Gångtrafik

Gångtrafiksdata finns för vissa punkter och stråk i centrala staden. De flödesräkningar som hittills tillgänglighetsgjorts finns att hitta i länken ”Fotgängarmätning”. På Hisingsbron mäts gångtrafiken kontinuerligt, se länk ”Gångtrafik över Hisingsbron”. Läs mer kring hur gångtrafiken utvecklats i Göteborg i rapporten ”Trafik- och resandeutveckling”. Frågor om trafikdata, se Kompetens ”Trafikmängder”.

Cykeltrafik

Cykeltrafiken mäts i ett antal fasta mätpunkter. Cykeltrafiken per vardagsdygn respektive i maxtimmen redovisas på Göteborgs stads hemsida, se länk ”Cykeltrafik på olika cykelbanor i Göteborg”. Korta manuella flödesräkningar av både gång och cykel finns också att hitta i dokumenten ”Inventering gång- och cykelflöden”. Det finns också data om samtliga resor med Styr & Ställ och delade elsparkcyklar. Läs mer kring hur cykeltrafiken utvecklats i Göteborg i rapporten ”Trafik- och resandeutveckling”. För trafikdata, se kompetens ”Trafikmängder”. 

Biltrafik

Antal fordon per dygn på Göteborgs gator redovisas på Göteborg stads hemsida, se länk ”Trafikflöden/Trafikmängder”. Här finns diagram över trafikutvecklingen i Göteborg samt uppgifter om trafikmängder på specifika gator. Läs mer kring hur biltrafiken utvecklats i Göteborg i rapporten ”Trafik- och resandeutveckling”. För trafikdata, se Kompetens ”Trafikmängder”. 

Kollektivtrafik

Staden samlar i dagsläget inte in någon statistik om kollektivtrafikflöden på egen hand. Det görs av Västtrafik, vilka till viss del har tillgängliggjort denna data till staden.

Information om resandet med kollektivtrafik får staden genom webbaserade verktyg. Staden har bland annat tillgång till Remix och Flowmapper. Resandestatistik kan i vissa fall erhållas från stadens kontaktperson, se Kompetens ”Trafikmängder”.

Läs mer om hur kollektivtrafikresandet utvecklats i Göteborg i rapporten ”Trafik- och resandeutveckling”.

I vissa fall, vid exempelvis miljöutredningar (buller och luftmiljö), finns det behov av att veta antal bussar och spårvagnar som trafikerar en specifik gata. Denna information finns inte sammanställd utan får tas fram på lämpligt sätt för respektive fall. Denna information finns till viss del att tillgå via de webbaserade verktygen, alternativt via tidtabeller eller på annat sätt.

Resvaneundersökningar

För att få mer detaljerade kunskaper om trafikanternas resvanor genomförs resevaneundersökningar. En resvaneundersökning ger information om resmönster som till exempel färdmedelsval, start- och målpunkter och restider. Den insamlade informationen kan användas som beslutsunderlag för trafikplanering och för prognoser. Undersökningen designas utifrån geografiska områden, intressanta målpunkter eller andra aspekter av intresse. 

En övergripande resvaneundersökning gjordes senast 2017, se länk ”Resvaneundersökning 2017”. Databas eller resvanedata kan erhållas från staden, se kompetens ”Resvaneundersökning”.  

 

Krav på gatubelysning

Göteborgs Stadsmiljöpolicy ”Stadens Ljus” ska följas. Belysningsprogram ska alltid tas fram. Omfattningen av programmet bestäms i trafik- och utformningsförslag/genomförandestudie. Vid känsliga stadsmiljöer ska samråd ske med stadsbyggnadsförvaltningen.

Stolpar, konsoler och annat till belysningsanläggningen hörande material är en del av en elanläggning som stadsmiljöförvaltningen har yttersta elsäkerhetsansvaret för. Det är därför inte tillåtet att fästa eller montera annat än belysningsmaterial på dessa.

Efter att belysningsprogrammet godkänts av förvaltare, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent – Belysning” för berört geografiskt område, ska det övergå som en del i konsultens uppdrag. Saknar konsulten relevant information ska kontakt tas med Kompetens ”Ent – Belysning” för att bestämma anläggningstyp (typ av stolpar, armaturer, ljuskällor, BC och placering med mera).

• Bedömning av befintliga anläggningars livslängd såsom stolpe, armatur, linor ska vara minst 20 år. Vid kortare återstående livslängd ska gatubelysningsanläggningen förnyas. Vid tveksamheter kontakta Kompetens ”Ent – Belysning”.
• Uppgifter om belysningsklass (VGU) ska framgå i belysningsprogrammet. Om belysningsprogram saknas, kontakta Kompetens ”Ent – Belysning”.
• Belysningsberäkningar ska alltid utföras. Belysningsstyrka ska överdimensioneras ca 30%
• Armaturer ska vara godkända av förvaltare belysning, se 12SA4 Armaturer
• Armaturer ska vara förberedda för stadens styrsystem
• Belysningsstolpar med rotlack ska användas, eventuella specialstolpar ska godkännas av förvaltare Kompetens ”Ent – Belysning”. Se 12SA3 stolpar 
• Fasadmontage av armaturer, krok i vägg, är ett avsteg som ska godkännas av förvaltare Kompetens ”Ent – Belysning” och ska alltid föregås av ett avtal mellan stadsmiljöförvaltningen och fastighetsägaren, se dokument ”Avtal fastighetsägare angående fäste och kabel för gatubelysning”.
• Granskning av gatubelysningshandlingar ska alltid utföras av förvaltare Kompetens ”Ent – Belysning” eller av den utsedda byggledaren Kompetens ”Ent – Belysning, se 1CA Kontaktlista drift och funktionsentreprenörer.
• Är bygghandlingen inte driftgranskad enligt ovan mottages anläggningen inte av stadsmiljöförvaltningen

Handlingar:

• Belysningsplan
• Ledningsplan
• Godkänt ledningsläge
• Vägutrustningsplan
• Servis för belysningscentral – Installatören skickar föranmälan/färdiganmälan till nätägaren
• Administrativa föreskrifter
• Belysningsberäkningar
• Mängdförteckning med beskrivande text
• Uppskattad byggkostnad
• Avtal med fastighetsägare (armaturer, bc, kabelklamring etc). Mall ”Avtal fastighetsägare angående fäste och kabel för gatubelysning” ska användas. OBS! Före avtal upprättas tas kontakt med förvaltare, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent – Belysning” för berört geografiskt område.
• 12CG4 Övertagandebesked
• Rapporteringsunderlag belysning, se dokument ”Rapporteringsunderlag belysning”.
• Områdesgräns för entreprenaden

Belysningsplaner ska upprättas enligt 12C Bygghandlingar.

För generella regler för upprättande av ritningar se 12CE Ritningar.

Knutpunktsnummer ska anges på belysningsplanen och i rapporteringsunderlag belysning för varje belysningspunkt (knutpunkt). Knutpunktsnummer ska bestå av belysningscentralens fyrsiffriga nummer följt av – och ett tresiffrigt löpnummer, där första siffran visar utgående grupp. 

Exempel: 1000-101 (BC nummer – löpnummer).

Observera att varje nummer ska vara unikt. Upptagna driftnummer framgår av stadsmiljöförvaltningens belysningsdatabas. Det är dessa nummer som utgående kablar i varje stolpe ska märkas med. Symboler ska redovisas på alla belysningsplaner. Nummerserie erhålls mot administrativ avgift från entreprenör för belysning, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent – Belysning” för berört geografiskt område.

Ritningar numreras enligt 12CE6 Ritningsnumrering byggritningar.

Ledningsläge ska alltid sökas, se Kompetens ”Ledningslägen”, med ledningsplan som grund.

Belysningsberäkningar enligt VGU ska alltid redovisas i granskningshandling där det framgår att krav och normer uppfylls.

Vid inkoppling till befintlig belysningsanläggning ska följande utföras och dokumenteras:

• Generellt ska antalet belysningscentraler (BC) hållas nere. Projektering ska därför alltid göras med utgångspunkt att minimera antalet BC och i första hand använda befintliga i närområdet.
• Belysningscentralen ska kontrolleras avseende grupper, belastningsförutsättningar samt kontroll av utlösningsvillkoren. Dokumentation av utförda kontroller ska redovisas.
• Belysningscentral, se 12SB Kravspecifikation belysningscentraler
• Mängdförteckning med beskrivande text ska upprättas med gällande version av AMA som grund inklusive ”Stadmiljöförvaltnings ändringar och tillägg till AMA El”, se 12CB2 Stadsmiljöförvaltningens ändringar och tillägg till AMA El.
• Belysningsanläggningen ska mätas in. Inmätningsdokument ska lämnas till TKdok (Kompetens ”Teknisk dokumentation”) och Göteborg Energi.

Se även 12SA Kravspecifikation belysningsanläggning