Avfallstrappan

– en ordning för hur avfall ska hanteras

Enligt gällande avfallslagstiftning ska allt avfall hanteras enligt avfallstrappan nedan.

Följande ordning ska följas:

1. Minska mängden avfall
2. Återanvända material och utrustning
3. Återvinna material
4. Utvinna energi genom förbränning
5. Deponera

1.I första hand ska vi se till att så lite avfall som möjligt uppstår. För att uppnå detta ska man utgå från platsens förutsättningar och redan existerande materiella resurser. Genom rätt analys och klokt nyttjande av terräng, befintlig vegetation och material kan vi göra stora besparingar i till exempel anläggningsprojekt.

Andra viktiga delar för att minska avfallet är att optimera beställningar av nyinköpt material, tydlighet i avtal vad som gäller för återköp av material som inte går åt, och att minimera emballage. Att minska mängden farligt avfall som innehåller kemikalier är särskilt viktigt.

2.Det avfall som ändå uppstår ska verksamheten i första hand återanvända,detta görs exempelvis genom att i tidigt skede säkerställa att verksamheten inventerar vad som redan finns på plats att använda och i ett tidigt skede planerar för återbrukat material.

Verksamheten ska också dela de material/utrustning/produkter som man inte själv återanvänder med andra aktörer så att detta cirkuleras.

3. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det görs genom källsortering av avfall i hela verksamheten, på arbetsplatser, i drift och underhållsuppdrag och i våra anläggningsprojekt.

4. Det avfall som återstår skickas för energiåtervinning som brännbart material.

5. Som ett sista alternativ ska deponering väljas.

Riktlinje för avyttring och bortskänkning av bygg- och markmaterial

Vid hantering av bygg- och markmaterial finns en riktlinje som beskriver vad du ska göra vid avyttring och bortskänkning. Riktlinjen bygger på avfallstrappan som beskrivs ovan. Riktlinjen gäller alla Göteborgs Stads nämnder och bolag. Syftet med riktlinjen är att säkerställa att avyttring sker på ett sätt som minimerar miljö- och klimatbelastning och främjar hushållning med ekonomiska resurser.

Med bygg- och markmaterial menas byggmaterial, byggprodukt, markmaterial och fasta komponenter som ingår i eller ska ingå i en byggnad eller anläggning som till exempel tegelsten, betong, trä, byggskivor, VVS-produkter, gatsten, markmassor och markplattor.

Avyttring och bortskänkning av lös egendom samt bygg- och markmaterial ska hanteras enligt följande prioriteringsordning:

1. Förebygga och undvika behovet av avyttring och bortskänkning

2. Återanvända lös egendom samt bygg- och markmaterial

1. inom Göteborgs Stads organisation
2. utanför Göteborgs Stads organisation

3. Materialåtervinning av lös egendom samt bygg- och markmaterial

4. Energiutvinning eller annan bortskaffning av lös egendom samt bygg- och markmaterial

”Göteborgs Stads riktlinje för avyttring och bortskänkning” finns att läsa i sin helhet till höger på sidan.

Farligt avfall

Farligt avfall ska identifieras, sorteras ut, mellanlagras säkert och lämnas till godkänd mottagare.

För varje typ av farligt avfall ska följande antecknas
1. var avfallet producerats,
2. datum för borttransport,
3. transportsätt,
4. vem som ska transportera bort avfallet,
5. avfallets vikt i kilogram, och
6. den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Farligt avfall ska registreras i ett avfallsregister på Naturvårdsverkets hemsida. För mer information se Naturvårdsverkets hemsida eller länk ”Rapportera till avfallsregistret via API” till höger på sidan. Rapporteringen ska ske senast 2 arbetsdagar efter att transport skett. Vid försenad rapportering kan tillsynsmyndighet ålägga verksamheten att betala en miljösanktionsavgift.

Miljöförvaltningens faktablad ”Vad är farligt avfall – och hur ska det tas omhand?” finns till höger på sidan under länken ”Miljöförvaltningens faktablad”.

Avfall

Bygg- och rivningsavfall

Avfall som produceras vid bygg- och rivningsarbeten ska sorteras ut i minst sex fraktioner.

• Trä
• Mineraler (som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten)
• Metall
• Glas
• Plast
• Gips

Avfallet ska sorteras vid den plats där avfallet uppstått. I undantagsfall kan dispens sökas hos Miljöförvaltningen för att inte behöva sortera avfallet på plats. Se länk ”Dispens från utsortering av avfall” till höger på sidan.

För mer information se länk till Miljöförvaltningens hemsida eller länk ”Sortera avfall vid bygg och rivning” samt Avfallsförordningen (2020:614) till höger på sidan.

Avfall från personalutrymmen

Alla arbetsplatser ska säkerställa utsortering av förpackningsmaterial samt matavfall från personalutrymmen enligt gällande lagstiftning.

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Vid återanvändning av avfall i projekt kan det krävas anmälan till miljöförvaltningen alternativt tillståndsprövning hos länsstyrelsen. Vid frågor tas kontakt med Kompetens ”Miljöhandläggare”.

Områdesskydd

Länsstyrelsen och kommunen kan inrätta flera typer av skydd för naturen med stöd av miljöbalken: naturreservat, biotopskydd, djur- och växtskyddsområde m fl. Natur som är skyddad enligt miljöbalken omfattas av regler som bestämmer vad du får och inte får göra i området. Avsteg från detta kräver dispens eller få tillstånd. Samma restriktioner gäller inom det generella strandskyddet som finns kring hav, sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder eller verksamheter som brukar vara förbjudna:

• Gräva eller schakta
• Att bygga bryggor och andra anläggningar
• Att fälla träd eller schakta i rotzon

Se länkarna ”Skyddad natur” och ”Regler för strandskydd” till höger på sidan.

Artskydd

Ett antal arter är fridlysta genom bestämmelser om artskydd. Fridlysningen innebär förbud mot att skada individer av arten eller dess habitat på ett sätt som kan påverka artens bevarandestatus. Artskyddsreglerna tillämpas strikt och det finns begränsade möjligheter att erhålla dispens från förbudet. För att följa artskyddsbestämmelserna behöver den planerade åtgärden ofta istället anpassas med hänsyn till berörda arter. Detta kräver att det finns kunskap om förekomsten av skyddade arter inom arbetets påverkansområde. För att få kunskap om områdets naturvärden kan det behövas en inventering om naturvärdet i området inte redan är känt, t.ex. genom tidigare inventeringar.
Kravet på hänsyn till skyddade arter kan innebära hinder mot arbeten under en viss årstid. Exempelvis får avverkning av träd inte genomföras under häckningsperioden 1 april – 31 juli om det inte är säkerställt att åtgärden är förenlig med artskyddsreglerna.

Bl.a. omfattas följande artgrupper och arter av fridlysningen:

• Vissa däggdjur (exempelvis samtliga arter fladdermöss)
• Fåglar (samtliga i Sverige vilt förekommande arter)
• Kräldjur (samtliga arter)
• Groddjur (samtliga arter, t.ex. större vattensalamander, åkergroda)
• Orkidéer (samtliga arter)
• Vissa lavarter, t.ex. getlav
• Vissa mossarter

Samtliga skyddade arter listas i bilagorna till Artskyddsförordningen, SFS 2007:845. Se länken ”Fridlysta arter” till höger på sidan.

Värdefull natur

Det finns en hel del värdefull natur som inte omfattas av särskilda skyddsbestämmelser. Men om man väsentligt förändrar naturmiljön så finns det krav i miljöbalken att man först måste samråda med länsstyrelsen eller skogsstyrelsen.

Se länkarna ”Samråd vid ändring av naturmiljön” och ”Växter och djur” till höger på sidan.

Trummor i vattendrag

Hur en trumma i ett vattendrag utformas påverkar vandrande fisk. För mer information, se dokumentet ”Stadsmiljöförvaltningens anvisningar för arbete i vattendrag med trummor med vandrande fisk” till höger på sidan.

Förorenade massor ska identifieras, sorteras ut, mellanlagras säkert (på tätt underlag under presenning) och lämnas till godkänd mottagare.

Upptäcks misstänkt förorenade massor och/eller tjärasfalt ska detta omedelbart anmälas till beställaren. För kontakt se kompetens ”Förorenad mark, allmän platsmark”. Vid akuta händelser kontakta miljöförvaltningen omgående. 

Återanvändning av massor

För att kunna återanvända massor inom arbetsområdet eller i ett annat trafikområde kan det krävas en anmälan till miljöförvaltningen. Kontakta beställaren, för kontakt se Kompetens ”Miljö”.

Återanvändning av asfalt och tjärasfalt

I vägar och asfalterade ytor kan det förekomma både ny och gammal asfalt i olika lager. Asfalt tillverkad före 1975 innehåller stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Stenkolstjära i sin tur innehåller PAH (polyaromatiska kolväten) som är miljö- och hälsoskadliga. Om det finns tjärasfalt brukar underliggande makadam vara indränkt med stenkolstjära. Även underliggande marklager är ofta förorenade av PAH. Vid upptäckt av tjärasfalt ska beställarens projektledare och miljöhandläggare (se Kompetens ”Miljöhandläggare”) genast informeras. Mer information finns i dokumentet ”Asfalt och tjärasfalt”, se länk till höger på sidan.

Återanvändning av betong

Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och innehåller låga föroreningshalter. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänkt på att betong kan påverka pH i mark och vatten. Det kan krävas en anmälan till miljöförvaltningen. Kontakta beställaren, se Kompetens ”Miljö”.

Mellanlagring av förorenade massor

Om mellanlagring av förorenade massor måste ske på annan plats än där de grävs upp, antingen i väntan på att provtagning ska utföras eller av andra skäl, krävs i de flesta fall att en anmälan om mellanlagring måste göras till miljöförvaltningen. För massor under 10 ton behöver anmälan om mellanlagring inte göras.