från dygnets maxtimme.
- Väntyta för cykel (cykelmagasin) kan delas upp i två delar vid utrymmesbrist.
För att skapa mer utrymme kan väntytor breddas upp i sidled.
Väntytor i anslutning till korsningar
Väntytor på sträcka
Väntytor på refuger
Stödräcke/stödstolpe för cyklister
Vid trafiksignaler utmed pendlingscykelstråken kan cykelstödsräcken sättas upp för att öka bekvämligheten för väntande cyklister. Dessa bör vara utformade med en höjd på ca 1200 mm och med en mellanliggare ca 200 mm ovan mark. På vissa platser kan det vara mer lämpligt med en cykelstödstolpe.
Stödräcket kan sättas upp om det inte är till hinder och om det är lämpligt på platsen.