På sträckor och hållplatser där spår även ska trafikeras av buss krävs anpassningar för bussens utrymmesbehov.

• Utrymmesdimensioneringen – hänsyn ska tas till det fordon som tar mest utrymme.
• Hinderfri bredd och höjd – hänsyn ska tas till det fordon som kräver störst hinderfri bredd.
• Område för rullstolsramp – placering för både spårvagn och buss behöver beaktas
• Mittförlagda kontaktledningsstolpar ska undvikas där buss trafikerar spår.

För val av kantsten vid hållplatser, se 3KC Kantstöd.

För utrymmesplanering av bilkörbanor vid sidan av kollektivtrafikfältet – se avsnitt 3DA Utrymme fordonstrafik.

Principsektioner för kombinerade spårvägs- och busskörfält

Principsektion på raksträcka med mitträcke och sidomaster.

Principsektion på raksträcka med sidoräcke och sidomaster.

Principsektion vid mittförlagd hållplats med mitträcke och sidomaster.

Generella anvisningar om hur gator med busstrafik i blandtrafik ska dimensionernas finns i tabellen Utrymmesdimensionering körbana, se 3DA Utrymme fordonstrafik. Anpassningar till specifika förhållanden kan behöva ske, till exempel på gator och i korsningar i anslutning till kollektivtrafikanläggningar som regelmässigt trafikeras av typfordon Bb (boggiebuss) eller större. Många expressbussar i kollektivtrafiken samt långfärdsbussar har boggie.

För hinderfri bredd och fri höjd, se 3DA Utrymme fordonstrafik.

Mittförlagd körbana för buss ska, av trafiksäkerhetsskäl, i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana, se 3KC Kantstöd.

Principsektion för mittförlagd busskörbana.

Spårvagn har alltid företräde gentemot gående och cyklister vilket ställer särskilda krav på utformningen. Passager över spår ska alltid markeras med gul linje och pollare enligt standardritningar. I vissa fall kan de även kompletteras med ljud- och/eller ljussignal.

För att det tydligt ska framgå att passagen är en del av spårområdet ska ytan vara svart eller grå och bestå av asfalt eller pedistrail.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

För väntytor i anslutning till spårvägspassage, se 3GH Väntytor för gående och cyklister.

 

Spårvagnshållplatser kan utföras saxade eller med hållplatslägena mitt emot varandra. Saxade hållplatser är mest trafiksäkra och ska därför eftersträvas. Vid nyplanering ska hållplatserna vara anpassade för spårvagnar på 45 meter.

För god tillgänglighet till spårvagnshållplatser är utgångspunkten att de ska kunna nås från både början och slutet på plattformen.

För passager i anslutning till spårvagnshållplatser, se 3EC Passager över spår.

För ledstråk på och i anslutning till hållplats, se 3BC Ledstråk.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

Principsektion för spårvagnshållplats med plattformarna placerade mittemot varandra och körbana bakom.

Planeringsmått för spårväg med eget utrymme i gatumiljö framgår av figurerna nedan. Detta gäller både vid nyplanering och vid större ombyggnader. Vid detaljprojektering – se gällande banstandard.

Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana, se 3KC Kantstöd.

För utrymmesplanering av bilkörbanor vid sidan av spårbanan – se avsnitt 3DA Utrymme fordonstrafik.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

Principsektion på sträcka med mitträcke och sidomaster.

Principsektion på sträcka med mitträcke och mittmaster.

Angöring, det vill säga korta stopp för att möjliggöra på- och avstigning eller lastning och lossning, är ofta nödvändigt där det finns entréer. Enligt Boverkets byggregler ska en angöringsplats finnas 25 meter från entré vid nybyggnad. På huvudgator ska fordon normalt inte behöva angöra i körfälten. Möjligheten till angöring från tvärgata eller kvartersmark bör undersökas för att kunna prioritera andra funktioner på huvudgatan.

När det gäller angöring ska allmän plats framför allt tillgodose det allmänna behovet av ett kunna angöra en plats, fastighet eller verksamhet.

Det ska finnas genomtänkta leveranslösningar på kvartersmark för verksamheter med stora godsvolymer.

Avfallshantering

För utformning för hantering av avfall behöver hänsyn tas till typ av avfall och vilken lösning som är tänkt för denna, se Kretslopp och vattens skrift ”Gör rum för miljön” till höger på sidan. Utöver traditionella sopbilar och tömning finns också tömning av underjordsbehållare, tömning av slambil, sopsugar och container.

För utformning av vändplats för typfordon LOS (sopbilar) se 3DC Vändplats. För utformning av angöringsfickor för sopbilar, se även avsnitt 3DE bilparkering.

Utryckningstrafik så som räddningstjänst, ambulans och polis har behov av en god framkomlighet, framför allt på det primära utryckningsnätet. Här är det främst trafiksituationen under högtrafik och eventuella farthinder som behöver beaktas.

Vid planering av gaturummet behöver Räddningstjänstens krav på uppställningsplatser beaktas.

På sin hemsida har Räddningstjänsten Storgöteborg samlat sina råd och anvisningar. ”Råd och anvisning nr 110 – Räddningstjänstens insatstid och förmåga” inklusive ”Råd och anvisning nr 110 – Bilaga Räddningstjänstens körtider” är mest aktuell när det gäller planering av allmän plats. Se även Trafikverkets ”Utryckningstrafikens framkomlighet i tätort (TrV)”.

Gatustrukturen bör i första hand utformas så att vändplatser kan undvikas. Där det inte är möjligt ska vändplatser i första hand utformas för rundkörning, framför allt vid skolor, förskolor och över övriga ytor där det rör sig oskyddade trafikanter.

Vid avfallshantering ska hänsyn tas till de krav som finns framtagna av Kretslopp och vatten, se till höger på sidan.

I undantagsfall kan gator utan vändplats förekomma. Stickgatan bör då inte vara längre än 50 meter.

Utformning av vändplats för typfordon LOS (sopbilar)

Följande två bilder visar backvändning och rundkörning enligt Göteborgs Stad Kretslopp och vatten. För mer information läs dokumentet ”Gör rum för miljön”, främst sid 16.

LOS-bilar (9,4 m) klarar måtten enligt bilderna nedan.
Typforndon LBN (12 m lastbil) klarar inte måtten enligt bilderna.

I gatunätet ska längslutningen och tvärfallet bestämmas med hänsyn till framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet.

Avvattning av gatunätet sker genom samverkan mellan längslutning och tvärfall till en dagvattenanläggning.

Längslutning

Gatans lutning bestäms med hänsyn till fordons framkomlighet och säkerhet. För gator som också ingår i stadens gång- och cykelnät bör dock lutningskraven för gång- och cykeltrafik tillämpas, se 3BD Lutning gångbana och 3CD Linjeföring och lutning cykelbana.

Områden som försörjs via gator vars lutningar överstiger 10 % bör om möjligt förses med alternativa vägval. Lutningar över 10 % innebär stora svårigheter för start och stopp vid vinterväglag.

I korsningar och vid hållplatser bör lutningarna vara så små som möjligt för att underlätta start och stopp och för att inte begränsa sikten. Lutningen i korsningar bör inte överstiga 2,5 %.

Minsta längsgående lutning på biltrafikytor med kantstöd är normalt 0,5 %. Om längdprofilen lutar mindre än 0,5 % och längslutningen inte kan ökas, utförs svackfall.

Där kantstöd saknas ställs inga minimikrav på längslutningar då ytvattnet tas upp i diken eller rinner över slänt.

Lutningar i befintlig miljö

För att få en känsla för hur brant olika lutningar är så följer här några exempel på lutningar från gator i Göteborg:

• 4 % Hisingsbron
•  5 % Aschebergsgatan mellan Kapellplatsen och Vasaplatsen
•  6 % Eklandagatan ovanför Carlanderska sjukhuset
•  7 % Stigbergsliden
• 9 % Dr Allards gata, i kurvorna på västra delen nära Ehrenströmsgatan
• 11 % St Pauligatan upp från Norra Gubberogatan
• 11 % Bäckegatan (går upp i Masthugget)
• 13 % Tideräkningsgatan, även kallad Burmabacken, nära brandstationen
• 13 % Kvarnbergsgatan (liten gata i centrum nära Traktören)

Tvärfall

Vägbanans tvärfall väljs med hänsyn till vattenavrinning, underhållsbeläggning, sättningsrisker, fordonsslitage och körkomfort.

Om körbanan även används av fotgängare, till exempel på gata där gångbana saknas, ska tvärfall för gångbana användas.

Vid fickhållplats för buss ska bussfickan luta 2,5 % från kantstödet. Brunnar ska placeras före och efter hållplatsen och inte i ränndalen mot körbanan. Tvärfallet på hållplatsperrongen ska lutas från körbanan/spåren om möjligt.

På raksträcka väljs normalt 2,5 – 3 % dubbelsidigt tvärfall. Enkelsidigt fall kan i första hand utföras på körbanor med bredder < 5,0 m.

I kurva väljs skevning (enkelsidigt tvärfall) 2,5 -3 % eller dubbelsidigt tvärfall 2,5 – 3 %.

För hastigheter över 50 km/h, se VGU

Vid utrymmesplanering och utformning av körbanor ska framtida trafikflöden alltid beaktas. Lösningarna ska anpassas till avsedd trafikering och utgå från dimensionerande fordon. Tillgängligheten för större fordon för renhållning, distribution, drift och underhåll ska säkerställas på gator, i korsningar och på vändplatser. Se även 3DD Utryckningstrafik.

Utöver själva körbanan ska det finnas utrymme för utrustning som till exempel vägmärken, belysningsstolpar, eventuella träd och elskåp. Det ska också finnas ett säkerhetsavstånd till fasta hinder och utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag. Där det finns behov ska plats även finnas för hållplatser, kollektivtrafikkörfält osv.

Dimensionering av körbana

Dimensionerande typfordon samt körbanebredder för olika gatutyper och korsningar framgår av tabellen ”Utrymmesdimensionering körbana”. Måtten i tabellen avser enbart själva körbanan. Utöver tabellen ska nedanstående beaktas:

• Utrymme ska läggas till för breddökningar i kurvor och där fordon svänger.
• Fordonssvep ska inte förekomma på ytor avsedda för gående och cyklister.
• Minsta avstånd mellan två kantstenar ska vara 3,5 meter på raksträcka.
• Körbanebredder mellan 3,5 – 5,0 m ska inte utföras för dubbelriktad trafik.
• Utrymme ska läggas till för stödremsa på gator och vägar utan kantsten.
• Industrigator och liknande gator som trafikeras av fordon med större utrymmesbehov ska körbanan vara minst 7 meter.

För utrymmesdimensionering av vändplats se 3DC Vändplats.

I samband med utformningen ska utrymmesstudier med körspår göras för att säkerställa framkomligheten för dimensionerande fordon på sträcka, i korsningar och i kurvor.

Hinderfri bredd

Fasta hinder eller utrustning får inte finnas närmare än ett visst sidoavstånd (hinderfri bredd) från körbana.

Normalt bör de flesta typer av utrustning/hinder placeras i skiljeremsor/utrustningsremsor mellan körbana, cykelbana och gångbana.

Läs mer om gatuutrustning och vägmärken under avsnitten 3M Möbler och utrustning  och 3NB Skyltsättning.

För sidoavstånd vid hastigheter över 50km/h, se VGU. För belysningsstolpar se även Trafikverkets Vägbelysningshandbok.

Hinder som av någon anledning måste placeras närmare än vad som anges i tabellen ska märkas ut med kontrastmarkering, se 3MC Kontrastmarkering.

Säkerhetszon

Säkerhetszon är det område utanför körbana som i högre hastigheter ska vara fritt från oeftergivliga hinder. Säkerhetszonen medför då normalt större sidomått till oeftergivliga hinder än hinderfri bredd. Vägutrustning av eftergivlig typ får stå inom säkerhetszonen men däremot inte innanför den hinderfria bredden. Säkerhetszonen är beroende av vilken hastighet som gäller på gatan.

Säkerhetszon kan sällan uppnås i den täta staden eftersom många föremål är oeftergivliga och utrymmet i gaturummet begränsat. Säkerhetszoner är därför främst aktuellt i glesare miljöer där verkliga hastigheter överstiger 50km/h samt där det finns risk för avkörningar till exempel i kurvor.

Föremål eller räcken med horisontella avslut som riskerar orsaka penetrerande kroppsskador vid ev. påkörning får inte förekomma i närheten av körbana oavsett tillämpning av säkerhetszon eller inte.

Trädplacering – se 3OB Trädplacering.

Fri höjd

Fri höjd till fasta hinder ska vara minst 4,7 meter över körbanor och andra ytor som är allmänt trafikerade av bil/lastbil. Som fast hinder räknas till exempel byggnadsdelar, elledningar, broar, balkonger, portaler och skärmtak.

För vägmärken gäller särskilda regler, se 3NB Skyltsättning.