All vägmarkering som inte är tillfällig ska utföras i termoplastisk massa. Stensatta ytor vägmarkeras normalt inte.
Vägmarkering på cykelbana ska vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:171).
Regler
Dessa anvisningar gäller som komplement till följande lagar, författningar och regler:
- Trafikförordningen, TrF
- Vägmärkesförordningen, VMF
- TSFS 2010:171
- Krav för vägar och gators utformning, VGU
- Råd för vägars och gators utformning, VGU
- Transportstyrelsen – vägmärken
Ansvar
Väghållaren ansvarar för utförande och underhåll av vägmarkeringen. Undantag se även VMF: 78 och 82 §.
Beslut
All utformning och utförande av vägmarkering beslutas av väghållaren.
Kostnadsansvar
Kostnaden för utförande av ny eller förändrad vägmarkering ska bäras av varje enskilt projekt.
Längsgående markeringar
Generella regler, se TSFS.2010:171 och Krav och Råd för vägar och gators utformning, kap. vägmarkering och vägkantsutmärkning.
Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.
M1. Mittlinje eller körfältslinje
På alla gator och vägar är linjebredden normalt 0,1 m. Undantag: Dag Hammarskjölds leden där linjebredden utförs 0,15 m bred. Indelningen ska vara 3+3 på vägar med hastighetsbegränsningen < 60 km/tim och > 60 km/tim 3+9.
Mittlinje utförs inte om vägbredden understiger 6,5 m.
Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd samt indelningen 3+3 oavsett hastighet. Körfält reserverade för fordon i linjetrafik avskiljs generellt med heldragen dubblerad linje.
Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana för att riktningsseparera cyklister med indelningen 1+3 och bredden 0,05 m, om cykelbanan är minst 2,0 m bred. Mittlinje på cykelbana kombineras med cykelsymbol och riktningspilar.
M2. Kantlinje
Kantlinje utförs på belagd väg avsedd för genomfartstrafik. Kantlinje utförs inte i tätortsmiljö om kantsten finns och belysningen är tillräcklig. Indelningen ska vara 1+2, undantaget Dag Hammarskjöldsleden där kantlinjen utförs som VB(0,3).
När gångbana avskiljs från körbana endast med linje, används H(0,3).
M3. Varningslinje
Varningslinje används inte på gator med hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre. Används istället för dubbel heldragen linje där körbanan bredd <6,5 m.
M8. Heldragen linje
Enkel eller dubbel spärrlinje i vägmitt utförs inte vid vägbredder under 6,5m. Dubbel spärrlinje utförs i spårområde om fordonstrafik (buss eller bil) förekommer. Spärrlinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd.
På asfalterad gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 4,0 meter vid dubbelriktad cykeltrafik och minst 3,0 meter vid enkelriktad cykeltrafik. Heldragen linje på gång- och cykelbanan kombineras med cykelsymboler på cykelbanan samt vid behov gångsymboler på gångbanan. Se 3CC Separering cykeltrafik
M9. Spärrområde
Avstånd mellan snedstrecken är normalt 3 m eller vid stora ytor 6 m. Lutningen ska vara 1:2. Spärrområden framför refuger, se nedan. Längden bör anpassas efter platsen.
Markering framför refuger:
- Gator/vägar med 70 km/h och däröver, samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrummärks ut med fullständig utmärkning.
- På större gator med 50 km/h och 60 km/h till exempel Näsetvägen och Grevegårdsvägen märks refugerna ut med H(0,2) även i spärrfältet.
- Övriga genomfartsgator främst i centrala delar, samt andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksamma refugen märks de ut med förenklad markering. Refuger bredare än 2 m märks ut med spärrfält, smalare refuger med dubbel heldragen linje
- Vid refuger i gatuanslutningar och andra på platser med låga hastigheter såsom gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata markeras inte spärrlinje eller spärrfält före refuger.
Tvärgående markeringar
Om flera tvärgående markeringar ska utföras på samma ställe, utförs markeringen med minst ett mellanrum som är lika stort som markeringens höjd.
M13. Stopplinje
Stopplinje markeras vinkelrätt över respektive körfält (max 15 graders avvikelse).
Linjen ska placeras 2 meter före signalstolpe (primärstolpe), men minst 3 meter före övergångsställe och cykelpassage.
När en cykelbana löper parallellt utmed en körbana på raksträcka ska stopplinjerna ligga i jämnhöjd med varandra. Vid högersväng eftersträvas att stopplinjen för cykel placeras framför stopplinjen för bil, för att undvika att cyklister hamnar i bilisters ”döda vinkel”.
BILD
Förskjuten stopplinje cykel vid högersväng
Bredd på stopplinje på körbanor är H(0,4) och på cykelbanor H(0,2).
M14. Väjningslinje
Väjningslinje före huvudled placeras där föraren erhåller bästa sikt i korsningen. Finns cykelöverfart eller övergångsställe i anslutning till huvudleden placeras dock väjningslinjen före dessa förutsatt att avståndet mellan körbanekant och cykelöverfart eller övergångsställe är < 5 m. Väjningslinjen kan behöva upprepas, så att en väjningslinje placeras vid cykelöverfarten och en vid huvudledens eller cirkulationens körbana.
Väjningsplikt kan också användas för att styra cyklister att väja för korsande flöden. Det är lämpligt på platser där stora cykelflöden korsar varandra eller biltrafikflöden. Väjningsplikt kräver lokal trafikföreskrift samt vägmärke B1 Väjningsplikt.
M15. Övergångsställe
För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga kan kantsten kontrastmarkeras vid övergångsställe eller vid ordnade gångpassager.
Obevakade övergångsställen regleras inte på gator med hastighetsbegränsning 60 km/h eller däröver. Detsamma gäller på gator med två eller flera körfält i samma riktning. Inom områden skyltade med max 30 km/tim (s.k. 30-enklaver) markeras normalt inte heller några övergångsställen, undantaget city där övergångsställen markeras om det finns fartdämpning.
I Göteborg markeras i normalfallet ett övergångsställe 3,5 m brett. I undantagsfall är det möjligt att gå ner till en bredd på 2,5 meter. Bredden kan även ökas vid stora gångtrafikmängder.
Övergångsställe över cykelbana ska undvikas.
I övrigt se 3G Korsning.
Övergångsställen i spårområden
Övergångsställe markeras inte i spårområden.
Är hela övergångsstället, inklusive spårområdet, signalreglerat markeras dock övergångställe även i spårområdet. Med signalreglering avses inte varningssignal (gulblink).
Vad som här har sagts om övergångsställen gäller även cykelöverfarter.
M16. Cykelpassage eller cykelöverfart
I signalreglerade korsningar markeras cykelpassager med cykelrutor M16. Annan cykelförbindelse markeras inte. Det finns särskilda krav förknippade med Cykelöverfarter Se 3GE Övergångsställe och cykelöverfart. Cykelrutor M16 bör läggas på asfalt.
I övrigt se 3G Korsning samt under rubriken ”Övergångsställen i spårområden” här ovan.
M17. Farthinder
Farthindermarkering utförs när fordonsförare behöver uppmärksammas på ett farthinder eller förhöjd passage. Farthindermarkering utförs på farthinder på sträcka. I anslutande gata i en korsning behövs inte M17 när man passerar en förhöjd passage eftersom hastigheten redan är låg. Farthinder vid cirkulationsplatser märks ut.
I kombination med endast övergångsställe ska det vara minst 0,5 meter (markeringens bredd) mellan farthindermarkeringen och övergångsstället.
Farthindermarkering, 50×50 rutor, utförs endast på uppfartsrampen, om gatan är avdelad med mittrefug eller mittlinje, annars utförs markering på hela gatubredden.
M19a. Körfältspil för cirkulationsplatser
M19a Körfältspil för cirkulationsplatser används endast i större cirkulationsplatser utanför stadsmiljö, i anslutning till leder.
Markeringen anpassas till förhållandena på platsen.
Övriga markeringar
M24. Uppställningsplats
Parkeringsrutor utförs med heldragen 10 cm linje. Se även standardritning 4560.
M25. Gång- och cykelpil
- Riktningspilar för cykeltrafik används på alla separerade gång- och cykelbanor.
- Riktningspilar är särskilt viktiga vid övergångar mellan enkelriktade och dubbelriktade cykelbanor. Riktningspilar kombineras även med mittlinje (M1) på dubbelriktade cykelbanor
- På enkelriktade cykelbanor ska pilen placeras ovanför cykelsymbolen.
- Pilar ska placeras på ömse sidor om cykelsymbolen på dubbelriktade cykelbanor. Om den dubbelriktade cykelbanan är smal, kan pilarna placeras ovanför cykelsymbolen.
M26. Cykel och M27. Gående
Generellt används symboler istället för vägmärken för att märka ut asfalterade gång- och cykelbanor. Undantaget där gator övergår i gång- och cykelbana eller där cykelbana kan misstas för en vanlig körbana, där används även vägmärke.
- Symbolerna kan användas där det är otydligt vad som är gångbana och vad som är cykelbana.
- Cykelsymbol används på cykelbanor för att visa cyklister var de ska befinna sig och för att visa andra trafikanter var de kan förvänta sig cyklister. Cykelsymbol placeras:
- där siktlinjer bryts,
- där fotgängare förväntas korsa cykelbanan
- i samband med till ex korsningar, utfarter och passager, och med jämna mellanrum på sträcka
- i korsningspunkt mellan fordon och cykel på en genomgående cykelbana.
På en kombinerad gång- och cykelbana placeras gångsymbolen ovanför cykelsymbolen. Vid separerad gång- och cykelbana placeras gångsymbolen och cykelsymbolen sida vid sida.
För placering av symboler, se standardritning 4504 och 4506 samt 3G Korsning.
M29 Hastighet och M34. Information (tex skola)
SKOLA plus 30 M29 Hastighet kan markeras på gatan om det finns en så kallad ”Skol-30” (reglering 30 km/tim mellan 7-17 under vardagar).
M31. Ändamålsplats
På alla ändamålsplatser, förutom bokbussar, markeras alltid en uppställningsplats – på stensatta ytor med vit sten.
Lastplatser utförs med normalbredd 2,5 m. ”Förbud att stanna eller parkera”-märke markeras i dessa ändamålsplatser – gäller såväl ”dygnet om” som tidsreglerade lastplatser.
I uppställningsplats för taxi förtydligas med texten ”TAXI”
M33. Rörelsehindrad
Symbolen för personer med nedsatt rörelseförmåga ska alltid markeras på parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga, men ersätter inte skyltsättning.
Markering av busshållplats
Normalt markeras inte busshållplatser med vägmarkering. Dock kan gul linje 1+1, M22 Förbud mot att parkera, eller s.k. bussblixt markeras, om det är behov av att förstärka utmärkningen av hållplatsen. Markering av kantsten får inte utföras.
