Stadsmiljöförvaltningen har beslutat att även digitala skyltar ska hanteras som vägvisning i enlighet med Vägmärkesförordning (2007:90).

Beslut om eventuell vägvisning till parkeringsanläggningar tas av stadsmiljöförvaltningen efter granskning och bedöms enligt stadsmiljöförvaltningens inriktning för vägvisning.

Stadsmiljöförvaltningen har beslutat att det finns särskilda skäl (TSFS 2019:74, 7 kap 3§ och 4§) för att vägvisa till parkeringsanläggningar inom tättbebyggt område, och i vissa fall även längre än från närmsta allmänna väg.

Att stadsmiljöförvaltningen kan göra undantag från de generella reglerna i Vägmärkesförordningen innebär inte att en parkeringsanläggning automatiskt får vägvisning.

En vägvisad parkeringsanläggning bör ha minst 100 platser som är tillgängliga för allmänheten, enbart platser tillgängliga för allmänheten får redovisas i digital vägvisning.

Det rekommenderas att den digitala skyltningen kompletteras med bygglovspliktig skylt i direkt anslutning till fastigheten, det vill säga utanför gaturummet (på anläggningens fasad eller motsvarande).

 

Utformning

Om vägvisningen är digital ska den vara tabell- (F6) eller körfältsvägvisare (F8) beroende på placering.

Vägvisningen ska följa Vägmärkesförordning (2007:90) med avseende på bland annat textstorlek, symbol för parkering (E19) eller symbol för parkeringshus (F28) samt namn på gatan eller anläggningen. För digital vägvisning ska en digital räknare som visar antal lediga platser tillgängliga för allmänheten sättas in i märket.

Digitala vägvisare får utföras i inverterade färger, svart botten och vit text och bård.

 

Namnsättning

Så långt det är möjligt ska anläggningen namnges efter gatan där infarten finns, för anläggning på tydlig geografisk plats kan i stället platsens namn användas. Namnsättning med oklar geografisk målpunkt bör undvikas.

 

Bedömning och placering

Generellt ges inte vägvisning till en parkeringsanläggning om den ligger väl synlig och trafikmiljön är okomplicerad.

Vägvisning kan sättas upp vid ett eller två vägval innan parkeringsanläggningen, i undantagsfall ytterligare något vägval i anläggningens närområde. Bedömningen görs med hänsyn till körvägens komplexitet, storleken på anläggning samt av geografisk placering.

Det kan vara lämpligt med en digital vägvisare när trafikanterna har valmöjligheter mellan två eller flera parkeringsanläggningar, det är hög beläggning, eller dåliga vändmöjligheter.

Digital vägvisning ska företrädesvis placeras på egen uppsättning, de ska inte sättas upp ihop med övrig vägvisning (till exempel på portalben). Geografisk vägvisning har företräde mot digital hänvisning till parkeringsanläggningar.

 

Kvalitetskrav

Skyltar som under längre tid visar felaktig information eller inte visar någon information alls ska släckas eller demonteras.

 

Ansökningsprocess

För att tillstånd om digital vägvisning ska kunna ges behövs även en redogörelse av behov gällande drift, godkända avtal för el- och dataförsörjning etc.

Vägvisningsplan för bilister

En genomtänkt och systematisk vägvisning bidrar till bättre framkomlighet och ökad säkerhet på vägar och gator. Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Göteborgs Stads Vägvisningsplan för bilister består av VU-kartan, se 3NF3 Vägutrustningskartan (VU-kartan) samt innehållet i detta avsnitt.

I alla former av vägvisning är det viktigt med kontinuitet dvs att en påbörjad vägvisning fullföljs och att vägvisning sker i alla punkter där trafikanten kan känna en osäkerhet.

I VGU (råd och krav) finns information om vägmärken främst i kapitel 13 ”Ledning, styrning och reglering”.

Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Förändring av vägvisningen

Orsaker till utökning av vägvisning eller förändring av vägvisningsplanen kan vara följande:

• Framkomlighet
• Trafiksäkerhet
• Miljöprioritering
• Grupp av trafikanter med vägvisningsbehov
• Olämpligt vägval
• Oönskat trafikbeteende
• Onödig söktrafik

Vägvisning finns inte till alla stadsdelar eller områden. Behoven förändras kontinuerligt vilket leder till att vägvisning till områden förlängs, kortas eller tas bort. Dessutom kan nya områden tillkomma.

Fjärrmål

Göteborg har en omfattande fjärrmålsvägvisning för att vägvisa längs de stora trafiklederna samt vägleda trafikanterna ut ur Göteborg. Fjärrmålen följer generellt Transportstyrelsens författningssamling ”Vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar”.

E6 E20

Inom det lokala vägnätet skyltas enbart E6 och E20 (Intermittent). När vägvalet närmar sig kompletteras det med de vägnummer som vägvisas på Trafikverkets vägar.

E45

E45 vägvisning i riktning mot Fredrikshamn kompletteras alltid med färjesymbol. Vid start och brytpunkter kompletteras dessutom vägnumret med FREDERIKSHAVN vid mån av plats.

27 och 40

Flygplatssymbol ska enbart användas för Landvetter Airport. Väg 27 och 40 kompletteras med flygplatssymbol.

Utanför kommungräns

GÖTEBORG, GÖTEBORG V och GÖTEBORG Ö skyltas utanför kommungränsen

Lokala mål

Lokala mål fungerar som ett samlingsbegrepp för trafikanter att hitta till en viss målpunkt. Undantag kan göras om exempelvis ett industriområde ligger i det lokala målet då det kan vara aktuellt att hänvisa även till delmålet. Samråd ska i dessa fall alltid göras med ansvarig på stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Göteborg har valt ut vissa lokala mål som huvudmål. Dessa är lätt orienteringsbara mål som skyltas mellan olika stadsdelar för att trafikanten ska kunna orientera sig i rätt riktning mot målet.

De lokala huvudmålen är följande:

• ANGERED
• CENTRUM
• FRÖLUNDA
• HISINGEN
• LÅNGEDRAG

HISINGEN skyltas som lokalt mål, trots att hela Hisingen inte ligger innanför ortnamnsgräns Göteborg.

Torslanda, Björlanda och Säve är egna tätorter. De ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska därför skyltas med blå platta på vit bottenfärg. Inom Torslanda, Björlanda och Säve kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

För Partihallarna samt Domkyrkan utformas lokaliseringsmärkena som en inrättningsvägvisning (versal/gemen), men används som lokalmål.

ULLEVI syftar till området och lokaliseringsmärket utformas och används som ett lokalt mål (versaler).

Friluftsområden, som Hisingsparken och Slottsskogen, skyltas som lokalmål. Detta eftersom de har en odefinierbar stor yta, till skillnad från till exempel en idrottsplats. Om friluftsområdet är kompletterat med symbol för friluftsområde, H16, skyltas det som inrättning eftersom vi hänvisar till en utgångspunkt med parkering etc

Lokala Centrum inom Göteborgs kommun

Inom Göteborgs kommun finns namngivna centrum. För att dessa inte ska förväxlas med Göteborgs centrum vägvisas dessa med NAMN C.

FRÖLUNDA skyltas till Frölunda. Innanför Frölunda skyltas FRÖLUNDA TORG. Gränsen för övergången mellan FRÖLUNDA och FRÖLUNDA TORG skyltas i:

• E6.20 Söderleden västerut i Sisjömotet
• Väg 158 Söder om Järnbrottsmotet
• E6.20 Västerleden österut i Gnistängsmotet
• Dag Hammarskölds led söderut i Flatåsmotet

Om skyltning behövs längs med Högsboleden skyltas FRÖLUNDA TORG.

Övriga stadsdelsnamn, torg eller områdesnamn

Dessa vägvisas efter svårigheten att hitta till området eller om det finns flera alternativa vägar och ett vägval är lämpligast.

Lokalmål till och inom CENTRUM

Innanför ortnamnsgränsen Göteborg vägvisas CENTRUM på de Vägvisningsormar där man följt GÖTEBORG.

KORSVÄGEN fungerar som ett samlingsnamn för Liseberg, Mässan och Scandinavium. De läggs till i vägvisningen när man gör ett vägval åt ett annat håll än KORSVÄGEN. Från Kallebäcksmotet på väg E6 E20 vägvisas till Liseberg, sedan tillkommer Universeum och Världskulturmuseum som egna mål utan att använda samlingsnamnet KORSVÄGEN.

Vägvisning till torg

Torgen är oftast knutpunkten i stadsdelen där merparten av affärer, serviceanläggningar och inrättningar finns. Torgen ersätter all inrättningsvägvisning till området och är lämpliga slutmål för vägvisningen. Var vägvisningen till torgen ska börja beror på svårigheten att hitta och storleken av torget. En generell regel är att börja vägvisa i stadsdelen eller där stadsdelen börjar. Ligger stadsdelarna tätt kan torgvägvisningen ersätta stadsdelsvägvisningen, som exempel vägvisas KORTEDALA TORG från Bergsjön.

Inrättnings- och servicemål

I tätorter finns många affärer, företag och serviceinrättningar. Lokala mål är ett bra sätt att vägvisa till verksamhetsintensiva områden. Separat vägvisning till samtliga skulle skapa en enorm mängd skyltar och överskrida förarens möjlighet att uppfatta budskapen.

I Göteborg gäller generellt:

• I centrala staden och inom tättbebyggt område ska inrättningsvägvisning undvikas i största mån, med undantag för P-hus. För gräns tättbebyggt område se dokumentet ”Karta över tättbebyggt område”.
• Till affärer, bensinstationer och liknande vägvisas aldrig

Kriterier vid övervägande att införa ett nytt inrättningsmål

• Saknas centrumvägvisning eller lokalt mål?
• Ligger verksamheten inom ett vägvisat torg eller industriområde?
• Är inrättningen av allmänt intresse?
• Saknas tydliga gatunamn?
• Riskerar trafikanten att hamna fel fastän, finns det till exempel olika adress till parkering och entré?
• Kan en skylt på fasaden ersätta vägvisningen?
• Är mängden okända trafikanter till verksamheten stor?

Om inrättningsvägvisning önskas ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompentens ”Vägvisning”.

Speciella inrättningsmål i Göteborg

Volvo har egen vägvisning ”modell Volvo” i Torslanda som Volvo sköter och ansvarar själv för. Dessutom har Volvo inrättningsvägvisning på vägarna kring Torslandaområdet.

Vägvisningsmålet Hamnar används som ett samlande begrepp för att leda trafikanterna till de olika hamnanläggningarna.

Portalerna på Nordatlanten skyltas av Göteborgs Hamn AB.

Vid vägvisning till hamnanläggningar med bilfärjor kompletteras vägvisningsmålet till hamnen med färjesymbol.

Sjukhusen med akutmottagning (Sahlgrenska och Östra) har förstärkt vägvisning.

Industriområden

Det är inte möjligt att vägvisa till alla företag i industriområden. Har ett område fem eller fler företag bör ett namn för området föreslås. Namnet fastställs av Göteborgs Namnberedning. Området vägvisas sedan som ett lokalt mål med industrisymbol. Tänk på att ortnamnstavla ska ange var industriområdet börjar. Stora industriområden bör ha någon form av industriinformationstavlor och i svårorienterade områden kan industriinformationstavlorna kompletteras med inrättningsvägvisning i området.

För att sätta upp nya industriinformationstavlor skrivs ett kontrakt mellan stadsmiljöförvaltningen och sökande part som kan vara ett specialiserat företag för industriområdesskyltning eller industriföretagarföreningen.

Pendelparkeringar

För vägvisning till pendelparkeringar används symbolen för pendelparkering och tillhörande kollektivtrafikslag (F29-2).

Bild 1: Tabellvägvisare (F6)

 

Bild 2: Vägvisare (F5) placeras mittemot infart

Utformning

För reflextyp och textstorlek se 3NB Skyltsättning.

I känsliga miljöer ska samråd ske med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning” gällande montage och färgsättning. Exempelvis kan färgsättningen, genom parker, på montaget justeras till olivgrön NCS 7020 G 50 Y. I halvgröna miljöer till exempel Linnégatan används grågrön NCS 6005 G 50 Y.

Val av typ av vägvisare

Bottenfärg på lokaliseringsmärken

Allmänna vägar med nummer över 500, övriga gator och vägar inom Göteborgs stad ska skyltas med vit bakgrund. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Tätorter som ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska skyltas med blå platta på vit bottenfärg. Inom dessa tätorter kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

Se även Vägmärkesförordningen 2 kap 14 § och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:74) om vägmärken och andra anordningar.

Vägvisare F5

Varje vägvisare får max ha två rader på höjden.

Vid långa inrättningsmål rekommenderas att vägvisaren utformas max 15 tecken långt och att skylten blir så kvadratisk som möjligt med naturlig avstavning samt harmonierar med övriga mål.

Göteborg använder även vägnummer i vägvisare.

Tabellvägvisare F6

Använd armportaler eller konsoler över gångbanor och liknande

Körfältsvägvisare F8

Vid uppsättning av portaler ska fackverk användas.

Placering av motorvägssymbol

Motorvägsymbolen placeras enligt nedanstående exempel.

Placering när skyltarna inte får plats över körfältet

 

 

Vägvisningsplan för gående

Vägvisningsskyltar för gående finns för närvarande främst i de centrala delarna av Göteborg. Enligt Plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på befintliga platser åtgärdas. Boverket har tagit fram ett förslag på föreskrifter och allmänna råd, där en av huvudparagraferna lyder: ”14 § Hinder i form av bristande skyltning ska undanröjas.

Göteborgs Stads Vägvisningsplan består av VU-kartan se 3NF3 Vägutrustningskartan (VU-kartan) och innehållet i detta kapitel.

Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Vägvisning för gående

I Göteborg finns det idag främst gångvägvisning inom de centrala delarna av staden. Gångvägvisningen riktar sig till de som är nya i området som turister och besökare. Vägvisningsmålen hänvisar till aktiviteter, turistmål, naturvärden, evenemang eller mål som är lätta att känna igen i sin omgivning. De aktiviteter och evenemang som har gångvägvisning har öppettider och besökare jämnt fördelat över hela året. Det är inte möjligt att skylta till samtliga turistiskt intressanta mål då allt för många mål på en plats kan bli svårläst och skymmande för trafikanterna. Eventuellt ny gångvägvisning och tillägg av nya vägvisningsmål beslutas av stadsmiljöförvaltningen.

Prioritering av mål

För att tydliggöra gångvägvisningen för trafikanterna så finns det ett huvudnät med mer ”kända” målpunkter som har vägvisning en längre sträcka. I huvudnätet ingår mål med stort allmänintresse och som är lätta att känna igen i sin omgivning. Vägvisningen kompletteras med lokala målpunkter allteftersom man närmar sig dem. Lokalmål kommer tidigast när man är 200-500 meter ifrån målpunkten.

Ett vägvisningsmål som bedöms vara av intresse men som inte är synligt från närmsta hållplats kan få gångvägvisning från hållplatsen, bedömning görs från fall till fall. Om målet endast är en sevärdhet ska det finnas en informationstavla när man är framme vid målet, informationstavlans utformning ska delges stadsmiljöförvaltningen.

Huvudnät:

• Operan
• Fêskekyrkan
• Nordstan
• Liseberg
• Ullevi
• Mässan
• Götaplatsen
• Centralstationen

Lokala mål:
I de fall större knutpunkter har många aktiviteter både vid och/eller på väg till målet (till exempel Linnéplatsen, Marklandsgatan, Järntorget) kan vägvisning ske i ett längre (>600 meter) stråk än för övriga lokala mål.

Gångvägvisning kan även användas längs en sträcka om sträckan är av större naturvärde. För att få en riktning på stråket behövs målpunkter som eventuellt kan vara av lägre dignitet än normalt. (exempelvis Eriksbergskajen)

Målpunkter som inte är synliga från närmsta hållplats och har återkommande evenemang, stora naturvärden etc. kan få gångvägvisning (t.ex. Röda sten som står ut i sin omgivning med händelser/schema som passar flera åldersgrupper).

Utformning av gångvägvisning

Vägvisaren får ha max 6 mål per riktning. Målet som ligger längst bort från skylten sitter högst upp. Utanför centrum kan gångvägvisningsmål sammanfalla med cykelvägvisning (ex inne i Slottsskogen), i undantagsfall kan cykelvägvisningen kompletteras med gångsymbol fram tills målen ej sammanfaller längre. Gångvägvisning på egen stolpe placeras utefter väletablerade gångstråk med skyltar i korsningar där vägval måste göras för att nå slutmålet. Om möjligt ska gångvägvisningen läggas utefter stråk som är tillgänglighetsanpassade. Om det tillgänglighetsanpassade vägvalet inte är den kortaste sträckan kan F34 + S11 användas för att visa alternativ väg. (exempelvis vid Eriksbergskranen). Generellt används cykelstolpen modell ”Heden” med färgkoden RAL 6003 (OLIVE GREEN). Skylten är alltid dubbelsidig för att fungera som en orienteringspunkt. Textstorleken är normalt 60/44. Pilen förekommer endast liggande och visar antingen höger eller vänster. Vit text och symboler görs normalreflekterande. Bottenfärgen är lackerad.

Avsteg

I Bergsjön finns gångvägvisning som finansierades av ett EU projekt där man ville göra ett område mer tillgängligt med hjälp av bland annat vägvisning. Detta är ett avsteg ifrån standardprincipen för gångvägvisning och planeras inte att användas i framtiden.

En väl utformad vägvisning är av flera skäl av stort värde för trafikanterna. Som exempel kan nämnas trafiksäkerhet, restid och miljö. All vägvisning bör vara kontinuerlig och sluta med ett ortsnamnsmärke.

Vid förändringar av vägvisning ska samråd med väghållaren och eller stadsmiljöförvaltningen ske, se kompetens ”Vägvisning”. 

Författningar och Regler

Förutom dessa anvisningar gäller i tillämpliga delar

• VGU Krav och VGU Råd. Främst i kapitel 13 ”Ledning, styrning och reglering”
• ”Vägvisningsplan Göteborg”

samt de författningar som dessa hänvisar till. Se länkar till höger på sidan.

Ansvar

Väghållaren ansvarar för uppsättning och underhåll av Vägvisning (undantag se VMF § 78-82).

Beslut

Väghållaren beslutar om förändring eller utökning av vägvisningen. Förändring av vägvisning ansöks skriftligen till respektive väghållare. Ansökan om vägvisning finns till höger på sidan.

Kostnadsansvar

Nyuppsättning av vägvisning till enskilda inrättningar bekostas av den sökande. Underhåll av vägvisare till enskilda inrättningar står väghållaren för. Vid ombyggnader och exploateringsområden ska kostnaden för både ny vägvisning och förändring i befintlig vägvisning ingå i varje enskilt projekt. Detta innebär att även kostnader för vägvisning långt utanför projektgränserna ingår.

 

Generellt ska gällande regelverk för skyltsättning användas. Här finns Göteborgs tillämpning av regler och föreskrifter gällande skyltsättning. Länkar till det allmänna regelverket finns till höger.

Storlek

• Vägmärkesstorlek och textstorlek, se TSFS 2019:74 och ”Handbok Vägmärken” 2009:15

Textsnitt

Här nedan följer regler som gäller för Göteborg vad det gäller teckenstorlek m.m. Stäm dock alltid av med trafikregleringsansvarig på stadsmiljöförvaltningen.

Lokaliseringsmärken

Generella regler, se TSFS 2019:74

1) efter samråd med kompetens ”Vägvisning”, se kontakt till höger på sidan.

2) Stadsmiljökarta, se dokument till höger på sidan.

Körfältsvägvisare

• I körfältsvägvisare där enbart vägnummer eller endast pil förekommer används en storlek större än i övrig vägvisning.

Gång- och cykelvägvisning

Normalt väljs versal/gemen 60/44-text

I Göteborg tillämpas grön bottenfärg till vägvisning för gående och blå till vägvisning för cykel. Skyltmodellen ”Heden” används, se ritning 8507.

Tilläggstavlor

Tilläggstavlans mått ska anpassas till huvudmärkets bredd. Bredden på tilläggstavlan får högst avvika 10 mm. Antal tilläggstavlor begränsas till tre st.

Vägvisning för gående bör anpassas så att även personer med nedsatt orienteringsförmåga kan nyttja den, vilket betyder att vägvisningen måste vara lättbegriplig, lättläst och ha kontrasterande färger. Se även 3MC Kontrastmarkering 

Bottenfärg

Se VGU – Exempelsamling. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Reflextyp

Reflexmaterialet på vägmärken ska uppfylla krav enligt klass RA3B DIN 67520:2008.

I bruksskedet ska vägmärkens retroreflektion enligt standardgeometri inte understiga 1/3 av minimikravet för kulörernas grundvärden för material enligt relevant standard.

Temporära reflexmaterial ska vara tillåtna av stadsmiljöförvaltningen för användning.

Placering

Skyltstolpar bör inte placeras i gångytor. Om annan placering inte är möjlig bör den placeras så nära körbanekanten som möjligt, dock inte närmre körbanekanten än 0,3 m. Av utrymmesskäl till exempel i centrala staden, får man placera skyltstolpen i gångyta på höger sida, dock inte närmre väggen än 0,3 m.

Stolpar som personer med nedsatta syn riskerar att gå in i ska kontrastmarkeras, se vidare 3MC Kontrastmarkering 

Vägvisning för gående placeras så att även personer i rullstol kan se den. Stolpar som placeras inom ett avstånd av 0,4 meter från cykelbana/gång- och cykelbana ska märkas ut, till exempel med reflexrör.

Höjd

Standardmärken

Mer information om märken placerade i skyltbåge se rubrik nedan. Höjden 2.20 m underkant skylt gäller alla standardvägmärken, dock inte märken för påbjuden körbana som är placerade i refuger utan markerat övergångsställe eller gångpassage. Dessa placeras vanligtvis på höjden 1,7 m.

Vägmärken i storlek Stor eller vägvisare som sticker ut över cykelbana och som man kan cykla under, placeras på höjden 2,5 m.

Exempel:

Lokaliseringsmärken

Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken” med undantag från nedanstående exempel.

Cykelvägvisare typ modell ”Heden” sätts alltid med 2,5 m underkant nedersta skylt.

Sidled

Standardmärken

Vägmärken ska placeras enligt tabell nedan. Uppstår situationer där det inte är möjligt ska ansvarig för skyltsättning på stadsmiljöförvaltningen rådfrågas. Observera att nedanstående mått mellan cykelbana och vägmärkesstolpe är låg standard för hinderfribredd, vilket räcker för vägmärken. Stolpar som personer med nedsatt syn riskerar att gå in i ska kontrastmarkeras, se mer under 3MC Kontrastmarkering  

Lokaliseringsmärken

Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken”. I trånga miljöer kan avståndet från vägmärkeskant till vägkant minskas till 0.5 m.

Stolptyper

Rör-, fyrkants- och fackverksstolpar

Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken”.

Skyltbåge

Används i centrala delar, i känsliga miljöer samt vid portskyltning av Max-30 enklaver. 60 mm rör, 2 dimensioner finns för skyltar med normal respektive liten storlek. Nedan visas en skyltbåge i storlek normal. Skyltbåge för märke i liten storlek har höjden 1000 mm. Se även ritning 8506.

Vid montering av markskärm X3 skall infästningsplattan vara i marknivå.

Konsol

Konsol används:

• På mast: Montera endast i undantagsfall märken med konsoler på master och grova stolpar. Tillstånd från ägare krävs.
• På trafiksignalstolpe: Märket placeras på konsol om stolpen står i en gångyta. I övriga fall sätts det på signalstolpen. Montaget får inte blockera signalstolpens lucka eller skymma sikten för gående
• På vägg: Montera endast i undantagsfall standardmärken på husvägg. Det behövs dock tillstånd från fastighetsägaren, samt ett avtal. Tillståndet ska vara utfärdat till Stadsmiljöförvaltningen.

Cykel- och gångvägvisningsstolpe

En specialstolpe, typ modell ”Heden”, för cykelvägvisning och gångvägvisning ska normalt användas i Göteborg. Se ritning 8505 E och 8507 C.

Stolplutning

Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken”.

Vinkling av lokaliseringsmärken

Lokaliseringsmärken sätts vinkelrätt mot körbanan. Ingen extravinkling för att undvika bländning utförs.

Montage

Förstärkta vägmärkesprofiler: Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken”.

Kantvikta skyltar: Max överhäng 250 mm.

Fundament och grundläggning

Se Trafikverkets ”Handbok vägmärken”.

Vägutrustningsplaner

Flertalet vägmärken kräver, för dess juridiska giltighet, att en lokal trafikföreskrift (LTF) utfärdas. Lokala trafikföreskrifter är de trafikregler som inte är generellt beskrivna i lag. Det gäller till exempel huvudleder och väjningsregler, påbjuden körriktning, förbud för fordon av visst slag och parkeringsregler. Dessa redovisas och presenteras i vägutrustningsplaner (VU-planer). Läs mer om LTF:er i 2JA Lokala trafikföreskrifter (LTF).

Allmänt

Vägutrustningsplanen upprättas med trafikförslaget som grund.

Planen ska tydligt visa utformningen avseende vägmarkering, vägmärken, vägvisning, gatunamn, belysningsstolpar, trafiksignaler samt kantstenshöjder (se mer om vägutrustningsplanens innehåll under rubriken ”Arbetsgång”). Efter granskningsförfarandet har VU-planen tre funktioner:

• Beslutsunderlag för LTF:er via Trafiksamrådet
• Underlag för upphandling och utförande/genomförande
• Underlag till VU-kartverket

Vid inkommande VU-planer ska detaljer redan vara förankrade med berörd part, exempelvis Räddningstjänsten, Västtrafik, Kretslopp och vatten samt berörda specialister inom berörda områden hos stadsmiljöförvaltningen.

Konsekvensbeskrivningar ska vara dokumenterade och bifogas VU-planer och även närliggande influensområden ska ingå. Då för följande områden:

• Parkering och angöring (bil, gods, cykel samt övrig mikromobilitet)
• Större och omfattande förändringar av gaturummet som påverkar flödet inom någon trafikantgrupp
• Mobilitets- och parkeringsutredning (vid projekt som har en mer omfattande inverkan på sitt närområde). Se 2IF Mobilitets- och parkeringsutredning.

För kontakt se kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan .

Framkomlighet/säkerhet/tillgänglighet

Trafikförslagets syfte analyseras, dvs. ska man bygga nytt eller vill man förbättra och på vilket sätt vill man göra det? T.ex. genom att separera olika trafikantgrupper, skapa säkrare ytor för oskyddade trafikanter eller att förbättra framkomligheten.

För kontakt se kompetens ”Tillgänglighet” eller ”Utformning” till höger på sidan.

Parkering

Behovet av parkering ska ha undersökts i trafikförslagsskedet. Om inte: undersök behovet av angöring, parkering för rörelsehindrad person, boende, besökande och verksamma. Samråd ska ske med kompetens ”Parkering” till höger på sidan.

Vägvisningsplan

Projektören ska vid varje projekt undersöka behovet av ändrad eller ny vägvisning såväl inom arbetsområdet som i anslutning till projektets arbetsområde, samt influensområde. Syftet är att vägvisningen ska hänga ihop och vägvisningsormar ska fullföljas. Då ska även influensvägvisningen ingå i projektet, såväl för bil som för gång och cykel

Stäm av mot Vägutrustningskartan, fysiska platsbesök och 3NC Vägvisning samt relevant underrubrik.

Berörs någon trafikantgrupps vägvisning på Trafikverkets vägar ska samordning av vägvisningsmål ske mellan stadsmiljöförvaltningens kompetens ”Vägvisning” och Trafikverket. Detsamma gäller också samordning av eventuell vägvisning på väg med enskild väghållare.

För kontakt se kompetens ”Vägvisning” till höger på sidan.

Utrustning i särskilda miljöer

I särskilda miljöer kan speciella krav på utformningen av trafikanordningarna ställas. Samordning ska ske med stadsmiljöförvaltningen gällande exempelvis val av skyltbågar och –bärare. Sådana önskemål om ”miljöanpassning” ska ske med beaktande av krav på tydlig utmärkning för trafikanten och för den som övervakar regleringen –polis eller trafikövervakare.

Ritningar

Stomplanen för ombyggnaden ihop med grundkartan, samt befintlig vägutrustning från Vägutrustningskartan (VU-kartan) används som underlag för vägutrustningsplanen. Även befintlig vägutrustning utanför arbetsområdet ska läggas till för att få en helhetssyn.

Projektören ska säkerställa i fält att grundkartan och befintlig vägutrustning från VU-kartan stämmer överens med verkligheten. 

Vägutrustningsplanen ska vara tydlig och icke relevanta lager ska tas bort från planen. I vissa fall kan det vara aktuellt att visa ytskiktslagret för att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar. För att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar ska ytskiktsplaner också bifogas.

Vägutrustningsplanen ska ha en kvalitet så att den tillsammans med skylt- och vägmärkesförteckningen kan användas som underlag för att begära anbud på eller beställa utförande av vägutrustningar. Det ska tydligt framgå vad som är nytt och vad som är befintligt genom en skillnad i färgsättning samt beskrivningar i teckenförklaringen. .

Vägutrustningsplanen ska granskas av stadsmiljöförvaltningens representant, se kompetens ”Vägutrustning” och ”Vägvisning” till höger på sidan. 

Påskrivna vägutrustningsplaner ska finnas innan arbetet startar.

Innan vägutrustningsplanen inkommer för stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande ska de vara kvalitetssäkrade, genom interna granskningsprocesser inom projektorganisationen. Då ska de vara försedda med ”Granskad-ruta avseende vägvisning” samt vid behov ”Granskad-ruta för vägvisning” och en ”LTF-ruta”. I en Granskad-ruta ska raderna för namn och datum inte vara ifyllda inför granskning, de fylls i under stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande. 

”Granskad-ruta avseende vägvisning”, ”Granskad -ruta avseende vägutrustning” samt ”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Kontrollera om arbetsområdesgränsen måste justeras. Visa alla nya, samt alla befintliga vägutrustningar. Generellt ska alla standardvägmärken bytas ut. Gatunamnstavlor och vägvisning behålls och/eller flyttas om de är i bra skick.

Ritningen ska vara i skala 1:100, 1:200,1:400, i undantagsfall skala 1:1000 vid stora okomplicerade ombyggnader.

För generella regler för upprättande av ritningar se 12CE Ritningar.

DWG-filen ska följa nedanstående krav, se ritningsmall till höger ”VU-kartan.dwt”.

Vid större projekt som inte ryms inom planen behöver en överblicksritning följa med. Den ska vara utformad enligt 12CE1.2 Översiktsritning

Lagernamnen för de olika VU-objekten ska vara:

• Tr_Bef_Trafikskylt (skyltar)
• Tr_Bef_Markering (markeringar)
• Tr_Bef_Vagmarkestolpe (stolpar)
• Tr_Bef _Vagvisning_Portaler (vägvisningsportaler)
• Tr_Bef_Pekare (pekare)
• Tr_Bef_Trafiksignal (trafiksignaler)
• Ta_Text_04 (text)

Tillåtna AutoCAD objekt typer: 

• Line
• Solid
• Hatch
• Text
• Polyline
• Block reference

Arbetsgång

1. Rita in vägmarkering: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar, samt 3NE Vägmarkering. Linjetyp och bredd ska framgå. Körfält ska måttsättas. Bredare markering ritas med bredare linje. . Markering som ska slopas ritas bara in om den ska fräsas eller brännas bort, då som överkryssad.
2. Rita in vägmärken och övriga vägutrustningar: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar samt 3NB Skyltsättning och 3NA Vägmärken. Är utmärkning av vägmärken schematiskt placerade i Vu-planen ska det framgå i teckenförklaringen. Vägmärkets utseende ska framgå och visas så som det läses av trafikanten. Varje vägmärke ska numreras individuellt med ett ”ID-nummer”.  Finns märken med som kräver nya myndighetsbeslut ska detta anges på ritningen (LTF). Skyltning för spårväg samt växelnumrering och särskild banvall ska markeras. Vägbelysning, vägräcken, trafiksignalstolpar samt kantstenar (där också höjder för kantstenarna vid exempelvis passager, parkeringsfickor, överfarter och korsningspunkter skrivs ut) ska vara angivna. 
3. Rita in vägvisning: Följ Trafikverkets regler samt 3NC Vägvisning (inklusive underliggande kapitel),  3NB Skyltsättning och 3ND Gatunamn. Vägvisarens utseende ska framgå och visas så som den läses av trafikanten. Vid portalplacerade skyltar redovisas deras läge på portalbalken så tydligt som möjligt. Varje vägvisningspaket/portal numreras med ”ID-nummer” för specifikation. 
4. Rita in gatunamnstavlor: Följ 3ND Gatunamn. Monteringssätt (stolpe/husvägg ska framgå).
   Samtliga gatunamn på planen ska anges tillsammans med de gatunummer som finns på den utmärkta sidan..
5. Upprätta en skylt- och vägmärkesförteckning: Följ ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)”. Vägmärkenas storlek och placering på stolpen/stolparna ska anges. Om olika stolptyper
   används ska detta framgå. 

   ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)” finns till höger på sidan.

Mängdförteckning

Utförs i enlighet med AMA och kompletteras med skylt- och vägmärkesförteckning där storlekar, höjder och textstorlekar tydligt framgår.

Lokala trafikföreskrifter 

”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Projektören för vägutrustningsplanen ska ta fram de underlag som krävs för beslut om ny, ändrad eller upphävd lokal trafikföreskrift (LTF). Underlaget ska innehålla kortfattad och tydlig text med motivering till vald ändring eventuella foton och kartmaterial.

Ärendena ska föredras i Trafiksamrådet som är ett samrådsforum där representanter från polis, räddningstjänst m flera medverkar. Underlaget ligger till grund för beslut om lokal trafikföreskrift(LTF) samt införande i RDT(Transportstyrelsens rikstäckande databas för trafikföreskrifter). Vid mindre projekt kan ärendena dras i Trafiksamrådet av representanter för stadsmiljöförvaltningen, men vid större projekt ska projektören göra underlag samt inkallas för att dra ärendet i Trafiksamrådet.

Systemet som används för att skriva lokala trafikföreskrifter kräver att det finns uppdaterat kartverk, varför det är av stor vikt att digitala filer med nya kantlinjer och andra utformningar är inskickade till tkdok, se kompetens ”Teknisk dokumentation” till höger på sidan. Dessa utgör grunden i kartbilden som kopplas till föreskriften.

Under byggtiden är det viktigt att projektledaren via byggledaren bevakar att arbetet genomförs enligt vägutrustningsplanen och att anmälan sker till stadsmiljöförvaltningen enligt LTF-ruta. Vid projektets start ska stadsmiljöförvaltningens kontaktperson för Vägutrustning, kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan, kallas till startmötet. Representanten (eller projektör av vägutrustningsplan) föredrar aktuella LTF-ärenden i Trafiksamrådet och förbereder den juridiska biten av vägmärkets kungörande. Detta för att kunna bereda berörda instanser tillfälle att kunna yttra sig i ärendet, samt besluta om de lokala trafikföreskrifterna. Uppsättning av vägmärken avropas sedan minst 5 arbetsdagar före skyltsättning, förutsatt att stadsmiljöförvaltningens representant har hunnit dra ärendet i Trafiksamrådet. Om representanten ej har kallats till startmöte är det 8 veckors handläggningstid för avrop av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift. Det är av största vikt att ingen utmärkning sker utan att det finns en föreskrift kopplad till vägmärket. Nytt beslut ska skyltsättas den dag det träder i kraft.