Korsningar ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks så att samspel kan ske mellan fotgängare, cyklister och bilister.

Med korsningspunkter avses även utfarter från kvartersmark, så som bensinstationer, parkeringsplatser och gator på kvartersmark.

Korsningstyp ska väljas med hänsyn till:

• Trafiktekniska krav baserade på vägtyp, referenshastighet och trafikflöde
• Framkomlighet
• Trafiksäkerhet
• Tillgänglighet
• Miljö
• Anläggnings-, drift- och underhållskostnader
• Gestaltning

I korsningspunkter ska gåendes framkomlighet prioriteras gentemot biltrafik:

• längs huvudgångstråk utmed huvudgator
• där huvudgångstråk korsar huvudgator

Prioritering av gående kan också vara lämpligt i korsningar på lokalgator med stora gångflöden eller för att ge visuell vägledning, till exempel vid skolor, lokala torg, idrottsplatser och hållplatser.

I korsningspunkter ska cyklisters framkomlighet prioriteras gentemot biltrafik:

• längs pendlingscykelvägnätet
• längs det övergripande cykelvägnätet
• på det lokala cykelvägnätet utmed huvudgator

Undantag från inriktningen gäller:

• i korsning med spårväg
• i signalreglerade korsningar
• i korsningar som inte kan hastighetssäkras
• på platser med små trafikflöden där det för funktionen inte bedöms nödvändigt med reglering eller utformning som prioriterar gående eller cyklister

Gående kan prioriteras genom övergångsställen eller genomgående gångbanor. Cyklister kan prioriteras genom cykelöverfarter eller genomgående cykelbanor, se 3GD Genomgående gångbana/cykelbana och 3GE Övergångsställe och cykelöverfart .

På gågator och i gångfartsområden är gåendes framkomlighet redan prioriterad.

Väntytor för gående och cyklister ska finnas i anslutning till korsningar där de annars riskerar att hindra framkomligheten, se vidare under 3GH Väntytor för gående och cyklister

Hastigheten har stor betydelse för olycksrisken och för olyckornas konsekvenser (se vidare 2AJ Trafiksäkerhet). Farthinder är de enskilda åtgärder som ger de största effekterna på hastigheterna.

För att farthinder ska kunna anläggas måste vissa förutsättningar vara uppfyllda, se tabell ”Utrymmesdimensionering körbana”. På det större vägnätet med högre hastigheter och stora anspråk på framkomlighet är inte farthinder aktuellt medan det på det mindre gatunätet ofta är en förutsättning för en säker och trygg trafik för olika trafikanter. På gator som trafikeras av kollektivtrafik i linjetrafik ska kollektivtrafikanpassade åtgärder väljas. För mer information se beskrivningar av olika typer av åtgärder som kan användas.

 

Både placering och utformning av gatumöbler har stor betydelse för såväl intrycket som tillgängligheten till staden. Det är viktigt att gatuutrustningen placeras där behovet finns samtidigt som den inte får utgöra hinder för framkomligheten. Att det placeras ut bänkar som gör det möjligt att vila är en del av tillgängligheten.

Genom att placera möblerna i möbleringszoner ges ett enhetligare intryck samtidigt som det är lättare att hitta linjer som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att ta sig fram och orientera sig. Största andelen av möblerna på en plats eller sträcka ska väljas så att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Möblerna ska vid behov markeras så att de inte utgör någon risk för personer med nedsatt syn att gå in i. Läs mer under 2AI1 Tillgänglighet för personer med funktionsvariationer

För val av cykelställ se 3CE Cykelparkering.

En genomtänkt, logisk och enhetlig utformning av gaturummet blir både estetiskt tilltalande och enkel att uppfatta. Val av material utgör en viktig del i att skapa och bibehålla stadens karaktär. Inom olika delar av staden finns därför olika behov och mål. Av kartan nedan framgår vilka delar som tillhör centrala Göteborg och hur de är uppdelade enligt policyn ”Stadens golv”.  

Centrala staden delas upp i nedanstående områden och delområden.

Inom Vallgraven:

1. Inom Vallgraven öster
2. Inom Vallgraven väster

Haga:
3. Haga

Stenstaden:
4. Långgatorna
5. Linnéstaden
6. Annedal, Landala, nedre Johanneberg
7. Vasastaden, Lorensberg
8. Heden
9. Stampen

Övriga centrala staden:
10. Gårda
11. Gullbergsvass
12. Lindholmen
13. Lundbyvassen
14. Frihamnen
15. Ringön
16. Kvillebäcken

I Målbild Koll2035 beskrivs hur kollektivtrafikens stomnät ska utvecklas i det sammanhängande tätortsområdet i Göteborg, Mölndal och Partille fram till år 2035.

”Citybusstråket” ska möjliggöra direktresor till och från City, men längs stråk där kapacitetsbehovet inte motiverar spårväg. Där framkomlighet och komfort så kräver och det är möjligt, ska det finnas egna körbanor och bussarna ha signalprioritet.

”Metrobuss” ska binda samman tyngdpunkter och andra viktiga målpunkter i storstadsområdet, liksom stråken från ytterstad och grannkommuner mot storstadsområdet och till City. Närmast Göteborg ska metrobussar köra på egna banor, i huvudsak på eller invid befintliga trafikleder.

Sidoområde är det utrymme utanför körbanan eller gång- och cykelbanan som behövs för vägens konstruktion och brukande, till exempel diken, slänter och stödremsor. Om utrustning placeras i sidoområdet ska hänsyn tas till hinderfri bredd, säkerhetszon, sikt mm.

I vissa fall krävs räcken som trafiksäkerhetsåtgärd, läs mer om detta i avsnitten om de olika räckestyperna. För utformning av slänter se 3HA Slänter och diken.

Även om spårvägen är en del av stadens trafiknät, och till vissa delar rör sig på samma ytor som annan trafik, är den i formellt avseende skild från denna. Spårvägen är enligt Lag om Vägtrafikdefinitioner (SFS 2001:559) inget fordon och spårvägens interna säkerhet regleras i lag om säkerhet (SFS 1900:1157) vid tunnelbana och spårväg och verksamheten övervakas av Transportstyrelsen. Detta ställer särskilda krav på projekt som på något sätt kan påverka spårvägen. Se vidare 2JB Säkerhetsordning med säkerhetsstyrning och säkerhetsbestämmelser.

Spårvägens utformning bygger i huvudsak på typ av område som spåret är draget genom. I Göteborgs- och Mölndals Stad finns främst nedanstående spårvägskategorier.

• Spårväg på särskild banvall, med eller utan plankorsning
• Spårväg i gatumiljö med eget utrymme
• Spårväg i gatumiljö tillsammans med buss
• Spårväg i gatumiljö i blandtrafik
• Spårväg i gatumiljö över torg/öppen plats som delas med oskyddade trafikanter.

För spårväg i gatumiljö med egna utrymmen är största tillåtna hastighet (sth) enligt Trafiksäkerhetsinstruktionen (TRI) 50km/h undantaget området innanför Vallgraven och särskilt skyltade sträckor. På egen banvall är sth 60km/h och på sträckor där spårvagnen går i blandtrafik gäller gatans hastighetsbegränsning.

Spårväg på särskild banvall

• Spårvagnen går i eget utrymme och har ensamt tillträde till spårområdet utan konfliktrisker med andra trafikslag annat än i korsningspunkter. Särskild banvall finns till exempel på våra ”ben” till Angered, Frölunda, Bergsjön och ut mot Hisingen.
• Korsningar med annan trafik utförs planskilt eller med ljud- och ljussignal och, vid behov, bommar enligt vägmärkesförordningen, eller annan skyddsmetod.
• Spårområdet ska inhägnas eller på annat sätt tydligt avgränsas och skyltas så att det klart framgår att fotgängare, cyklister och andra obehöriga inte har tillträde till spårområdet.
• Spårväg på särskild banvall kan dimensioneras för siktkörning eller med signalsäkerhetssystem.
• Material på banvallen och dess slänter anpassas till omgivningen men grundutförandet på banvallen är makadam och betongsliprar eller motsvarande. Vid önskemål om annan utformning, exempelvis gräs, ska särskilt beaktas behov av kompletterande riskreducerande åtgärder.

Spårväg i gatumiljö eget utrymme

• Spårvägen går i gatumiljö i separat utrymme, vanligen mitt i gaturummet. Ex. Första Långgatan, Kungsladugårdsgatan och Ekedalsgatan.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden ska eftersträvas.
• Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana.
• Spårområdet kan vara gräsklätt eller hårdgjort och materialvalen anpassas efter omgivningen med olika markbeläggning för spårväg, gång-, cykel- och biltrafik.

Spårväg i gatumiljö tillsammans med buss

• Spårvägen går i gatumiljö i separat utrymme som delas med busstrafik.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden ska eftersträvas.
• Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana.

Spårväg i gatumiljö i blandtrafik

• Spåren förläggs i körbana tillsammans med allmän biltrafik och/eller busstrafik.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden och tydlig trafikmiljö ska eftersträvas.
• På platser där gång- och cykeltrafik korsar och sikten är inskränkt eller trafiken intensiv kan signal för påkallande av särskild försiktighet tillsammans med varningsmärke för korsning med spårväg användas.

Spårväg i gatumiljö över torg/öppen plats som delas med oskyddade trafikanter

• Spåren förläggs på torg eller öppen plats som delas med oskyddade trafikanter och är främst aktuellt i hållplatsområden.
• Spårväg över torg/öppen plats kräver en låg hastighet och goda siktförhållanden för att samspel mellan spårvagnsföraren och oskyddade trafikanter ska fungera.
• Kontrasterande markbeläggning som visar spårvägens utrymme bör används för tydlighet och förståelse av miljön.

Med fordonstrafik avses här all motordriven trafik som inte är kollektivtrafik. Gatunätet för fordonstrafik består av huvudgator och lokalgator som beroende på flöden, omkringliggande bebyggelse, dimensionerande fordon och en rad andra aspekter kan utformas på väldigt många olika sätt, se vidare under 3A Gatutyper och 3DA Utrymme fordonstrafik.

För att uppnå en god trafiksäkerhet ska låga hastigheter eftersträvas, framför allt i korsningspunkter. Det är också viktigt att hastighet och utformning hänger ihop så att gatan blir ”självförklarande”, dvs att man som trafikant kan förstå vilken hastighet som gäller.

Referenshastighet, VR är, ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange för vilken högsta hastighet en gata eller korsning ska utformas ur hastighets- och säkerhetssynpunkt. I första hand ska VR 30, 40 och 60km/h användas. Vald referenshastighet bör normalt överensstämma med planerad hastighetsgräns för personbilar för den aktuella gatan eller korsningen. Se mer i 2CD Hastighet.

Utryckningstrafikens behov av framkomlighet och tillgänglighet behöver tillgodoses, se 3DD Utryckningstrafik.

Föreskrifter för växtkvaliteter

Växterna ska uppfylla fordringar och kvalitetskrav, med därtill hörande ändringar i:

• Förordning (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet
• Europeiska kommissionens genomförandeförordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (EU) 2019/2072
• ”Kvalitetsregler för plantskoleväxter” utgiven av Gröna näringens riksorganisation (GRO). Kompletteringar till GRO:s ”Kvalitetsregler för plantskoleväxter”:
  • 3.3.1 Allmänt; fysiologisk kvalitet: Kvarvarande eller maskinellt borttagna blad får ej finnas på lövfällande buskar, rosor och träd.
  • 3.3.2 Beskärningar får ej vara täckta med till exempel lackbalsam.
  • 4.7.3 Färdig häck/längdmodul: Häcken ska vara uppbyggnadsbeskuren under odling.
  • 4.6 Klätterväxt som ska användas som marktäckare ska ej levereras med uppbindningsmaterial.

Växtval

Val av arter och sorter ska anpassas väl till platsen och de förutsättningar som råder där. Val av gatuträd ska om möjligt bidra till en ökad artdiversitet för det totala gatuträdsbeståndet i syfte att bl a att minska riskerna för och skadeverkningarna av eventuella sjukdomsutbrott. Lämpliga träd för Göteborgs lokala ståndorter finns i dokumentet ”Rekommenderade träd 2020-2025”.  

Gatuträd som planteras ska hålla hög kvalitet. Standardstorlek bör vara träd med stamomfång 20-25 centimeter. Detta är ett riktvärde och varierar naturligtvis med trädarten.

Träd som står intill bilväg ska kunna stammas upp till 4,7 meter efter ett antal år, träd intill cykelbana och gångbana ska kunna stammas upp till 3,5 meter. Se mer om fri höjd i kap 3BA Utrymme gångtrafik, 3CB Utrymme cykeltrafik  och 3DA Utrymme fordonstrafik.Detta ska man ta hänsyn till vid val av trädart och -sort.

Flerstammiga och breda träd med sidogrenar används med fördel i lägen längre från trafikytor, där yviga kronor kan tillåtas breda ut sig. Dessa kvaliteter har ofta lättare att etablera sig och får ett naturligare växtsätt. Standardstorlek på dessa bör vara topphöjd på 250 – 300 centimeter.

I vissa trafikytor och trafiksituationer kan väl valda flerstammiga, uppstammade träd av en viss storlek och form vara ett bra alternativ för att alls kunna få in gatuträd på en plats av trafiksäkerhetsskäl (tex i vissa rondeller mm). Se vidare anvisningar i 3OB Trädplacering. Bedömning av lämplighet och placering görs från fall till fall av stadsmiljöförvaltningens utformningsansvariga, se kompetens ”Utformning” till höger på sidan.

På parkeringsytor bör man undvika träd som ger upphov till så kallad honungsdagg (dropp som missfärgar lack på bilar).  Kastanjebärande träd bör som regel undvikas intill gång- och cykelvägar.

Uppbindning av träd ska göras efter trädets storlek. De olika uppbindningarna finns beskrivna under Uppbindning, 13QH Träd och buskträd

Störar ska vara obehandlade.

Växthantering

Uppbindningen tas normalt bort efter 2 växtsäsonger. Vid behov längre tid.

Växtmaterialet ska beställas i god tid eftersom vissa växter kan ha lång leveranstid.

Avrop ska ske i god tid före leverans. Plantskolan som levererar växterna ska ombesörja transporten till mottagningscentral och ha ansvaret för växterna tills leverenskontrollen är färdig. Rutin för upphämtning av växtmaterial beskrivs i dokumentet ”Hämtning av träd och buskar”, se 13QC1 Före plantering. 

För lämplig planteringstid och planteringsanvisningar, se 13QB Planteringstid resp. 13QC Planteringsanvisningar. För plantering av naturlika planteringar se 13QG Naturlika planteringar. Pil och poppel som används som amträd bör tas bort efter ca 8-10 år. Äldre träd kan orsaka stora sättningsskador på angränsande anläggningar.

Vägutrustningsplaner

Flertalet vägmärken kräver, för dess juridiska giltighet, att en lokal trafikföreskrift (LTF) utfärdas. Lokala trafikföreskrifter är de trafikregler som inte är generellt beskrivna i lag. Det gäller till exempel huvudleder och väjningsregler, påbjuden körriktning, förbud för fordon av visst slag och parkeringsregler. Dessa redovisas och presenteras i vägutrustningsplaner (VU-planer). Läs mer om LTF:er i 2JA Lokala trafikföreskrifter (LTF).

Allmänt

Vägutrustningsplanen upprättas med trafikförslaget som grund.

Planen ska tydligt visa utformningen avseende vägmarkering, vägmärken, vägvisning, gatunamn, belysningsstolpar, trafiksignaler samt kantstenshöjder (se mer om vägutrustningsplanens innehåll under rubriken ”Arbetsgång”). Efter granskningsförfarandet har VU-planen tre funktioner:

• Beslutsunderlag för LTF:er via Trafiksamrådet
• Underlag för upphandling och utförande/genomförande
• Underlag till VU-kartverket

Vid inkommande VU-planer ska detaljer redan vara förankrade med berörd part, exempelvis Räddningstjänsten, Västtrafik, Kretslopp och vatten samt berörda specialister inom berörda områden hos stadsmiljöförvaltningen.

Konsekvensbeskrivningar ska vara dokumenterade och bifogas VU-planer och även närliggande influensområden ska ingå. Då för följande områden:

• Parkering och angöring (bil, gods, cykel samt övrig mikromobilitet)
• Större och omfattande förändringar av gaturummet som påverkar flödet inom någon trafikantgrupp
• Mobilitets- och parkeringsutredning (vid projekt som har en mer omfattande inverkan på sitt närområde). Se 2IF Mobilitets- och parkeringsutredning.

För kontakt se kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan .

Framkomlighet/säkerhet/tillgänglighet

Trafikförslagets syfte analyseras, dvs. ska man bygga nytt eller vill man förbättra och på vilket sätt vill man göra det? T.ex. genom att separera olika trafikantgrupper, skapa säkrare ytor för oskyddade trafikanter eller att förbättra framkomligheten.

För kontakt se kompetens ”Tillgänglighet” eller ”Utformning” till höger på sidan.

Parkering

Behovet av parkering ska ha undersökts i trafikförslagsskedet. Om inte: undersök behovet av angöring, parkering för rörelsehindrad person, boende, besökande och verksamma. Samråd ska ske med kompetens ”Parkering” till höger på sidan.

Vägvisningsplan

Projektören ska vid varje projekt undersöka behovet av ändrad eller ny vägvisning såväl inom arbetsområdet som i anslutning till projektets arbetsområde, samt influensområde. Syftet är att vägvisningen ska hänga ihop och vägvisningsormar ska fullföljas. Då ska även influensvägvisningen ingå i projektet, såväl för bil som för gång och cykel

Stäm av mot Vägutrustningskartan, fysiska platsbesök och 3NC Vägvisning samt relevant underrubrik.

Berörs någon trafikantgrupps vägvisning på Trafikverkets vägar ska samordning av vägvisningsmål ske mellan stadsmiljöförvaltningens kompetens ”Vägvisning” och Trafikverket. Detsamma gäller också samordning av eventuell vägvisning på väg med enskild väghållare.

För kontakt se kompetens ”Vägvisning” till höger på sidan.

Utrustning i särskilda miljöer

I särskilda miljöer kan speciella krav på utformningen av trafikanordningarna ställas. Samordning ska ske med stadsmiljöförvaltningen gällande exempelvis val av skyltbågar och –bärare. Sådana önskemål om ”miljöanpassning” ska ske med beaktande av krav på tydlig utmärkning för trafikanten och för den som övervakar regleringen –polis eller trafikövervakare.

Ritningar

Stomplanen för ombyggnaden ihop med grundkartan, samt befintlig vägutrustning från Vägutrustningskartan (VU-kartan) används som underlag för vägutrustningsplanen. Även befintlig vägutrustning utanför arbetsområdet ska läggas till för att få en helhetssyn.

Projektören ska säkerställa i fält att grundkartan och befintlig vägutrustning från VU-kartan stämmer överens med verkligheten. 

Vägutrustningsplanen ska vara tydlig och icke relevanta lager ska tas bort från planen. I vissa fall kan det vara aktuellt att visa ytskiktslagret för att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar. För att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar ska ytskiktsplaner också bifogas.

Vägutrustningsplanen ska ha en kvalitet så att den tillsammans med skylt- och vägmärkesförteckningen kan användas som underlag för att begära anbud på eller beställa utförande av vägutrustningar. Det ska tydligt framgå vad som är nytt och vad som är befintligt genom en skillnad i färgsättning samt beskrivningar i teckenförklaringen. .

Vägutrustningsplanen ska granskas av stadsmiljöförvaltningens representant, se kompetens ”Vägutrustning” och ”Vägvisning” till höger på sidan. 

Påskrivna vägutrustningsplaner ska finnas innan arbetet startar.

Innan vägutrustningsplanen inkommer för stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande ska de vara kvalitetssäkrade, genom interna granskningsprocesser inom projektorganisationen. Då ska de vara försedda med ”Granskad-ruta avseende vägvisning” samt vid behov ”Granskad-ruta för vägvisning” och en ”LTF-ruta”. I en Granskad-ruta ska raderna för namn och datum inte vara ifyllda inför granskning, de fylls i under stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande. 

”Granskad-ruta avseende vägvisning”, ”Granskad -ruta avseende vägutrustning” samt ”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Kontrollera om arbetsområdesgränsen måste justeras. Visa alla nya, samt alla befintliga vägutrustningar. Generellt ska alla standardvägmärken bytas ut. Gatunamnstavlor och vägvisning behålls och/eller flyttas om de är i bra skick.

Ritningen ska vara i skala 1:100, 1:200,1:400, i undantagsfall skala 1:1000 vid stora okomplicerade ombyggnader.

För generella regler för upprättande av ritningar se 12CE Ritningar.

DWG-filen ska följa nedanstående krav, se ritningsmall till höger ”VU-kartan.dwt”.

Vid större projekt som inte ryms inom planen behöver en överblicksritning följa med. Den ska vara utformad enligt 12CE1.2 Översiktsritning

Lagernamnen för de olika VU-objekten ska vara:

• Tr_Bef_Trafikskylt (skyltar)
• Tr_Bef_Markering (markeringar)
• Tr_Bef_Vagmarkestolpe (stolpar)
• Tr_Bef _Vagvisning_Portaler (vägvisningsportaler)
• Tr_Bef_Pekare (pekare)
• Tr_Bef_Trafiksignal (trafiksignaler)
• Ta_Text_04 (text)

Tillåtna AutoCAD objekt typer: 

• Line
• Solid
• Hatch
• Text
• Polyline
• Block reference

Arbetsgång

1. Rita in vägmarkering: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar, samt 3NE Vägmarkering. Linjetyp och bredd ska framgå. Körfält ska måttsättas. Bredare markering ritas med bredare linje. . Markering som ska slopas ritas bara in om den ska fräsas eller brännas bort, då som överkryssad.
2. Rita in vägmärken och övriga vägutrustningar: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar samt 3NB Skyltsättning och 3NA Vägmärken. Är utmärkning av vägmärken schematiskt placerade i Vu-planen ska det framgå i teckenförklaringen. Vägmärkets utseende ska framgå och visas så som det läses av trafikanten. Varje vägmärke ska numreras individuellt med ett ”ID-nummer”.  Finns märken med som kräver nya myndighetsbeslut ska detta anges på ritningen (LTF). Skyltning för spårväg samt växelnumrering och särskild banvall ska markeras. Vägbelysning, vägräcken, trafiksignalstolpar samt kantstenar (där också höjder för kantstenarna vid exempelvis passager, parkeringsfickor, överfarter och korsningspunkter skrivs ut) ska vara angivna. 
3. Rita in vägvisning: Följ Trafikverkets regler samt 3NC Vägvisning (inklusive underliggande kapitel),  3NB Skyltsättning och 3ND Gatunamn. Vägvisarens utseende ska framgå och visas så som den läses av trafikanten. Vid portalplacerade skyltar redovisas deras läge på portalbalken så tydligt som möjligt. Varje vägvisningspaket/portal numreras med ”ID-nummer” för specifikation. 
4. Rita in gatunamnstavlor: Följ 3ND Gatunamn. Monteringssätt (stolpe/husvägg ska framgå).
   Samtliga gatunamn på planen ska anges tillsammans med de gatunummer som finns på den utmärkta sidan..
5. Upprätta en skylt- och vägmärkesförteckning: Följ ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)”. Vägmärkenas storlek och placering på stolpen/stolparna ska anges. Om olika stolptyper
   används ska detta framgå. 

   ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)” finns till höger på sidan.

Mängdförteckning

Utförs i enlighet med AMA och kompletteras med skylt- och vägmärkesförteckning där storlekar, höjder och textstorlekar tydligt framgår.

Lokala trafikföreskrifter 

”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Projektören för vägutrustningsplanen ska ta fram de underlag som krävs för beslut om ny, ändrad eller upphävd lokal trafikföreskrift (LTF). Underlaget ska innehålla kortfattad och tydlig text med motivering till vald ändring eventuella foton och kartmaterial.

Ärendena ska föredras i Trafiksamrådet som är ett samrådsforum där representanter från polis, räddningstjänst m flera medverkar. Underlaget ligger till grund för beslut om lokal trafikföreskrift(LTF) samt införande i RDT(Transportstyrelsens rikstäckande databas för trafikföreskrifter). Vid mindre projekt kan ärendena dras i Trafiksamrådet av representanter för stadsmiljöförvaltningen, men vid större projekt ska projektören göra underlag samt inkallas för att dra ärendet i Trafiksamrådet.

Systemet som används för att skriva lokala trafikföreskrifter kräver att det finns uppdaterat kartverk, varför det är av stor vikt att digitala filer med nya kantlinjer och andra utformningar är inskickade till tkdok, se kompetens ”Teknisk dokumentation” till höger på sidan. Dessa utgör grunden i kartbilden som kopplas till föreskriften.

Under byggtiden är det viktigt att projektledaren via byggledaren bevakar att arbetet genomförs enligt vägutrustningsplanen och att anmälan sker till stadsmiljöförvaltningen enligt LTF-ruta. Vid projektets start ska stadsmiljöförvaltningens kontaktperson för Vägutrustning, kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan, kallas till startmötet. Representanten (eller projektör av vägutrustningsplan) föredrar aktuella LTF-ärenden i Trafiksamrådet och förbereder den juridiska biten av vägmärkets kungörande. Detta för att kunna bereda berörda instanser tillfälle att kunna yttra sig i ärendet, samt besluta om de lokala trafikföreskrifterna. Uppsättning av vägmärken avropas sedan minst 5 arbetsdagar före skyltsättning, förutsatt att stadsmiljöförvaltningens representant har hunnit dra ärendet i Trafiksamrådet. Om representanten ej har kallats till startmöte är det 8 veckors handläggningstid för avrop av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift. Det är av största vikt att ingen utmärkning sker utan att det finns en föreskrift kopplad till vägmärket. Nytt beslut ska skyltsättas den dag det träder i kraft.