Teknisk Handbok är tillsammans med ”Stadens ljus”, ”Stadsmiljöförvaltningens anvisning för belysningsplanering” och ”Stadsmiljöförvaltningens vägledning för belysning av allmän plats” verktyg som ska användas tidigt i hela planeringsprocessen från planering till drift- och underhåll. Policyn, anvisningen och vägledningen redovisar ett övergripande perspektiv och ett förhållningssätt som gäller för ljussättning i Göteborgs Stad. I Teknisk Handbok anges hur anvisningar i övriga dokument ska tillämpas och implementeras i praktiken och sidan uppdateras kontinuerligt med information om teknisk utveckling både vad gäller styrning och ljuskällor.
Teknisk Handbok är också ett sätt att sprida kunskap om stadens engagemang i olika frågor. Göteborgs stad är medlemmar i LUCI som är ett internationellt nätverk för städer som arbetar aktivt för en bättre ljusmiljö som är hållbar och energieffektiv. Det finns ca 70 medlemsstäder och ca 50 organisationer i nätverket från hela världen. Ett stort steg för utvecklingen av LUCI nätverk är framtagandet av Charter of urban lighting som ska få städer att tillsammans arbeta för ljusprinciper som leder till en hållbar utveckling, 40 medlemsstäder har undertecknat ”Charter of Urban Lighting”
Varför ljus?
Att våra städer är belysta är något vi tar för givet. Vi förväntar oss efter mörkrets inbrott att kunna ta oss fram i trafiken och använda det gemensamma stadsrummet. Det handlar om grundläggande trygghet, säkerhet och i förlängningen – demokrati.
Ljus och mörker är en huvudsaklig förutsättning för vår upplevelse av rummet omkring oss. Ljuset i staden ska beskriva stadsrummet vi rör oss i på ett medvetet planerat sätt för alla som vistas här men artificiellt ljus har också en negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald.
Ljuset i staden är också något som ska ses och upplevas av människor i alla åldrar. Ljuset ska dessutom upplevas från olika perspektiv och hastigheter; som t.ex. till fots, på cykel eller i bil.
Beroende på vilken situation vi befinner oss i har vi olika krav på belysningens utformning. En oskyddad trafikant behöver känna sig trygg och vara synlig i mörkret, men har också ett behov av att kunna orientera sig och se t.ex. andra trafikanter. En bilist behöver tydlig visuell ledning och måste snabbt kunna upptäcka eventuella hinder och faror.
Hur vi ljussätter påverkar många olika trafikanter och det är viktigt att hänsyn tas till varje enskild grupp vid planering.
Rätt ljus på rätt plats i rätt tid
För att minimera påverkan på de arter som vi delar staden med behöver också planeringen av stadens ljus göras utifrån en noggrann avvägning mellan människans behov av ljus och ekosystemens behov av mörker.
Genom att till exempel välja belysningskällor med god färgåtergivning är det möjligt att sänka ljusstyrkan, minska energiförbrukningen och ändå bevara tryggheten. Med rätt ljusplanering kan vi visa att trygghet och hållbarhet går hand i hand.
Primärt är målet att skapa en stad som är trygg, tillgänglig och trafiksäker men också välkomnande och intressant på ett i alla delar hållbart sätt.
ATT TÄNKA PÅ:
- Ljus på vertikala ytor ökar läsbarheten av stadsrummet
- Kontraster, varierat ljus, skuggor och texturer hjälper ögat att uppfatta stadsrummet.
- Välj belysning utifrån trafikantens situation (undvik överbelysning).
- Allt ska inte vara belyst men det mörker som finns ska vara planerat och inte upplevas hotfullt
- Bländning försämrar vår möjlighet att röra oss bekvämt i stadsrummet och få rätt uppfattning av omgivningen.
- Vilka tider på dygnet / året finns behov av ljus?
STADENS MÅL ÄR ATT:
- Skapa vackra, trygga och tillgängliga stadsrum
- Förstärka stadens karaktärer och attraktionskraft
- Tydliggöra stadsrummets form och funktion
- Synliggöra samtliga trafikanter
- Skapa långsiktigt hållbara lösningar