I stadsmiljön har vegetationsytor (gröna ytor) stor inverkan och betydelse och bidrar med många ekosystemtjänster, exempelvis:

• Växter renar luft
• Vegetation dämpar buller
• Omhändertagande av nederbörd och dagvatten
• Bidrar till bättre hälsa och livskvalitet

Se även stadsmiljöförvaltningens anvisningar under avsnitt 12T Vegetationsytor (gröna ytor).

 

 

Staden använder generellt kortare siktsträckor än de som återfinns i VGU (Vägar och gators utformning). Detta är en anpassning till vad som är lämpligt för den täta staden där hastigheten är låg. För hastighetsgränser över 50 km/h görs en avstämning med stadsmiljöförvaltningen, se kontakt till höger.

Sikt i korsning ska normalt utgå från dubbelriktad trafik.

Inom siktområdet får inget som skymmer sikten finnas. Till det som skymmer sikten räknas det som har en höjd över 0,8 meter över körbanan (0,7 m över trottoaren) som till exempel mur, räcke, häck, plank och byggnader. Lutningar i gatumiljön kan påverka höjden och kan ibland behöva anpassas utifrån platsens förutsättning.

Vägmärken får placeras inom siktområdet men måste placeras så att det inte blir siktskymmande. Läs mer under 3N Vägmärken och vägmarkering.

Träd kan vara siktskymmande men enstaka träd kan få finnas inom siktområdet. De ska då placeras så att trafikanten med viss anpassning och försiktighet ändå kan uppmärksamma inkommande trafik. Se även 3OB Trädplacering.

Siktsträckor

Sikt i en korsning bestäms av huvudgatans referenshastighet, funktion, regleringsform och utformning. Stadsmiljöförvaltningen avgör gatans klassning.

Siktsträckorna Lp (längd primärgata) och Ls (längs sekundärgata) mäts från respektive körbanekant. I korsning med gång- och cykelbana eller cykelbana mäts avståndet från gång- och cykelbanans eller cykelbanans körbanekant.

Cykelparkeringar ska utformas och placeras så att de tillfredsställer cyklisternas behov av enkla och säkra parkeringsmöjligheter.

Cykelparkering på allmän plats är till för allmänna målpunkter medan cykelparkering kopplad till fastighet ska ske på kvartersmark. Detta gäller för både boende och besökare. Antalet parkeringsplatser som krävs vid nybyggnation regleras i ”Riktlinjer för mobilitet och parkering” samt ”Anvisningar till riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs stad”.

Cykelparkering kan generellt delas in i tre typklasser:

• korttidsparkering – avsedd för kortare ärenden, möjlighet att låsa fast cykeln ska finnas
• långtidsparkering – avsedd för parkering upp till en dag, möjlighet att låsa fast cykeln ska finnas
• nattparkering/säkerhetsparkering – ska göra det möjligt att låsa in cykeln på en plats där obehöriga inte har tillträde. (Cykelparkering i anläggning behandlas inte i detta kapitel.)

Typ av cykelställ

Som utgångspunkt ska cykelpollare ”Urban” alltid användas vid utplacering av nya cykelparkeringar. Den fungerar bra i såväl gatumiljö som i möbleringszon och på torg, särskilt där det är av vikt att ytan inte uppfattas som avskärmad. Samtidigt uppfyller den kravet på möjlighet till ramlåsning. Färgsättning ska följa de riktlinjer som finns i Stadens möbler.

Cykelbåge/”S-ställ” ska inte användas vid nyanläggning eller större kompletteringar av befintliga cykelparkeringar. Cykelpollare typ ”Urban” uppfyller bättre de funktioner som eftersträvas.

Om cykelparkeringen är avsedd för lite längre uppställningstider, som till exempel vid kollektivtrafikknutpunkter, bör de förses med tak. Vid större stationslägen kan även parkering i anläggning vara aktuellt.

Placering av cykelparkeringar

För att cykelparkeringar ska användas är det helt avgörande att de är rätt placerade. Detta gäller särskilt vid korttidsuppställning. Rätt placerade cykelställ minskar antalet fritt parkerade cyklar som kan försämra framkomligheten för gående eller innebära fara för personer med nedsatt syn och personer med andra funktionsvariationer.

Exempel på platser där cykelparkeringar ska finnas är allmänna målpunkter, kollektivtrafikhållplatser, mötesplatser och torg.

Cykelparkering får inte placeras siktskymmande vid korsning, utfart eller passage/överfart/övergångsställe. Den ska inte heller utgöra hinder för gång- eller cykeltrafik.

 

Utformning av cykelparkeringar

Generellt utrymmesbehov för vanlig cykel respektive lastcykel

Cykelpollare placeras med 1,2 meters avstånd. Parkeringsytan ska vara 2 meter djup för vanliga cyklar och 2,5 meter djup om parkeringen är tänkt att kunna nyttjas för parkering av lastcyklar.

En rad cykelparkering med plats för lastcykel.

Cykelparkering på torg/öppna ytor

På torg/öppna ytor ska alltid ett manövreringsutrymme säkerställas. Detta ska vara 2 meter för vanliga cyklar och 2,5 meter om parkeringen är tänkt att kunna nyttjas för parkering av lastcyklar.

Dubbla rader cykelparkering på exempelvis torgyta.

* Hinderfri bredd mot fast hinder kan behövas.

Cykelparkering i möbleringszon

Möbleringszoner är ofta lämpliga att använda för cykelparkering. Tillräckliga utrymmen för detta ska därför säkerställas redan tidigt i planeringen.

Om möbleringszonen är 3 meter eller bredare placeras cykelparkeringen vinkelrätt mot cykelbanan, alternativt körbanan om cykling sker i blandtrafik. För att även få plats med lastcyklar krävs 3,5 meter.

Cykelparkering i bred möbleringszon (≥3 m) intill cykelbana.

Cykelparkering i bred möbleringszon (≥3 m) intill körbana med cykling i blandtrafik.

I möbleringszoner är det sällan möjligt att uppnå manövreringsytor enligt principerna ovan. Cykelbanan alternativt körbana kan då nyttjas. På platser där detta är olämpligt, till exempel vid högre flöden, behöver dock manövreringsyta säkerställas. Om det finns extra utrymme utöver parkeringsytan och den hinderfria bredden ska detta utrymme nyttjas som manövreringsyta bakom cykeln.

Cykelparkering ska, om möjligt, placeras utan nivåskillnad från anvisad cykelväg. I möbleringszoner där detta kan vara svårt att åstadkomma kan kantstenen sänkas/fasas för att underlätta åtkomst till cykelparkeringarna.

Delade cykeltjänster

Delade cykeltjänster för till exempel cykel, lastcykel eller elsparkcykel nyttjar den generella cykelparkeringen men har inte behov av ramlåsning. Däremot fyller cykelparkeringarna en funktion för att ordna parkeringen och undvika belamring på gångbanor och annan yta. Vid viktiga målpunkter bör ett utrymme på minst 2×10 meter säkerställas för uppställning av elsparkcyklar.

 

Styr & Ställ

Om en Styr & Ställ-station behöver flyttas på grund av byggnation ansvarar projektet för att hitta ny/tillfällig stationsplacering samt återställning av den tillfälliga platsen. Placeringen ska stämmas av med Kompetensen ”Styr & Ställ”.

 

 

Regeringen tog år 2020 beslut om ändringar i trafikförordningen och vägmärkesförordningen vilket gör det möjligt att använda regleringen cykelgata.

Stadsmiljöförvaltningen har beslutat att, i dagsläget, inte införa regleringen i Göteborg. Beslutet grundar sig i en analys av de eventuella fördelar som införandet av en sådan reglering skulle få. Bedömningen är att regleringen i sig inte skulle bidra med mer än vad som ändå kan åstadkommas genom andra reglerings- och utformningsåtgärder.

En cykelfartsgata i Göteborg är en typ av utformning på blandtrafikgata där cykling sker mitt i körfältet med ledning av markbeläggningens utformning. Syftet med utformningen är att tydligt vägleda cyklister och bilister hur de ska agera på gatan genom val av beläggning, bredder mm.

Cykelfartsgata är enbart aktuellt att välja som lösning i befintliga täta stadsmiljöer – då endast i undantagsfall och under vissa förutsättningar. Se mer om stöd vid val av olika cykellösningar i kap 3CB1 Behov, utrymme, bantyp [OBS! Resurs borttagen], 3CA Behov av cykelbana, val av bantyp

Cykelfartsgator kan passa i befintliga stadsmiljöer där det inte är möjligt att ha separat cykelbana på grund av till exempel platsbrist, där trafikflödena är måttliga/begränsade och där hastigheterna naturligt kan hållas relativt låga. Följande kriterier behöver då vara uppfyllda:

• På en cykelfartsgata bör biltrafikflödet vara lågt, ca 2000 motorfordon per dygn (ÅMVD)
• Cykeltrafiken behöver generellt vara relativt hög jämfört med biltrafiken.
• Cykelflödena bör vara ganska höga eller har tydlig potential att bli höga – minst 1500 eller högre beroende på flödet av bilar.
• Bilhastigheterna ska kunna hållas låga/cykelvänliga (särskild hastighetssäkring kan behövas)
• Mängden tung trafik på en cykelfartsgata ska vara liten eller måttlig
• Cykelfartsgata ska undvikas där kollektivtrafik går i samma körbana
• Cykelfartsgata ska utformas med mittremsa, kollektivtrafikkörfält i mitten elller liknande så att bilister hindras från att köra om cyklister
• Cykelfartsgata ska undvikas på sträckor med uppförsbacke
• Cykelfartsgator är endast lämpligt på kortare sträckor, bl a för att utformningen inte tillåter omkörningar
• Cykelfartsgata ska undvikas på pendlingscykelnätet
• Cykelfartsgata ska undvikas på skolvägar eller där många barn förväntas använda sträckan

Uppfyller gatan inte de flesta av ovanstående faktorer är cykelfartsgata inte en lämplig utformning. Om inte separat cykelbana kan ordnas bör då istället lågfartsgata eller enklare blandtrafikgata med hastighetsdämpning ner till 30 km/h väljas.

 

 

Regler, riktlinjer och nyckeltal kring trafikbuller finns att läsa i kap 2GA Buller. 

Åtgärder som sänker hastigheten är ofta positiva även ur bulleralstringssynpunkt. För de boende är upplevelsen dock inte alltid positiv eftersom det är svårt att få trafikanterna att köra i en jämn låg hastighet. Ibland kan därför hastighetsdämpande åtgärder innebära ett ökat trafikbuller från enstaka fordon eller köer. Om hastighetsdämpande åtgärder ska användas som bullerdämpande åtgärd måste alltid dessa konsekvenser beaktas.

När det är möjligt är nästan alltid den säkraste och bästa bullerskyddsåtgärden att bygga bullerskärmar eller vallar. En bullerskärm bör normalt ge åtminstone en reduktion på 10 dBA för att vara ekonomiskt och estetiskt motiverat.

Bullerskärm

Bullerskärmar kan delas upp i tre olika standarder:

• Hög standard: Skärm med estetiskt god utformning med exempelvis glas över broar och absorberande material där så krävs för att inte ge reflexion mot befintlig bebyggelse
• Mellanstandard: Träskärm på 90 centimeter hög betongbas
• Låg standard: Träskärm grundlagd på betongfundament för stolpe

Av en skärms anläggningskostnad utgör 50-60 procent av kostnad för själva skärmen och 40-50 procent kostnad för grundläggning med mera.
Driftkostnader och livslängd varierar stort mellan olika typer av skärmar. Om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs.

Skärm vid begränsad sikt

En bullerskärm får inte innebära allvarlig trafiksäkerhetsrisk.
I korsningar, vid utfarter mm där en bullerskärm skulle hindra fri sikt och därigenom innebära en reell trafiksäkerhetsrisk, behöver skärmens utformning, höjd, utbredning och placering studeras särskilt. Se även 3I Sikt
Avtrappning i höjd, förändrad skärmplacering mm kan behövas.
Glas är inte lämpligt att använda som siktfrämjande åtgärd på grund av frost, nedsmutsning etc. och får endast användas i undantagsfall. Eventuella undantag ska godkännas av stadsmiljöförvaltningen, för kontakt se kompetens ”Utformning”.

Bullervall

Överskottsmassor kan ibland användas för bullervallar. Eftersom kostnaden för att transportera och deponera massor från exempelvis tunnelbyggen och rivningar är ganska stor kan en bullervall anläggas utan att kostnaden blir särskilt stor.

Vid placering av träd i gaturummet ska hänsyn tas både till trädets behov av livsutrymme och krav på trafiksäkerhet. För att åstadkomma plats och goda livsutrymmen för träd krävs bra planering redan i tidigt skede. Tillräckliga utrymmen ska avsättas för träd i förhållande till körbanor, korsningar, byggnader, husfasader, utrustning, ledningar mm.

Större träd är oeftergivliga och kan utgöra en betydande trafiksäkerhetsrisk med allvarliga skadekonsekvenser som följd vid en påkörning. Placering av träd ska alltid uppfylla kraven på hinderfri bredd och säkerhetszon och ska inte placeras siktskymmande.

Träd som står intill bilväg behöver kunna stammas upp till 4,7 meter efter ett antal år, träd intill cykelbana och gångbana ska kunna stammas upp till 3,5 meter.

Se vidare avsnitt 3I Sikt, 3CB Utrymme cykeltrafik  och 3DA Utrymme fordonstrafik . För trädplacering i anslutning till bilkörbana med hastighet VR 60 km/h och högre se VGU (hinder, säkerhetszon etc).

Träd ska samplaneras med belysning och övrig gatutrustning/möblering. Belysningsstolpar placeras lämpligen mitt mellan två träd i en trädrad. C-C-mått mellan gatuträd i rad är ofta mellan 8-15 m, beroende på art, gestaltning, kringutrymmen mm. Vanligt förekommande C-C-mått för belysningsstolpar: Se 3LE Planeringsstöd .

Träd ska även samplaneras med ledningar, dagvatten mm. se 12TA1.6 Placering av stolpar, träd och buskage.

När utrymmet är begränsat

Ibland kan någon av nedanstående principer vara alternativ då man vill skapa plats för träd i redan trånga sektioner.

Figur Alternativa trädplaceringar.

För placering, val, utformning av möbler, utrustning, soffor/sittplatser mm på allmän plats – se även dokumenten ”Stadens möbler”, ”Stadens möbler riktlinje”, ”Stadens färg”, ”Soffor i park och natur” till höger.

Placering

Det är viktigt att kunna erbjuda sittplatser eftersom personer med svårt att röra sig kan vara helt beroende av möjligheten att sätta sig och vila för att kunna förflytta sig en viss sträcka. Sittplats/vilplats placeras med lite olika frekvens/avstånd bl a beroende på platsens/stråkets förutsättningar och på var i staden man befinner sig. Antalet soffor vid varje plats bör bedömas utifrån hur attraktiv platsen är och hur frekventerat stråket är.

Att kunna sitta är ett behov som påverkar vistelsekvaliteten och kan vara avgörande för att äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna röra sig i stadens gångmiljöer, särskilt vid backar och trappor. Sittplatser/vilplatser för gående och rullstolsburna personer ska ordnas regelbundet i anslutning till gångytor. Vid nyplanering används följande riktvärden:

• Ca var 50-100:e meter i folktäta områden
• Ca var 25:e meter längs brantare lutningar och stora höjdskillnader

Utformning och val av soffor

Generellt gäller:

• Vid gestaltning, utrustningsval och färgsättning behöver man ha tagit till sig innehållet i dokumenten ”Stadens möbler”, ”Stadens möbler riktlinje”, ”Stadens färg”, ”Soffor i park och natur” mf l och utgå från dess principer i arbetet.
• Bänkar/soffor/möbler på en plats eller längs ett stråk ska väljas så att huvuddelen av möblerna är användbara och tillgängliga för personer med funktionsvariationer. T ex ska huvuddelen av sittplatserna ha både ryggstöd och armstöd.
• Sitthöjden ska vara 45-50 cm.
• Armstöd ska vara greppvänliga, vara ca 70 cm höga och de bör nå förbi sittytans framkant.
• Virket i sits och ryggstöd ska vara minst 40 mm tjockt. Detta för att kunna motstå vandalisering och för att kunna slipas vid behov.
• Tvärslå mellan soffans framben ska undvikas – många personer behöver kunna sätta fötterna under sittytan när de ska resa sig upp.
• Soffor ska vara stadiga i sin konstruktion och fast förankrade. Förankring ska ske ovan mark så långt det är möjligt, det underlättar efterjusteringar och eventuell flytt av soffa.
• Målade sittbrädor och ryggstöd bör användas som standard, undantag är platser där högre kvalitet eller lägre kvalitet kan motiveras.
• Tropiska träslag ska undvikas så långt det är möjligt.
  Undantag kan behöva göras t ex i miljöer som är extremt utsatta eller där omgivande gestaltning bygger på tropiska träslag. Virket ska då komma från miljögodkänd odling (FSC-märkt).
• Tryckimpregnerat virke bör ej användas.
• Förnyelsebara ingredienser i färg bör föredras framför syntetiska.

Ett begränsat antal typmodeller och kulörer på soffor/sittplatser används på allmän plats för att underlätta lagerhållning, göra det enklare att komplettera eller byta ut möblerna vid behov samt för att skapa/bevara en sammanhållen stadsbild över tid. Typmodell väljs utifrån stadstyp/område (se ”Stadens möbler”).

Undantag kan vara platser av en specifik karaktär som exempelvis Gustaf Adolfs Torg, Brunnsparken och Domkyrkoplan och lekplatser, där en soffa av ett visst tidstypiskt uttryck lämpar sig bättre. Detsamma gäller moderna platser som Esperantoplatsen, Kanaltorget och västra sidan av Kungsportsplatsen där mer enkla, moderna soffor och bänkar bättre kompletterar platsernas karaktär. Sådana undantag ska studeras specifikt i gestaltningen och motiveras väl. Observera att även undantagna platser ska ha en god andel tillgängliga sittplatser/möbler/ utrustning.

I de fall gatan/platsen inte omfattas av någon av de geografiska områden som tas upp i ”Stadens möbler” eller området inte passar in i någon av dess stadstyper/delområden, ska det studeras särskilt vilken typ av soffa/möbel och färgsättning som kan vara lämplig. Val ska rimma med både omgivningen och med intentionerna i ”Stadens möbler”, ”Stadens färg” etc.
Vid val ska man beakta dels stadstypen/delområde ”Övriga staden”, dels var i staden man befinner sig, vilken typ av område och bebyggelse som finns där, dess karaktär. Man behöver även beakta de typer av soffor/möbler och kulörer som redan finns i området. Om lämpligt – välj något liknade som redan finns, så att intrycket av området inte blir spretigt (dock inom ramen för huvudprinciperna i ”Stadens möbler”, ”Stadens färg”).

Valförslag för områden som saknas i ”Stadens möbler” respektive undantag stäms av med stadsmiljöförvaltningens utformningsansvariga, se kompetens ”Utformning” till höger på sidan.

Haga

Generellt på torg och i parker:  Typmodell ”sparsmakad” soffa.

Undantag:

• Platser av en specifik historisk karaktär, som Pehr Eriksons Plats där bland annat konstnärliga bänkar används.
• Lekparker, som till exempel Soldaten där mer moderna soffor och bänkar kan komplettera lekplatsens livfulla karaktär.

Stenstaden

Generellt på gator och torg i Vasastaden, Linnéstaden, Annedal och Heden:

Typmodell ”elegant” soffa.

Generellt på gator och torg i Landala, Johanneberg och på Långgatorna:

Typmodell ”sparsmakad” soffa.

Generellt i parker inom stenstaden: Typmodell ”rundad och klassisk” soffa.

Undantag görs i vissa parker, till exempel har Trädgårdsföreningen sin egen möblering.

Inom Vallgraven

Generellt på gator, torg och i parker inom Vallgraven: Typmodell ”tidlös” soffa.

Undantag:

• Platser av en specifik historisk karaktär som Gustaf Adolfs Torg, Brunnsparken och Domkyrkoplan, där en soffa av ett visst tidstypiskt uttryck lämpar sig bättre.
• Moderna platser som Esperantoplatsen, Kanaltorget och västra sidan av Kungsportsplatsen där mer enkla, moderna soffor och bänkar bättre kompletterar platsernas karaktär.

Övriga centrala staden

Generellt på gator och torg i ”övriga centrala staden och strategiska knutpunkter”:
Typmodell ”modern” soffa.

Kantstöd är det samlade begreppet för alla slag av låga stöd av granit, betong, asfalt med mera.

Vid väg- och gatubyggande används normalt nedgrävt stöd av granit alternativt limmat eller spikat betongstöd. Stöden har följande funktioner:

• skyddande av i första hand gående och cyklister
• styrande/hindrande av olika trafikströmmar
• avgränsande mellan olika ytmaterial
• bortledande av ytvatten
• orientering för synsvaga

Val av kantstöd

I centrala staden används främst kantstöd av granit. I övriga delar av staden används den kantstödstyp som finns i området. Se tabell nedan.

Kantstöd vid gångbana

Kanter tvärs gångbanor ska generellt undvikas/minimeras med undantag för passager. Se vidare 3GG Detaljutformning passage.

Kantstöd vid cykelbana

Utmed cykelbana ska kantstöd med visning inte förekomma. Detta gäller även i korsningspunkter på refuger och dylikt. Om avsteg måste göras ska kantstödet ha max 80 mm visning mot cykelbana, för att undvika trampislag (olycksrisk).

Där cykelbana korsar kantstödslinje, tas kantstödet bort och cykelbanan läggs i körbaneplanet. Föreligger risk för osäkerhet om vad som är körbana och vad som är cykelbana när kantstöd saknas, till exempel vid vändplatser och dylikt, behöver gränsen tydliggöras via den totala utformningen. Detta kan göras bland annat genom att markera gränsen med kantstöd i noll alternativt avvikande materialremsa i noll eller målad linje, tillsammans med annan tydliggörande utformning.

Se även avsnitt 3GG Detaljutformning passage .

Kantstöd vid körbana

Normalhöjd för kantstöd intill körbana är 120 mm undantaget villaområden med betongsten där normalhöjden är 100 mm. Vid val kantstöd ska hänsyn ska tas till intilliggande områden.

Intill körbana ska kantstödet generellt inte vara fasat för att undvika uppkörning med bilar. I cirkulationsplatser sätts fasad råkantsten med en synlig höjd på 120 mm i ytterkant och 40 mm runt brättet, se standardritning 4558. Även vid genomgående gångbana/cykelbana ska kantstödet fasas och synlig höjd ska vara 40mm, se vidare 3GD Genomgående gångbana/cykelbana.

Kantstöd vid kollektivtrafik

Mittförlagda, upphöjda kollektivtrafikkörfält ska ha ett kantstöd mot körbana på 120mm. Detta ska inte vara fasat för att hindra uppkörning med bilar.

När hållplatsen enbart trafikeras av spårvagn sätts L-stöd utmed perrongdelen. När buss angör hållplatsen sätts TK-stöd eller granitstöd typ GF1. Vid kombinerad hållplats för spårvagn och buss kan TK-stöd enbart sättas om spåret är utfört med betongplatta under spåret.

Vid sättning av gatsten är det viktigt att vara noga med fogriktningar och mönstersättningar. Felaktigt satt gatsten och undermåliga fogar ger en sämre hållbarhet och kan ge ett oroligt intryck där fogarna svajar fram och tillbaka. Fogar ska vara välfyllda, hållbara och funktionella över tid för att ge långsiktigt hållbara ytor. En mindre noggrant satt yta kan utseendemässigt skilja sig från en angränsande gammal yta på ett icke önskvärt sätt. Raksättning av smågatsten i mer än tre rader bör ske i förband med tvärgående fogar.

Ny och gammal gatsten

Där så är möjligt ska gammal sten användas. Större gångytor med sten får byggas med ny smågatsten och med nya gångbanehallar. Vid mindre kompletteringsarbeten i gammal sten av röd-brun-grå typ får ej ny/begagnad sten av ljusgrå typ användas. Om inte sten av rätt färg kan levereras måste brytning ske av ett samlat parti på ett ej iögonfallande ställe. Den brutna ytan sätts då med ny sten eller plattläggs allt efter vad planen föreskriver.

Vid val av markbeläggning finns flera faktorer att beakta.

Ur trafikantperspektiv:

• Tillgänglighet
• Trafiksäkerhet
• Utseende/upplevelse/helhetsintryck

Ur drift- och underhållsperspektiv:

• Hållbarhet
• Renhållning
• Lagerhållning/framtida behov
• Ekonomi

Anvisningar för markbeläggningar i centrala Göteborg finns samlade i policyn ”Stadens golv”.

Markbeläggning för gångtrafik

Gångytor ska vara jämna och halkfria så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Släta ytor/stråk på gatstensytor kan ordnas med hjälp av gångbanehallar, sågad och krysshamrad smågatsten och krysshamrade granitplattor.

Naturlig ledning ska eftersträvas men där det inte är möjligt kan prefabricerade ledstråk användas, se 3BC Ledstråk.

En tydlighet i materialvalen är viktigt för personer med nedsatt syn. Rätt använt kan kontraster stödja orienterbarheten medan vissa typer av mönster kan uppfattas som ett hinder.

Markbeläggning för cykeltrafik

Cykelbanor ska beläggas med asfalt.

I korsningspunkter är det särskilt viktigt att särskilja ytor för gående och cyklister. Cykelbanans ytskikt ska vara genomgående och inte brytas med vare sig gångbanans ytskikt eller något annat material. Korsningspunkten ska förses med cykelsymbol.

Avvikande material på cykelbanan, i försök att uppmärksamma korsande flöden, dämpa hastighet eller annat, ska inte användas.

Markbeläggning för kollektivtrafik

Körbanor i platsgjuten betong kan användas vid hårt trafikerade hållplatser, se 12BF1 Materialval. Hållplatsytor beläggs vanligen med speciell marksten i betong, se 12KB Markbeläggningar (gatsten och betong).

På hållplatser som beläggs med marksten sätts kantstöd i bakkanten på plattformen.

Markbeläggning i refuger mm

• Gångytor på refuger ska ha samma ytskikt som närliggande gångytor har.
• Ytor där inga trafikanter ska vistas kan förses med mindre gångvänligt material, såsom små- eller storgatsten.

Markbeläggning i skiljeremsa / utrustningsremsa

En skiljeremsa är ofta över 0,5 m bred och därmed bredare än en skiljelinje. För ytskikt i skiljelinje, se avsnitt 3CC Separering cykeltrafik.

Skiljeremsor upp till två meter hårdgörs i normalfallet med granit, betong eller asfalt. Val av material görs med hänsyn till omgivningen och var i staden det är. Inom vallgraven, stenstaden och övriga kulturhistoriskt intressanta områden används till exempel i första hand gatsten i skiljeremsa. Se vidare ”Stadens golv”.

Släta ytskikt ska användas där remsan möbleras eller regelmässigt används av gående. Används smågatsten ska denna vara sågad och krysshamrad.

Gräsyta/ev. ängsyta kan övervägas vid långa remsor som är mer än 2 m breda. Driftaspekterna är särskilt viktiga att ta hänsyn till innan gräsyta väljs (gräsytor är skötselintensiva, kostnadsdrivande).

Grusmaterial används enbart i särskilda fall exempelvis vid befintliga trädrader vars förutsättningar för syre och vatten behöver förbättras. Vid användning är det viktigt att se till så att materialet inte sprids till eventuellt närliggande gång- och cykelbanor. Eventuell användning av grusmaterial ska samrådas med stadsmiljöförvaltningen.