Avsmalningar och portar är ett alternativ till en hastighetsdämpade åtgärd. Avsmalningen kan göras med:

• Mittrefug
• Dubbla sidorefuger
• Breddning av gångbanorna (exempelvis timglashållplats)

Avsmalningen bör kombineras med annan hastighetsdämpande åtgärd som vägbula eller sidoförskjutning för att ge tillräcklig hastighetsdämpande effekt.
Sidoförskjutning är särskilt lämplig på platser där det av geotekniska skäl inte går att anlägga vägbulor (se 3JB Sidoförskjutningar).
Avsmalningarna ska märkas ut (se standardritningarna 8501 och 8506).

Portar till 30-områden

Som entrémarkering av 30-område är det en fördel om gränsen tydliggörs genom två portrefuger. Refugerna placeras cirka 15 meter in på den aktuella gatan med anpassning till eventuella utfarter med mera. Se också refuger under kapitel 3JA Vägbulor/förhöjda överfarter.

Mått portrefuger

• Totallängd (längs gatan): 1,7 meter med rak sten 0,5 m
• Bredd: 1,2 m
• Ränndalsmått: 0,3 m

Vid breda gator kan refugernas storlek ökas. På smala gator finns det bara plats för en portrefug. Portrefugen sätts då på höger sida vid infart till området. Förhållandena för antalet refuger på gatan framgår av tabellen nedan (mer info finns att läsa under 3JA Vägbulor/förhöjda överfarter).

 

 

 

 

 

 

 

 

För att höja uppmärksamheten och dämpa hastigheten bör inte möte mellan bilar ske i porten och bredden på porten ska då inte överstiga 4,2 meter. Detta för att göra det tydligt att möte inte är möjligt.
På platser där trafiken är mer omfattande och/eller det finns risk för att köer stör det övergripande gatunätet kan det vara aktuellt att tillåta möte i porten. Portens bredd bör då vara mer än 5,3 meter.

Utmärkning

Portrefugerna vid infarten till 30-området ska utformas med skylten ”Rekommenderad lägre hastighet 30 km/h”, och baksida motsvarande upphör om infarten är dubbelriktad. Vägmärket ska vara i normal storlek och placeras i båge (se standardritning 8506). Övriga portrefuger markeras med markeringsskärm för 30-områden, (se standardritning 8501).
På smala gator kan skylten ”Rekommenderad lägre hastighet 30 km/h” sättas i storlek liten (se standardritning 8506). Endast i undantagsfall monteras ”Rekommenderad lägre hastighet 30 km/h” på egen stolpe.

 

Sidoförskjutningar används som hastighetsdämpande åtgärd där det bland annat av geotekniska skäl inte är lämpligt att bygga vägbulor. Sidoförskjutningar kan ibland användas i kombination med vägbula.

Sidoförskjutningar kan anläggas både på det övergripande vägnätet och på lokalvägnätet. Det finns olika sätt att få till stånd en sidoförskjutning. De sidoförskjutningar som kan uppnås naturligt, genom exempelvis korsningsregleringar, är många gånger de bästa då de inte tar extra plats. Det som vanligen kallas för sidoförskjutningar är dock grupper med refuger, som samverkar för att få ner hastigheten. Här nedan följer några olika typer av sidoförskjutningar:

• Två eller tre refuger i grupp
• Cirkulationsplats (behandlas under  3GB Cirkulationsplats) 
• Avsmalningar och Portar (behandlas under 3JC Avsmalningar/Portar)

Under 3JA Vägbulor/förhöjda överfarter under rubrikerna Sidorefuger, Utmärkning och Ränndalar finns mer att läsa om vad man bör tänka på när det gäller placering och utformning av refugerna.

Tänk på följande:

• Anpassning måste alltid göras till utfarter och korsningar. Tänk på körriktningar, inkörning och utbackning
• Parkeringsmöjligheterna kan komma att påverkas. Tänk på vad det innebär både inom det aktuella området och i de närliggande områdena
• Vilka fordon ska trafikera gatan och testa dess körspår genom hindret
• Planera för hur cyklister ska passera förbi platsen

En sidoförskjutning som omfattar 3 refuger är mer effektiv och medför normalt en större hastighetssänkning. Nedan syns hur en sådan utformning kan se ut.

Sidoförskjutning som omfattar 2 refuger kan användas på gator som är smala och där hastigheten redan är relativt låg. På den typen av gatunät är det möjligt att använda sig av blomlådor (se 3JD Blomlådor).

Det finns olika typer av hastighetsbegränsande åtgärder där vägbulor är den mest effektiva åtgärden för att få bilister att sänka farten.
På gator som trafikeras av bussar i linjetrafik ska vägbulor anpassade för kollektivtrafik väljas. Utformningen av dessa vägbulor klarar högt ställda trafiksäkerhetskrav samtidigt som de ger en säker arbetsmiljö för yrkestrafiken.

Utformning

Vägbulor/förhöjda överfarter kan byggas upp med betongmarkplattor, till exempel SPIKMA guppelement eller med ramper av asfalt eller fiberbetong. Tvärgående kantstöd i övergången mellan ramp och platå ska undvikas då de orsakar buller och vibrationer, både för de omkringboende och för bilisterna. Vägbulor/förhöjda överfarter kan också byggas upp med fiberbetong.

Följande typer av vägbulor/förhöjda överfarter finns:

• Vägbula med betongmarkplatta – Normalutförande (standardritning 4502)
• Vägbula smal kollektivtrafikanpassad (standardritning 4503)
• Förhöjd passage på gator med och utan busstrafik – Utformning (standardritning 4504)
• Förhöjd passage på gator med och utan busstrafik – Material (standardritning 4505)
• Förhöjd passage i korsning – Utformning (standardritning 4506)
• Vägbula med betongmarkplatta, kollektivtrafikanpassad – Lång avfartsramp (standardritning 4507)

Bredd

Vägbulans bredd beror på vägens bredd (se mer under rubriken Ränndalar nedan). Betongelementen, som standardvägbulan i regel byggs upp av, har en bredd på 0,3 meter. Standardritning 4502 – Vägbulor av byggelement, visar utförandet.
Vägbulor med en körbar bredd mellan 4,2 och 5,3 meter ska inte utföras, då sådana lösningar leder till tveksamheter i mötessituationer.
När det finns kantstensparkering med frekvent biluppställning kan vägbulan avslutas i linje med parkeringens ytterkant, vanligtvis 2 m ut från kantstenen.

Ramper

Rampens lutning ska räknas relativt gatans lutning och inte relativt horisontalplanet, så kallad resulterande lutning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vägbulor bör inte sättas i brantare lutning än 5%.

Sidorefuger

Utgångsläget för antalet sidorefuger vid vägbulor beror på gatans bredd, enligt tabellen nedan. När det finns kantstensparkering dygnet runt kan refuger väljas bort. På gator som bara har en sidorefug läggs den på den sidan som har gångbana. I lutningar mellan 2,5-5% sätts dock refugen på den sida där trafiken har nedförsbacke.

 

 

 

 

 

 

 

 

Refugerna görs med bredden 1,0, 1,2, 1,5 och 2,0 meter, beroende på fordonsmängd och körbredd över vägbulan enligt tabell ovan. Refugens totallängd ska vara cirka 3 meter. Den raka delen av kantstenen ska vara 2,0 meter, så att passbitar undviks.

Ränndalar

Ränndal benämns det utrymme mellan befintligt kantstöd och sidorefug alternativt vägbula. Om vägen saknar kantsten byggs vägbulan ända ut till vägkant utan ränndal. Ränndalsbredden, lika på båda sidor om vägbulan, bör hamna inom intervallet 0,3-0.6 m. Detta är tillräckligt stort utrymme för att tillgodose vattenavrinning men så smalt att det inte uppfattas som ett cykelfält.
Vid anläggningar av sidoförskjutningar kan det vara aktuellt med bredare ränndalar. Bredden kan då vara 1 meter till 1,5 meter som möjliggör passage av cykel. Se mer under 3JB Sidoförskjutningar.
Om den totala bredden mellan befintligt kantstöd överstiger 9,4 m (0,6+2+4,2+2+0,6) och möte på vägbulan inte är önskvärt minskas körbanebredden genom ökning av sidorefugernas bredd.

Exempel

Utmärkning av vägbulor

Vägbulor ska utmärkas med markeringsskärmar enligt ritning -8501. Markeringsskärmarna placeras enligt ritning -4502 eller mitt på vägbulans sidorefug om sådan finns.
Utanför rek-30 område ska utmärkningen vid farthindret kompletteras med vägmärke A9 ”Varning för farthinder” ca 5-75 m innan vägbulan, så att god synbarhet uppnås.
Ramper markeringsmålas med två rader vita rutor 0,5 x 0,5 m i schackmönster. Om ena raden blir längre än den andra, ska den raden med flest rutor markeras längst ned på rampen. Vid ramplängder större än 1 m placeras farthinderrutorna i nedre delen av rampen. Vid enkelriktad trafik eller om mittlinje finns målas enbart påfartsrampen.

Hastighetsdämpande åtgärder för cykel ska undvikas

Det finns i dagsläget inga kända lösningar som på ett effektivt och trafiksäkert sätt fungerar hastighetsdämpande. Förhöjningar riskerar att bli en trafiksäkerhetsrisk och bullerremsor har inte någon uppmätt effekt på varken hastighet eller väjningsbeteende. Avvikande material på cykelbanan i försök att uppmärksamma korsande flöden ska inte heller användas.

Vid utfarter tillämpas en kortare Ls än i korsning eftersom fordonsförare har väjningsplikt och förväntas stanna innan de kör ut på primärgatan. Stadsmiljöförvaltningen avgör gatans klassning.

  

Backning över gångytor, gångbanor och cykelbanor är olämpligt av trafiksäkerhetsskäl då förarens sikt är begränsad. Detta är därför normalt sett endast acceptabelt vid villautfarter. För mer trafikerade utfarter ska vändmöjlighet finnas på kvartersmark. Utfart ska placeras minst 10 meter från korsning.

Villautfarter och parkeringsgarage

Vid delade villautfarter med upp till tre villor tillämpas en sikttriangel om 2,5 x 2,5 meter. Vid delade villautfarter med mer än tre villor tillämpas samma siktsträckor som för övriga utfarter, se Tabell Siktsträckor vid utfart.

Kan man på annat sätt höja trafiksäkerheten vid utfarten kan måttet eventuellt minskas till 1,5 meter.

Utfart på gata utan gångbana

Utfart på gata med gångbana

 

Utfart på gata med gång- och cykelbana

   

Siktområdet bör för varje tillfart ha sådan sikt att en förare på väg mot korsningen kan se inkommande fordon från närmaste föregående tillfart. Föraren ska också se cyklister på cykelbanan på väg mot egna tillfarten.

Det finns normalt inte behov av att se tvärs genom rondellen.

Utformningen ska bidra till att rikta fordonsförarens uppmärksamhet mot gång- och cykelpassagerna.

 

Figurerna nedan illustrerar principiellt hur sikttrianglar ritas in i vinkelräta korsningar. Tillämpning i sneda korsningar redovisas i dokumentet ”Sikt i sneda korsningar” i högerkolumnen.

Stadsmiljöförvaltningen avgör gatans klassning.

Korsning med väjning

 

Korsning med högerregel

Sikt i korsning med gångbana

 

Sikt i korsning med cykelbana

I gatukorsningar med cykelbana behöver hänsyn tas till siktsträckor för såväl fordonsförare sinsemellan som mellan fordonsförare och cyklist. Vilket siktområde som är dimensionerande skiljer sig mellan olika korsningar.

På platser där gång- och cykelpassagen ej är indragen 5 meter från primärgatan kan siktområdet mellan fordonsförare behöva utökas för att minska risken för att fordon stannar på gång- och cykelpassagen.

Cyklisternas dimensionerade hastighet är 30 km/h.

Sikt i korsning med genomgående kombinerad gång- och cykelbana

 

Sikt i korsning med genomgående separerad gång- och cykelbana

 

Sikt i korsning med cykelöverfart och övergångsställe

Gång- och cykelbaneräcken kan användas som skydd men också som stöd vid till exempel stora längslutningar. Vid val av räcken ska hänsyn tas till tillgänglighet för personer med funktionsvariationer, säkerhet, drift- och underhållsaspekter samt gestaltning. För centrala staden finns platsspecifika staket/räcken, se nedan.

För räcken i anslutning till trappor och ramper se 3BE Ramp och 3BF Trappa.

Mellan gång- eller cykelbana och fordonstrafik

Gång- och cykelbaneräcke mot motorfordonstrafik används endast i syfte att hindra gående från att korsa på otillåtna eller olämpliga sträckor. För att skydda oskyddade trafikanter på platser med förhöjd risk för avkörning och hastigheter över 50 km/h ska i stället vägräcke användas, se 3HB Vägräcken.

Mellan gång- respektive cykelbana och övrig mark

I ytterkant av gång -eller cykelbana ska räcke sättas upp:

• om det förekommer vertikalt fall större än 0,5 m invid gång- eller cykelbanan
• om det 1,5 m från gång- eller cykelbanans kant finns vatten med djup överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd.

Räcken kan även övervägas vid branta slänter och stora nivåskillnader.

Vid gångbanor ska räcken enligt standardritning 6580 användas. Om räcket används som skydd ska typ AM med mittföljare väljas.

Vid cykelbanor ska räckets höjd vara 1,1 m undantaget broar och vertikala stup där höjden ska vara 1,4 m.

Vid skolor och lekplatser där det finns behov

Vid behov av att hindra lekande barn att rusa ut i körbanan sätts rörräcke med sträckmetall alternativt nätstängsel. Placeringen utreds i varje särskilt fall. Vid nätstängsel används näthöjd 1,2 m.

Stödräcke/stödstolpe för cyklister

Se 3GH Väntytor för gående och cyklister

Räcken i centrala staden

Staket/räcken är platsspecifika för Haga, Stenstaden, inom Vallgraven och i övriga centrala staden. Val av räcken och staket illustreras under respektive stadstyp.

Haga

Gjutjärnsräcke används som standard.

Stenstaden

Gjutjärnsräcke används som standard.

Granitpollare och kätting används i historiska miljöer i mån av plats.

Inom Vallgraven

Övriga Centrala Staden

Rörräcke används som standard.

Räcken/stängsel används som en trafiksäkerhetsåtgärd i anslutning till kollektivtrafik, på sträcka framförallt intill spårväg för att hindra människor att beträda spårområdet.

Intill hållplatser sätts räcken i bakkant, se standardritning 3595.

Mitträcke ska alltid sättas vid spårvagnshållplatser och hållplatser för buss på egen bana. Mitträcke kan också användas vid andra typer av busshållplatser för att styra gående till trafiksäkra passager.

Siktskymmande räcken ska sänkas till 0,8 m på en sträcka av 6 m innan övergångsställe/gångpassage.

För val av räckestyp, se 12MC Räcke/stängsel i anslutning till kollektivtrafik.

Vägräcken används när det finns stor risk för skada vid en eventuell avkörning. Exempel på när det kan vara aktuellt:

Som mitträcke mellan körriktningar

Används framför allt på trafikleder med högre hastigheter och större fordonsflöden.

Mellan motorfordonstrafik och gång- och cykel.

Kan användas för att skydda oskyddade trafikanter på platser med förhöjd risk för avkörning och hastigheter över 50km/h.

Vid branta slänter/stup och höga vattennivåer

Vid lutningar brantare än 1:3 och vattendjup överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd inom 1,5 m från vägbanekant.

På platser med oeftergivliga hinder inom säkerhetszonen

För mer info om säkerhetszon se 3DA Utrymme fordonstrafik.

Slänter och diken ska i första hand utformas så att räcken kan undvikas.

På gator, vägar, cykelbanor, gångbanor etc utan kantsten eller annat kantstöd ska stödremsa om minst 0,25 m utföras.

Se standardritning 4563.