Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2024:2

Staden utvecklar och förvaltar trafikmodeller för olika trafikslag. Modellerna beskriver trafiken idag samt för ett prognosår. Modellerna kan användas för att visa trafikflöden vid förändringar av infrastruktur eller exploatering, riktningsfördelning för trafik från ett område, svängandelar i korsningar, restider, kölängder m.m.

Trafikmodellerna kan delas in i övergripande modeller/makromodeller och detaljerade modeller/mikromodeller. De verktyg som används för detta är verktygen Visum och Vissim.

Staden har de senaste åren utvecklat en ny övergripande trafikmodell, Göteborgs Strategiska Trafikmodell (GSM), som omfattar alla trafikslag och är en integrerad prognosmodell. Modellen har utvecklats för att på systemnivå bättre förstå och kvantifiera effekterna av förändringar i den framtida markanvändningen samt olika åtgärder i kollektivtrafik- och vägtrafiksystemet. Modellen hanterar resor med samtliga färdmedel och omfattar Göteborg och delar av kranskommunerna. För en mer ingående beskrivning av vad modellen kan användas till se 2CC1 Makromodeller

En mikromodell skiljer sig från makromodeller såtillvida att varje fordon, cyklist eller fotgängare hanteras som individuella objekt som interagerar med övriga trafikanter i modellen under tid. Detaljeringsgraden är högre i mikromodeller då parametersättningar bl a gör det möjligt att påverka körbeteende, fotgängarbeteende och konflikthantering i samspelet mellan olika trafikanter.

Trafikanalyser på mikronivå utförs i programvaran Vissim. För djupare analys av fotgängare används tilläggsmodulen Viswalk. Vid simulering av trafikstyrda trafiksignaler programmeras dessa externt i tilläggsmodulen VisVAP för att ge en trafikbild som i så stor uträckning som möjligt överensstämmer med verkligheten. Eftersom dessa modeller är på en sådan detaljerad nivå används de oftast i syfte att analysera enskilda korsningar eller mindre nätverk. Modellerna byggs således upp enskilt per projekt efter behov. Vanligtvis byggs ett antal olika scenarion upp för att jämföra framkomlighet i olika utformningsalternativ.

Dessa detaljerade analyser gör det möjligt att få utdata såsom t ex kölängder, restider mellan angivna snitt i modellen eller trängsel bland fotgängare på gångbanor och vänteytor. Förutom ett omfattande urval av utdata i modellen ger den också ett stort mervärde i den visuella simuleringsfilm som kan ses i såväl 2D som 3D.

Bild 3. Illustration av en simuleringsmodell i 2D.