Vegetationsytor har stor betydelse i stadsmiljön och bidrar med ekosystemtjänster.
Göteborg ska förbli och fortsätta utvecklas till en stad med ett rikt trädbestånd. Läs mer i policydokumentet ”Stadens träd”. Se även ”Rekommenderade träd 2020-2025” för vägledning av träd som är lämpliga för Göteborgs lokala ståndorter, samt dokumenten ”Parker och naturområden. Handbok för ett varierat växt- och djurliv” och ”Grova träd”.
För instruktioner kring utformning av vegetationsytor se 3O Grönska i stadsmiljö med underkapitel och för instruktioner kring anläggning av vegetationsytor se 13Q Anläggning av vegetationsytor.
Målsättningen vid utformning av trafikfria ytor är att de ska vara vegetationsytor. Hårdgörning ska göras enbart när erosionsproblemen inte går att bemästra på annat sätt eller då rationell skötsel av en vegetationsyta inte kan ske. I det senare fallet bör i första hand skötselkraven sänkas och i andra hand utformningen ändras. Extremt torra/mörka ytor, till exempel under broar, hårdgörs.
Vid projektering av och val av träd och buskar gäller följande:
- Beställaren ska granska och godkänna alla växtval. Detta är särskilt viktigt vid val av trädarter och inköpsstorlek av dessa. För granskningsrutin se 12AJ1 Drift- och underhållsgranskning. För kontakt se kompetens ”Granskning drift- och underhåll”, kommentar ”Allmän plats: natur samt icke trafikala torg”.
- Alla inköp av träd och buskar för allmän platsmark ska görs av beställaren. Konsult levererar separata planteringsplaner och växtlistor till projektledaren.
- Plantering av nya träd och buskar på allmän platsmark genomförs oftast av stadsmiljöförvaltningen och dess innestående avtalsleverantörer. I exploateringsförvaltningens projekt beställs detta via intern beställning mellan respektive förvaltning. Konsult levererar separata planteringsplaner och växtlistor till projektledaren som bifogar dessa till ovan nämnda interna beställning.
- Etableringsskötsel av träd och planteringsytor på allmän platsmark görs av stadsmiljöförvaltningens innestående avtalsleverantörer. Detta innebär att AMA-koder rörande etableringsskötsel inte ska ingå i förfrågningsunderlag och bygghandlingar. I exploateringsförvaltningens projekt övergår efter godkänd slut-/entreprenadbesiktning och övertagandebesiktning samtliga grönytor till stadsmiljöförvaltningen. Undantagsfall kan finnas rörande gräsytor där ställningstagande sker på projektbasis av vad som är lämpligast ifråga om etableringsskötsel.
- I de fall exploatör har avtalat med exploateringsförvaltningen om projektering och utbyggnad av allmän platsmark övergår efter godkänd slut-/entreprenadbesiktning och övertagandebesiktning samtliga grönytor till stadsmiljöförvaltningen. Beställning av växtmaterial, plantering och etableringsskötsel sker då av exploateringsförvaltningens handläggare/projektledare direkt till stadsmiljöförvaltningens handläggare.
Vid val av ytbeklädnad ska hänsyn tas till följande faktorer för att den färdiga ytan ska fungera på ett tillfredsställande sätt:
- Möjlighet till rationell och arbetssäker skötsel
- Anläggningskostnad
- Skötselkostnad
- Estetik
- Erosionsproblem
- Ekologiska förutsättningar
- Möjlighet att infiltrera regnvatten
- Trafiksäkerhet (fri sikt, optisk ledning, bländskydd med mera)
- Problem för allergiker som orsakas av växter, särskilt i bostadsområden
- Tillgänglighet
I området där naturlig växtlighet finns bör det vara grundläggande att spara befintlig vegetation. Där ingrepp görs i eller i anslutning till naturmark ska om möjligt skapas förutsättningar för ett återställande av marken till naturmark. Detta kommer på sikt att innebära lägre driftkostnader och ett naturligt landskap.
Vegetationsytor indelas i olika skötselklasser beroende på typ av vegetation, utveckling och krav på underhåll. Skötselklassen överensstämmer med underhållsklassen med undantag för Buskage B, som är en klass dit buskaget överförs sedan det slutit sig.
Hänsyn ska tas till omkringliggande ytors klassning, så att det blir få klasser och stora sammanhängande ytor.
