Cirkulationsplats är den mest trafiksäkra korsningstypen och fungerar bäst där trafiken är relativt jämnt fördelad mellan de ingående gatorna. Cirkulationsplatser ska:
- storleksmässigt anpassas till den omgivande gatu- och stadsstrukturen.
- i första hand utformas med enkla körfält och överkörbart brätte.
- utformas så att de ger en tydligt hastighetsdämpande effekt.
- vara säkra och väl anpassade för cyklister och gående
- utformas så att de bidrar positivt till stadsmiljön.
Cirkulationsplatser med en belastningsgrad över 0,8 kan fungera men funktionen behöver säkerställas med kapacitetsanalyser.
I standardritning 4558 finns två exempel på cirkulationsplatser. Exemplen illustrerar olika sätt som en cirkulationsplats kan utformas.
Exempel 1 har en rondellradie på 10 meter och total radie på 18 meter och ger full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss. I cirkulationsplatser med mycket tung trafik kan utformningen anpassas för ökad framkomlighet genom att öka brättet till 5 meter och minska rondellen i motsvarande grad.
Exempel 2 illustrerar en mindre cirkulationsplats. Denna ger också full framkomlighet för lastbil med släp, boggibuss (14,5 m) och ledbuss. Körklassen är dock lägre och är mindre lämplig i korsningar med omfattande tung trafik och buss i linjetrafik.
Beakta följande för att få rätt storlek och placering på rondellen i cirkulationsplatsen:
- Vid rak inkörning är det viktigt att rondellen ligger centriskt placerad i cirkulationsplatsen. När rondellen inte kan vara centralt placerad så behöver inkörsvinkeln justeras så att man uppnår tillräckligt stor sidförskjutning för att få rätt hastighet på inkommande fordon.
- När rondellens radie är 11 m eller större ska inte rondellen vara överkörningsbar.
- När rondellens radie är 7 m eller större men mindre än 11 m, utformas rondellen med ett brätte (2-3 m brett).
- När rondellens radie är 5,5 m eller större men mindre än 7 m, ska rondellen vara överkörningsbar. Dimensionerande fordon ska inte behöva korsa rondellens centrumlinje för att ta sig igenom cirkulationsplatsen.
Den överkörningsbara ytan i en cirkulationsplats (brättet) bör ha ett avvikande material och avgränsas med ett lågt fasat kantstöd. Bredden på brättet kan variera. Det är oftast en fördel om själva körbanan i cirkulationen görs smal och anpassad för i första hand personbilar, vilket gör att hastigheterna totalt sett hålls nere.
Alla cirkulationsplatslösningar ska vara hastighetssäkrade motsvarande 30 km/h där det finns oskyddade trafikanter, respektive 40/50 km/h där det endast förekommer biltrafik. Hastighetskontrollen ska göras enligt VGU 2022.003 Råd för Vägar och gators utformning ”Körspår genom cirkulationsplats” enligt figur 4.1 – 14 Körspår genom cirkulationsplats. Notera att överkörbar del (brätte) ska inkluderas i körytan.
Om cirkulationsplatsen i sig inte hastighetssäkrar till 30 km/tim där oskyddade trafikanter passerar, anläggs förhöjda passager.
Om tvåfältig cirkulationsplats krävs för att uppnå tillräckligt god kapacitet är det viktigt att särskild vikt läggs vid trafiksäkerheten. Om möjligt är ett fritt högersvängsfält att föredra, se Exempel 1 i Standardritning 4558. En refug på minst två meter ska alltid placeras mellan körbanorna/körfälten för att säkerställa att oskyddade trafikanter kan passera ett körfält i taget.
Där en cirkulationsplats har ett övergångsställe och/eller cykelöverfart ska avståndet mellan dessa och cirkulationsplatsen vara så pass långt att det får plats med minst ett fordon i såväl tillfart som frånfart. Det minskar konflikter mellan fordon och gående på väg över gatan.
Oeftergivliga föremål ska inte placeras i rondellen i en cirkulationsplats där hastigheter över 30 km/h förekommer.
En god gestaltning av rondellytan kan bidra positivt till stadsmiljön. Möjligheten till drift- och underhåll måste beaktas.
För sikt i cirkulationer se 3I Sikt.
