Utgångspunkten är att det alltid ska finnas gångbanor på båda sidor av en gata. En gångbanas bredd ska alltid dimensioneras efter den specifika platsens förutsättningar och de funktioner som efterfrågas. För att öka framkomligheten behöver gångbanor på många ställen göra det möjligt för flera att gå i bredd och gå om varandra i olika tempo.

Utöver själva transportytan för gående ska det finnas utrymme för utrustning, möblering och vistelse. Det ska också finnas ett sidoavstånd, en hinderfri bredd, till annan trafik och till fasta hinder som kan utgöras av allt från en fasad till en stolpe.

Nedan visas några principfigurer som exempel på olika gångytor med olika delutrymmen vid sidan av själva gångbanan.

Transportyta för gångtrafik

Behovet av yta för gåendes förflyttning varierar med gångflödet. Utöver måtten i tabellen nedan tillkommer utrymme för hinderfri bredd.

Minsta fria bredd förbi ett enstaka hinder får inte understiga 1,4m.

Funktion vid olika bredder:

• 2m – gående kan mötas en och en, alternativt gå två i bredd.
• 3m – två personer kan gå bredvid varandra och möta en tredje.
• >4m – gående behöver inte anpassa sig märkbart till varandra.

Yta för vistelse och utrustning

Möblering och utrustning kan utgöra hinder för gåendes framkomlighet och ibland även utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Gaturummet ska dimensioneras så att ytor för vistelse, uteserveringar, sittplatser etc. får tillräckligt utrymme och inte inkräktar på gåendes ytor för rörelse. Utrymme för sittplats/vilplats behöver finnas med regelbundenhet. Se vidare 3M Möbler och utrustning.

Hinderfri bredd gångbana

Fri höjd gångbana

Fritt mått under fasta hinder ska vara minst 3,5 meter för att gångytan ska kunna driftas. Som fast hinder räknas till exempel byggnadsdelar, elledningar, broar, balkonger, portaler och skärmtak. För vägmärken accepteras en lägre fri höjd, se vidare 3NB Skyltsättning.

Separering mot körbana

Behov av separering mellan gångytor och körbanor beror främst på fordonstrafikens hastighet enligt följande principer:

• 30-50 km/h: separering med kantsten mot körbana
• 60 km/h: separering med räcken eller ett avstånd på minst 1 meter mot biltrafiken.
• 70 km/h: separering enligt VGU

Separering  mot cykelbana

Det ska finnas en tydlig separering mellan fotgängare och cyklister. Se vidare 3CC Separering cykeltrafik.

 

Till trafikantgruppen gående hör både människor som rör sig till fots och personer som använder rullstol, rollator och liknande hjälpmedel. Stadens gångmiljöer ska främja både rörelse/transport och vistelse. Möjlighet ska finnas för alla att gå till stora/viktiga målpunkter. Gångstråk ska vara säkra, gena och sammanhängande utan avbrott.

Universell utformning ska eftersträvas så att stadens gångmiljöer blir inkluderande. Det innebär bland annat att de ska vara utformade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram. Genom att planera och utforma utifrån barns, äldres och människors olika förmåga och funktionalitet, kan användbarheten av stadens gator, torg och platser öka.

Ytskiktet är en av de viktigaste aspekterna för att möta gåendes krav på användbarhet, framkomlighet, säkerhet och fysisk tillgänglighet. Särskilt viktigt är det för personer med funktionsnedsättning. Se vidare 3KA Markbeläggning.

Gående ska kunna röra sig hinderfritt. Vid utrymmesplanering ska möblering och utrustning därför ses som en egen kategori för att säkra att det finns både en fri rörelseyta och plats för den möblering som behövs. Se vidare 3BA Utrymme gångtrafik.

Gående behöver i många fall separeras mot andra trafikslag. Se vidare 3BB Separering gångtrafik.

För att gångytor ska vara tillgängliga ska det finnas möjlighet att vila längs vägen, vilket är särskilt viktigt vid backar och trappor. Se vidare 3BE Ramp, 3BF Trappa, och 3ME Soffor och sittplatser. Ledning och orienterbarhet är särskilt viktigt för personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga. Se vidare 3BC Ledstråk.

Gångbanor och dess omgivning ska vara belysta för att gående ska kunna orientera sig och känna sig trygga. Se vidare 3L Belysning.

Syfte

Syftet med syn är att framtida förvaltare av anläggningen ska gå igenom anläggningen innan den besiktigas.

Kallelse till syn

Projektets byggledare ansvarar för att kalla till syn i god tid innan besiktning, dock senast tre veckor innan syn genomförs. Syn ska utföras senast 10 arbetsdagar innan slutbesiktning.

Kallelsen till syn ska alltid innehålla ifyllt övertagandebesked (alt. driftförändring) samt bilagor enligt övertagandebesked, se 12CG3 Driftförändring  och 12CG4 Övertagandebesked

Observera att för att anläggningsansvaret eller skötselansvaret ska flyttas mellan projektorganisationen och förvaltningsorganisationen ska antingen ”driftförändring” eller ”övertagandebesked” användas, se 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

Inspektion inför syn

För byggnadsverk ska kontakt tas senast två månader innan ”Huvudinspektion för trafiktagande” ska genomföras då projektet ska nyttja förvaltarens inspektionsavtal.

Förberedande av syn

Innan syn inför besiktning ska projektets byggledare tillsammans med projektets entreprenör syna av anläggningen. Dessa syner görs kontinuerligt under byggnationen.

Genomförande av syn

Vid syn ska alltid projektets entreprenör och projektets byggledare närvara. Vem från den förvaltande organisationen som ska närvara står nedan under respektive verksamhetsområde längst ner i kapitlet. De verksamhetsområden som berörs ska kallas till syn.

Projektets byggledare ska föra in anmärkningarna från förvaltarens representanter i ”åtgärdslistan” som hittas till höger på sidan, se även avsnittet ”Fylla i åtgärdslistan” i texten nedan. Efter syn ska projektets byggledare delge alla deltagare samt projektledaren åtgärdslistan, som fungerar som protokoll för synen.

Förvaltares byggledare synar av anläggningen mot de handlingar som ska biläggas övertagandebeskedet samt mot projektets gällande version av Teknisk Handbok.

Eskalera

Om parterna inte är överens om föreslagen åtgärd, enligt åtgärdslistan, ska frågan eskaleras av projektets byggledare till projektledaren.
Om förvaltarens representant inte bedömer att anläggningens standard är tillräcklig för att skriva under övertagandebeskedet eller driftförändringen så eskalerar representanten frågan till förvaltaren/beställaren.

Förvaltaren/beställaren och projektledaren för dialog om de åtgärder som parterna är oense om och fattar beslut.

Återkoppling från syn

Återkoppling på eventuella anmärkningar görs av projektets byggledare till den som ansvarar för anmärkningen enligt åtgärdslistan. Projektets byggledare ansvarar att kontinuerligt stänga anmärkningarna allt eftersom återkoppling sker. När samtliga åtgärder är stängda ska ifylld åtgärdslista skickas till projektledaren.

Fylla i åtgärdslistan

I undantagsfall, där ett annat system än stadens projektverktyg används, ska länk till det systemet fyllas i, kan exempelvis vara projekt där annan än staden bygger ut allmän plats (Extern exploatering). Ändra rubriken till systemets namn och organisatoriska tillhörighet.

För alla kolumner där ”Valfri text” är tillåtet värde ska ”Ej tillämpbar” eller ”ET” fyllas i om kommentaren från syn inte berörs. Alla övriga kolumner är obligatoriska att fylla i innan åtgärdslistan lämnas vidare till mottagaren. Ingen kolumn får lämnas tom.

Förvaltarens verksamhetsområden

Gatuanläggningar och dagvatten inklusive spårvagnshållplats

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens byggledare enligt ”kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer”. Observera att byggledare under avsnitt ”1.01 Gatuunderhåll” samt byggledare under avsnitt ”1.06 Vinter och barmarksunderhåll” ska kallas.

Se 1C Kontaktlista  ”avsnitt 1.01 enligt kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Se 1C Kontaktlista ”avsnitt 1.06 enligt kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Gata spårvagnshållplats

Utöver överlämning enligt SÄO till stadsmiljöförvaltningens spåransvariga ska byggledare enligt ”kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” kallas för övertagande.
Byggledaren ska kallas när förändring sker för spårvagnshållplatser alternativt kombinerade hållplatser för buss och spårvagn (inklusive terminaler). Hållplats + gånganslutningar till hållplats (gångvägar, gång- och cykelvägar, trappor etc) ingår.

Se 1C Kontaktlista”avsnitt 3.02 enligt ”kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Gatubelysning

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens byggledare för respektive funktionsområde belysning tillsammans med person som har elbehörighet samt funktionsentreprenören som ska överta anläggningen.
Se dokumentet ”Funkområden belysning” till höger på sidan.

Trafiksignal

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens byggledare för respektive funktionsområde trafiksignal tillsammans med funktionsentreprenören.
Se dokumentet ”Funkområden trafiksignal” till höger på sidan.

Tekniska anläggningar

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens byggledare för tekniska anläggningar se respektive område nedan:

Avfuktare. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Cykelpumpar. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Elstople för torghandel. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Fläktar. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Hissar. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Katodskydd. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Markvärme. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan

Oljeavskiljare. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Pumpanläggning (kopplad till elanläggning). Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Rulltrappor. Se avsnitt 1.09 tekniska anläggningar enligt ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Byggnadsverk – broar, tunnlar, bergsskärningar, stödmurar, tråg, kajer, flytbryggor, rörliga delar bro med flera

Byggnadsverk ska inspekteras enligt ”Huvudinspektion inför trafiktagande” av konsult för byggnadsverk enligt teknisk handbok.

Vid inspektion och skadeutredningar se 14E Byggnadsverk.

För syn ska 1C Kontaktlista  kompetens ”Syn inför besiktning, byggnadsverk” till höger på sidan kallas.

Byggnadsverk Park- och Natur – broar, bergsskärningar, stödmurar, kajer med flera

Stadsmiljöförvaltningens förvaltare. Se 1C Kontaktlista  kompetens ”Förvaltare, kajer, inre vattenvägar, kanaler, byggnadsverk samt BaTMan”.

Träd, planteringar och gräs

Syn utförs av parkförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.
Se 1C Kontaktlista, vidare i dokumentet ”Kontaktlista Drift- och funktionsentreprenörer” till höger på sidan.

Trafikanordningar

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens konsult för trafikanordningar.
Se 1C Kontaktlista kompetens “Granskning vägutrustning” till höger på sidan.

Trafiksäkerhet, hastighetsdämpade åtgärder

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens konsult för trafiksäkerhet.
Se 1C Kontaktlista kompetens “Trafiksäkerhet” till höger på sidan.

Tillgänglighet

Syn utförs av stadsmiljöförvaltningens konsult för tillgänglighet.
Se 1C Kontaktlista kompetens “Tillgänglighet, utformning, granskning, besiktning” till höger på sidan.

Ventiler och brunnar

Syn utförs av ledningsägares driftpersonal.

Se 1C Kontaktlista kompetens ”Ledningsägare” till höger på sidan.

I svensk bygglagstiftning finns sedan många år krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I Plan- och bygglagen finns krav både på nybyggnad och ombyggnad av allmänna platser avseende tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det finns även krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska åtgärdas retroaktivt i befintliga miljöer.

Boverkets författningssamling innehåller föreskrifter och allmänna råd om hur någon ska eller bör handla för att uppfylla kraven.

• BFS 2011:5 – ALM 2 ” Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader”
• BFS 2013:9 – HIN 3” Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser”

Ungefär var sjätte person i yrkesverksam ålder har någon form av funktionsnedsättning. En åldrande befolkning bidrar också till att allt fler människor med funktionsnedsättningar finns i samhället. Att anpassa gatumiljön till människor med funktionsnedsättningar ställer höga krav på planering liksom markanvändning och detaljutformning. För den tidiga planeringen hänvisas till dokumentet ”Exempelritning tillgänglighetsplan”, se länk till höger. Detta är ett planeringsverktyg vid om- och tillbyggnad för att identifiera samt föreslå åtgärder för personer med olika funktionsnedsättningar som har behov att röra sig i området.

För utformningsfrågor har tillgänglighetsaspekterna arbetats in i respektive kapitel och standardritningar. Avvikelser från anvisningarna i Teknisk Handbok ska godkännas, se kompetens ”Tillgänglighet” till höger.

Material ny gångbanehall:

Stenen ska vara av god och tät granit, stark och jämn samt utan slag och släppor. Kvartsrand eller barkyta får ej förekomma i koppytan.

 

Mått begagnad gångbanehall
I Göteborg finns en lokal standard:

Mått för begagnade äldre gångbanehallar:
Längd: fallande längder 600 – 3000 mm
Bredd: begagnad äldre typ 420 mm
Tjocklek: 225 – 300 mm

Skillnad i bredd mellan intilliggande stenar max 10 mm

Mått för nya gångbanehallar:
Längd: fallande längder 700 – 1100 mm
Bredd: 400 + 4 mm
Tjocklek: 120 + 4 mm
Vikt: ca 162 kg/m

Längd: fallande längder 700 – 1100 mm
Bredd: 300 + 4 mm
Tjocklek: 120 + 4 mm
Vikt: ca 162 kg/m

Mått för nya gångbaneplattor:
Längd: 300 mm
Bredd: 300 + 4 mm
Tjocklek: 120 + 4 mm
Vikt: ca 162 kg/m

 

Utformning gångbanehall

Gångbanor med gatsten är tilltalande ur estetisk synpunkt men är inte lämpliga att utföra på gångstråk. Gångbanehallar har därför sedan länge lagts i större gångstråk.

Anpassning för rullstolar, rullatorer och barnvagnar mm uppfylls genom att anlägga ett sk ”slätt gångstråk” med granitplattor (gångbaneplattor) mellan gångbanehallarna, se standardritning 2581. Samråd ska ske med tillgänglighetsansvarig, se kompetens ”Tillgänglighet” till höger på sidan. 

OBS! Plattor och hallar ska vara sågade på ovan- och undersidan samt vara krysshamrade (grad 2) på ovansidan.

Mellan hallar och gatstensyta ska ingen överhöjning förekomma. (Risk för vattensamling på hallarna.)

 

Placering gångbanehall

Hallarna placeras i linje med befintliga om sådana finns. I annat fall ska om möjligt minst 2 st hallar läggas på den halva av gångbanan som vetter mot körbanan. Hinderfritt område ska ordnas för hallstråket + 0.2 m från respektive yttre gångbanehall.