Välkommen till stadsmiljöförvaltningens regler för arbete på gata!

Stadsmiljöförvaltningens (tidigare trafikkontorets) regler för arbete på gata (APG) består av två dokument, båda dokumenten har identisk kapitelindelning men har delats upp baserat på kravställande eller rådgivande innehåll:

• Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata
• Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata

Dokumenten går att läsa via länkarna till höger på denna sida.

Materialet på denna sida ger bara en kortfattad överblick av vad de två dokumenten innehåller.

Arbete på gata gäller INTE för arbete i spårområdet eller i närheten av spåranläggning. Där gäller 14BC2 Säkerhetsordning för spårväg

 

För att staden ska fortsätta leva och utvecklas krävs om- och nybyggnation, samtidigt som befintliga anläggningar behöver driftas och underhållas. För att dessa arbeten inte ska förhindra vardagslivet för de som vistas och verkar i staden eller negativt påverka stadens anläggningar finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att man ska få utföra arbete i staden. Det handlar om planering av framkomlighet samt upprättande av avtal, beslut och tillstånd. Arbetet måste också samverkas och kommuniceras. Mycket av detta behöver göras innan man kan ansöka om ett starttillstånd för själva vägarbetet. I detta kapitel presenteras de förutsättningar som krävs för att få utföra arbete på ytor som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen.

APG kapitel 2 innehåller följande underrubriker:

2.1.     Planering av tillfällig utformning
2.1.1       Hantering av trafik vid tillfällig utformning
2.1.2       Trafikföringsprincipens användning
2.2.     Avtal, tillstånd och beslut
2.2.1       Avtal
2.2.2       Polistillstånd/markupplåtelse
2.2.3       TA-plan (Trafikanordningsplan)
2.2.4       Starttillstånd
2.2.5       Beslut om tillfällig föreskrift
2.2.6       Tillstånd, beslut eller dispens från annan myndighet
2.3.     Kommunikation

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

Att utföra ett vägarbete i staden är ofta komplicerat då många människor påverkas samtidigt som många olika aktörer är inblandade, med olika roller och ansvar. Det är viktigt att alla har förstått sin roll och vilka ansvar som vilar på respektive aktör. Detta för att skapa förutsättningar för samverkan utifrån en gemensam förståelse av vad som förväntas av alla inblandade.

Rollerna som beskrivs i detta kapitel är de roller som har ett uttalat ansvarar i lagstiftningen för att skapa en säker, tydlig och framkomlig trafikmiljö. Vi har medvetet valt ut och fokuserat på dessa roller även om vi är medvetna om att det kan finnas fler ansvarsroller på en vägarbetsplats. En och samma person kan även inneha flera roller. De roller som beskrivs nedan är: väghållare, byggherre, entreprenör, utmärkningsansvarig och ansvarig kontaktperson för utmärkning.

APG kapitel 3 innehåller följande underrubriker:

3.1.     Väghållaransvar (Stadsmiljöförvaltningen Göteborg Stad)
3.2.     Byggherrens ansvar
3.2.1       Byggherrens ansvar gentemot väghållaren (stadsmiljöförvaltningen)
3.2.2       Byggherrens kommunikationsansvar
3.2.3       Byggherrens drift- och underhållsansvar
3.3.     Entreprenörens ansvar
3.3.1       Särskilt ansvarig för trafikanordningar, skydd m.m.
3.3.2       Personlig varselklädsel
3.4.     Kontroll och påföljd
3.4.1       Påföljder vid felaktig avstängning av gata

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

För att uppnå en god statsmiljö i byggskedet är det viktigt att skapa bra förutsättningar för trafikanter att ta sig fram. De olika trafikslagen har olika behov och krav. Hänsyn behöver tas till respektive trafikslags framkomlighet under byggtiden med fokus på gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och näringslivets transporter. Det ska vara enkelt, trafiksäkert och pålitligt att nå sin destination under byggtiden.

APG kapitel 5 innehåller följande underrubriker:

5.1.     Trafiknätets klassning och särskilt avgränsade områden
5.1.1       Tidsbegränsningar 
5.2.     Gångtrafik
5.2.1       Klassning av vägnät för gående och prioriterade stråk
5.2.2       Att leda om gångtrafikanter
5.2.3       Bredder och höjder för gångtrafik
5.2.4       Tillgänglighet och avjämning av ytor på gångbana
5.2.5       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för gående
5.2.6       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på gångbanor
5.2.7       Sikt på gångbana
5.2.8       Belysning på gångbana
5.2.9       Drift och underhåll av gångbana
5.3.     Cykeltrafik
5.3.1       Klassning av cykelvägnät och prioriterade stråk
5.3.2       Att leda om cykeltrafik
5.3.3       Bredder, höjder och framkomlighet för cykeltrafik
5.3.4       Avjämning av ytor på cykelväg
5.3.5       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för cyklister
5.3.6       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på cykelväg
5.3.7       Sikt för cyklister
5.3.8       Belysning på cykelväg
5.3.9       Drift och underhåll på cykelväg
5.3.10     Cykelparkering
5.4.     Kollektivtrafik
5.4.1       Klassning av vägnät för kollektivtrafik
5.4.2       Att leda om kollektivtrafik
5.4.3       Körbanebredder, höjder och framkomlighet för kollektivtrafik
5.4.4       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för kollektivtrafik
5.4.5       Drift och underhåll
5.5.     Vägnätet (övriga trafikslag)
5.5.1       Klassning av vägnätet
5.5.2       Att leda om övriga trafikslag
5.5.3       Körbanebredder, höjder och framkomlighet för övriga trafikslag
5.5.4       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter
5.5.5       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på körbana
5.5.6       Sikt och belysning på tillfällig körbana
5.5.7       Drift och underhåll av tillfällig körbana
5.5.8       Lastning och lossning

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

I 1 kap. 3§ vägmärkesförordningen (2007:90), hädanefter vägmärkesförordningen, framgår det att vägmärken och andra anordningar ska, tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum, ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Syftet med placering och utformning av vägmärken är att de ska kunna upptäckas i tid och förstås utan att innebära fara för eller onödigtvis hindra trafikanten.

Vägarbeten är ett vanligt förekommande inslag i Göteborgs stadsmiljö. För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på dessa platser är det av stor vikt att vägmärken används korrekt. För att informationen på vägmärkena ska uppfattas snabbt av trafikanterna är det viktigt att vara konsekvent i utformning, placering och symbolanvändning, inte minst vid tillfälliga förändringar.

I vägmärkesförordningen och föreskrifter som meddelats med stöd av vägmärkesförordningen regleras innebörd, utformning, storlek och färgsättning på vägmärken och andra anordningar, 1 kap. 4§ vägmärkesförordningen. Stadsmiljöförvaltningen har en skyldighet att följa samtliga författningskrav som meddelas i gällande lagar och föreskrifter och får inte ställa krav som strider mot gällande lag. Det finns dock flera områden, inte minst när det kommer till tillfälliga trafiksituationer, där författningskraven ger utrymme för olika alternativ och tolkningar. För att förbättra tydligheten för trafikanterna och samtidigt göra det enklare för entreprenörerna att veta vad som gäller, har stadsmiljöförvaltningen i detta kapitel tolkat och på vissa områden förtydligat gällande författningskrav kring hur vägmärken ska användas vid vägarbetsplatser i trafikmiljön i Göteborgs Stad.

Ett sådant exempel är ett allmänt råd i Transportstyrelsens grundföreskrift (TSFS 2019:74), 1 kap. 15 § som lyder ”Vägmärken som tillfälligt används främst för förare av motordrivna fordon bör inte vara placerade på till exempel gång- och cykelbanor eftersom de kan utgöra ett hinder för gående och cyklande och därigenom äventyrar trafiksäkerheten”. Stadsmiljöförvaltningen anser att detta råd bör tillämpas som utgångspunkt och företrädesvis vid alla tillfällen där så är möjligt. För det fall entreprenören är tvungen att placera vägmärken på gång- och cykelbanor ska detta ske endast vid särskilda skäl och i samråd med stadsmiljöförvaltningen.

Enligt vägmärkesförordningen får inte anordningar som regleras av förordningen sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än väghållare eller den som anlitats av väghållare. Vid vägarbeten får entreprenören tillstånd av väghållare att montera vägmärken enligt överenskommelse och har då ansvar för att anordningen och utrustningen utförs och underhålls i enlighet med författningskrav, samt i övrigt motsvarar den utformning som har avtalats med väghållaren. Denna utformning ska redovisas för stadsmiljöförvaltningen som väghållare på en TA-plan. Inga justeringar får genomföras utan medgivande från ansvarig TA-ingenjör, se kontaktlista i Teknisk Handbok, kompetens ”TA-planer”. Enda undantaget är:

”Om det på grund av en trafikolycka, en skada på vägen eller av annan orsak uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken kan även någon annan sätta upp, ta bort och underhålla anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten…”
8 kap. 4§ vägmärkesförordningen

I vissa fall återges författningskrav i detta kapitel, i syfte att lyfta författningskrav som är av extra vikt eller som vi upplever inte efterlevs. Alla vägmärken återges inte i detta kapitel. I de fall ett vägmärke eller annan anordning inte specificeras i APG gäller det som står i ovan nämnda förordning och föreskrifter utan särskilda tillägg.

Helhetsintrycket av hur vägmärken och andra anordningar sköts på en vägarbetsplats är viktigt för att trafikanterna ska uppfatta utmärkningen och respektera den. Det ligger därför ett stort ansvar på den entreprenör som är ansvarig för arbetet att se till att vägmärken och andra anordningar vid arbetsplatsen kontrolleras löpande och att brister åtgärdas omgående. Bland annat ska en utmärkningsansvarig alltid utses för arbetsplatsen. Vägmärken, trafikanordningar och dess bärare ska hållas hela, rena och fria från klotter under hela arbetet.

En del vägmärken kräver en tidsbegränsad föreskrift eller tidsbegränsad lokal trafikföreskrift. Montage och nedtagning av dessa vägmärken ska dokumenteras. Till höger på sidan finns en exempelmall som man kan använda sig av, se ”Anteckning om utmärkning av tillfällig föreskrift”.

APG kapitel 7 innehåller följande underrubriker:

7.1.     Vägmärken med särskilda krav
7.1.1       Varningsmärken
7.1.2       Väjningspliktsmärken
7.1.3       Förbudsmärken
7.1.4       Anvisningsmärken
7.1.5       Lokaliseringsmärken
7.1.6       Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik
7.1.7       Upplysningsmärken
7.1.8       Andra anordningar
7.1.9       Vägmärken som kräver beslut om lokal trafikföreskrift (LTF-beslut)
7.2.     Reflexkrav på vägmärken
7.2.1       Fluorescerande vägmärken
7.2.2       Baksidesreflex
7.3.     Täckning av vägmärken och andra anordningar
7.4.     Märkning av vägmärken
7.5.     Vägmarkering
7.5.1       Täckning av befintlig vägmarkering
7.5.2       Tillfällig vägmarkering
7.6.     Parkeringsreglering
7.7.     Lyktor som förstärker vägmärken
7.7.1       Rinnande ljus
7.7.2       Avstängningslykta med rött sken eller gult blinkande sken
7.7.3       Lyktor som riktar sig mot gång- och cykeltrafikant
7.8.     Att anvisa trafik med vakt

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

Stadsmiljöförvaltningen godkänner inte någon tillfällig utrustning. I egenenskap av väghållare ställer däremot stadsmiljöförvaltningen vissa krav som material ska uppfylla under vissa förhållanden, för att få användas på det kommunala vägnätet. Kombinationen av dessa krav och förutsättningar kallas egenskapskrav. Detta kapitel specificerar sådana krav och rekommendationer för tillfällig utrustning avsedda att bland annat skydda, separera och begränsa hastigheten på trafiken i anslutning till gatuarbete.

I 81§ Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS (1999:3), framgår att ”Trafikanordningar och skyddsanordningar ska vara placerade samt belastade eller förankrade så att de normalt inte kan kastas in på arbetsplatsen av passerande fordon” samt att det ska ”finnas skyddsanordningar som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen”. Detta sammanfattar det huvudsakliga syftet med de utrustningar som hanteras i detta kapitel. De krav och råd som presenteras i APG syftar främst till att förtydliga vad detta innebär i praktiken, samt att vidare tillgodose trafikantens behov av framkomlighets- och säkerhetsåtgärder.

APG kapitel 8 innehåller följande underrubriker:

8.1.     Tillfälliga skyddsanordningar
8.1.1       Tvärgående energiupptagande skydd
8.1.2       Längsgående energiupptagande skydd
8.1.3       Energiupptagande skydd för trånga trafikmiljöer
8.1.4       Energiupptagande skydd för oskyddade trafikanter
8.2.     Avstängningsanordningar för oskyddade trafikanter
8.2.1       Avstängningsstaket
8.2.2       Trådstängsel/nätstaket
8.2.3       Arbetsgrind/brunnsgrind
8.2.4       Avstängningsbrädor
8.3.     Övriga anordningar
8.3.1       Tillfälliga farthinder
8.3.2       Körbryggor (Körplåtar)
8.3.3       Gång- och cykelbryggor
8.3.4       Övertäckta gång- och cykelpassager

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

Detta kapitel handlar om hur väghållningsfordon och fordon som används vid väghållningsarbete kan vara utrustade med lyktor, vägmärken och annan utmärkning. Det finns också beskrivet vilka undantag föraren av väghållningsfordon kan göra från vissa trafikregler, samt vilka krav som ställs för att få arbeta med fordon på de gator och vägar som Göteborgs Stad ansvarar för.

APG kapitel 9 innehåller följande underrubriker:

9.1.     Undantag för väghållningsfordon
9.2.     Grundläggande fordonsutmärkning och -utrustning
9.2.1       Varningslykta
9.2.2       Företags- eller organisationsmärkning
9.3.     Övrig fordonsutmärkning och -utrustning
9.3.1       Battenburgmönster
9.3.2       Alkolås
9.3.3       Utrustning för backning
9.3.4       LGF-skylt
9.4.     Fordon med särskilt uppdrag
9.4.1       Lots
9.4.2       Skyddsfordon
9.5.     Vägmärken monterade på fordon i rörelse
9.5.1       Vägmärkesvagn
9.5.2       Fordonsmonterad varning för inskränkt framkomlighet (avstängningsanordning)

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.