Invasiva främmande växter sprider sig snabbt vilket drabbar inhemska arter och påverkar den biologiska mångfalden. De kan även orsaka andra problem. Jättelokans växtsaft kan ge brännskador vid hudkontakt. Parkslide sprider sig snabbt via kraftiga rötter som kan tränga in i husgrunder och ledningar. Jättebalsamin kan ge ökad erosion i strandkanter och smal vattenpest kan orsaka problem vid anläggningar i vatten.

När det finns invasiva främmande växter inom ett arbetsområde eller på mark som staden äger eller förvaltar har staden ett ansvar att se till att de inte sprids och orsakar skada. När det gäller mark som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen kontakta Kompetens ”Miljö” vid frågor om invasiva främmande växter inom ett projekts arbetsområde. Vid frågor om det strategiska arbetet mot invasiva främmande växter och bekämpning på mark som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen kontakta Kompetens ”Invasiva främmande arter” inom stadsmiljöförvaltningen.

Vid upptäckt av invasiva främmande arter på andra förvaltningars markanläggningar tas kontakt med Kompetens ”Invasiva främmande arter” inom respektive förvaltning och bolag.

Invasiva främmande växter inom ett projekts arbetsområde

Det bör tidigt i projektprocessen utredas om det finns invasiva främmande växter inrapporterat på platsen. Det går att söka på webbsidan ”Invasiva arter (SLU Artportalen)” för att se om invasiva främmande arter finns inrapporterade.

I samband med projektering ska invasiva främmande växter inventeras inom hela projektområdet. Upptäcks invasiva främmande växter i sent skede när genomförandet ska starta är tiden för att planera och utföra lämpliga bekämpningsåtgärder ofta begränsade beroende på vilka invasiva främmande växter det gäller.

Vilken åtgärd som är mest lämplig skiljer sig åt från fall till fall och beror på platsens förutsättningar och vilken växt det handlar om. Det kan vara möjligt att hantera växtdelar och jordmassor inom arbetsområdet. I Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter finns det förslag på olika metoder för olika arter, se länken ”Metodkatalog för bekämpning” till höger på sidan. När det gäller bekämpning av parkslide finns även en länk till ”Metodbok för bekämpning av jättesliden” Generellt skall man helst undvika att röra parkslidebestånden alls om det är möjligt.

Det är förbjudet att transportera jordmassor och växtavfall som innehåller invasiva främmande arter med undantag för transport till en anläggning för destruktion. Det är viktigt att täcka avfallet noga vid transport, för mer information se länken ”Vägledning för avfallshantering” till höger på sidan.

Stadens verksamheter får lämna invasiva växtdelar på alla stadens återvinningscentraler under bemannade öppettider. Avfallet ska vara välförpackade i slutna plastsäckar och personalen måste informeras om att invasiva växtdelar lämnas. Privata entreprenörer får också lämna invasiva växtdelar på återvinningscentralerna, dock inte om avfallet är förorenat med bekämpningsmedel. Då ska det tas till privat avfallsentreprenör som farligt avfall. Anmäl alltid i förväg till avfallsentreprenören.

Jordmassor med invasiva växtdelar får inte lämnas på stadens återvinningscentraler, utan tas omhand av privat avfallsentreprenör som har tillstånd att behandla jordmassor med invasiva växter. Kontakta alltid avfallsentreprenören innan eftersom särskilt förfarande kan krävas.

Rapportera upptäckt av invasiva främmande växter på stadens mark

Upptäckt av invasiva främmande växter ska rapporteras till SLU:s databas och det går att göra från mobiltelefon i fält. Uppgifter som behövs är vilken växt det handlar om och var den växer. Bifoga foton på växten så att arten kan valideras av SLU. Rapporterar gör man via länken ”Invasiva arter (SLU Artportalen)” till höger på sidan.

Rapportera bekämpningsåtgärder

Bekämpningsåtgärder bör registreras i Uppdragsportalen hos länsstyrelsen. På det sättet rapporteras åtgärden till nationell myndighet, och förs också automatiskt över till Artportalen. För att rapportera åtgärder behöver man kontakta handläggare på länsstyrelsen för att få inloggning. Maila till länsstyrelsens funktionsbrevlåda för invasiva arter ”ias”. Projektansvarig gör rapporteringen.

Invasiva främmande växter på EU:s förteckning över främmande arter

Invasiva främmande arter som finns med i EU:s förteckning är fastighetsägaren eller förvaltaren skyldig att bekämpa. Några vanliga växter på västkusten är jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. För övriga växter på EU:s förteckning som finns i Sverige, följ länken ”Invasiva arter (SLU Artportal)”. Där finns dessa växter markerade med *. Länk finns också till Miljösamverkan Sveriges ”Fälthandbok Invasiva främmande arter i Sverige”, som går att ladda ned.

Andra invasiva främmande växter

För invasiva främmande växter som inte finns med på EU:s lista men som har en förmåga att sprida sig i naturen har markägare ingen skyldighet att bekämpa men spridning rekommenderas att begränsas. Parkslide, vresros, kanadensiskt gullris och blomsterlupin är exempel på växter med stor spridning i Sverige. Fler exempel på problematiska växter, se länk ”Invasiva arter (SLU Artportal)” till höger på sidan. Dessa växter har saknar markering med *.

Länk finns också till höger på sidan till Miljösamverkan Sveriges ”Fälthandbok Invasiva främmande arter” i Sverige, som går att ladda ned.

Phytophthora är ett släkte med algsvampar som ofta är patogener som drabbar många kulturväxter. Svamparna är oftast marklevande och svampsporerna sprids med hjälp av vattenrörelser i marken. Spridningsfrekvensen på olika Phytophthora arter har ökat i modern tid då svamparna sprids med levande växter och växtmaterial bl.a. från plantskolor.

Det har konstaterats Phytophthora på olika ställen i Göteborg såsom Stig Center (Hisingen), Kungsparken och Kastanjeallén (Tynnered). I dagsläget (2021-04-15) är det framförallt hästkastanj och bok som har drabbats av patogenen.

Se vidare i dokument ”Hantering av phytophthorasmittat material” till höger på sidan.