Vid utrymmesplanering och utformning av körbanor ska framtida trafikflöden alltid beaktas. Lösningarna ska anpassas till avsedd trafikering och utgå från dimensionerande fordon. Tillgängligheten för större fordon för renhållning, distribution, drift och underhåll ska säkerställas på gator, i korsningar och på vändplatser. Se även 3DD Utryckningstrafik.
Utöver själva körbanan ska det finnas utrymme för utrustning som till exempel vägmärken, belysningsstolpar, eventuella träd och elskåp. Det ska också finnas ett säkerhetsavstånd till fasta hinder och utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag. Där det finns behov ska plats även finnas för hållplatser, kollektivtrafikkörfält osv.
Dimensionering av körbana
Dimensionerande typfordon samt körbanebredder för olika gatutyper och korsningar framgår av tabellen ”Utrymmesdimensionering körbana”. Måtten i tabellen avser enbart själva körbanan. Utöver tabellen ska nedanstående beaktas:
- Utrymme ska läggas till för breddökningar i kurvor och där fordon svänger.
- Fordonssvep ska inte förekomma på ytor avsedda för gående och cyklister.
- Minsta avstånd mellan två kantstenar ska vara 3,5 meter på raksträcka.
- Körbanebredder mellan 3,5 – 5,0 m ska inte utföras för dubbelriktad trafik.
- Utrymme ska läggas till för stödremsa på gator och vägar utan kantsten.
- Industrigator och liknande gator som trafikeras av fordon med större utrymmesbehov ska körbanan vara minst 7 meter.
För utrymmesdimensionering av vändplats se 3DC Vändplats.
I samband med utformningen ska utrymmesstudier med körspår göras för att säkerställa framkomligheten för dimensionerande fordon på sträcka, i korsningar och i kurvor.
Hinderfri bredd
Fasta hinder eller utrustning får inte finnas närmare än ett visst sidoavstånd (hinderfri bredd) från körbana.
Normalt bör de flesta typer av utrustning/hinder placeras i skiljeremsor/utrustningsremsor mellan körbana, cykelbana och gångbana.
Läs mer om gatuutrustning och vägmärken under avsnitten 3M Möbler och utrustning och 3NB Skyltsättning.
För sidoavstånd vid hastigheter över 50km/h, se VGU. För belysningsstolpar se även Trafikverkets Vägbelysningshandbok.
Hinder som av någon anledning måste placeras närmare än vad som anges i tabellen ska märkas ut med kontrastmarkering, se 3MC Kontrastmarkering.
Säkerhetszon
Säkerhetszon är det område utanför körbana som i högre hastigheter ska vara fritt från oeftergivliga hinder. Säkerhetszonen medför då normalt större sidomått till oeftergivliga hinder än hinderfri bredd. Vägutrustning av eftergivlig typ får stå inom säkerhetszonen men däremot inte innanför den hinderfria bredden. Säkerhetszonen är beroende av vilken hastighet som gäller på gatan.
Säkerhetszon kan sällan uppnås i den täta staden eftersom många föremål är oeftergivliga och utrymmet i gaturummet begränsat. Säkerhetszoner är därför främst aktuellt i glesare miljöer där verkliga hastigheter överstiger 50km/h samt där det finns risk för avkörningar till exempel i kurvor.
Föremål eller räcken med horisontella avslut som riskerar orsaka penetrerande kroppsskador vid ev. påkörning får inte förekomma i närheten av körbana oavsett tillämpning av säkerhetszon eller inte.
Trädplacering – se 3OB Trädplacering.
Fri höjd
Fri höjd till fasta hinder ska vara minst 4,7 meter över körbanor och andra ytor som är allmänt trafikerade av bil/lastbil. Som fast hinder räknas till exempel byggnadsdelar, elledningar, broar, balkonger, portaler och skärmtak.
För vägmärken gäller särskilda regler, se 3NB Skyltsättning.
