Till kapitelmeny Direkt till innehåll
Arkivversion 2024:2
Foto: Rebecca Havedal

Beräkningar av framtida trafikmängder/resalstring är en viktig del i planeringen av ny bebyggelse och infrastruktur. I nedanstående avsnitt beskrivs dokumentet ”Anvisningar Trafikmängder i planeringsarbetet” samt hur resalstring kan beräknas.

Trafikmängder i planeringsarbetet

För såväl utformning som miljöanalyser i tidiga skeden behövs underlag i form av trafikmängder. Vilka trafikmängder som ska användas är olika beroende på ändamål.

I dokumentet ”Anvisningar Trafikmängder i planeringsarbetet”, länkat till höger på sidan, finns en beskrivning av metodik och principer för hur trafikmängder beräknas beroende på ändamål samt exploateringens storlek, läge och komplexitet. Anvisningen består av två delar: ”Trafikmängder för dimensionering och utformning” och ”Trafikmängder för miljöanalyser”. För miljöanalyser omfattar anvisningen endast trafikmängder för motorfordonstrafik. För dimensionering och utformning omfattar den trafikmängder för motorfordonstrafik och cykeltrafik, medan gångtrafik inte ingår i anvisningen. För frågor som rör ”Anvisning för trafikmängder i planeringsarbetet” hänvisas till Kompetens ”Framtida trafikmängder/resealstring” till höger på sidan.

Resalstring

För att beräkna hur många resor som alstras från ett område kan verktyget Resekalkyl, länkat till höger på sidan, användas. I Resekalkyl beräknas antal resor per dygn och resorna är uppdelade på gång-, cykel-, kollektivtrafik- och bilresor. Alstringen beror dels av antal bostäder i området, dels av kvadratmeteryta verksamheter. Verksamheterna delas in i kategorierna skola, förskola, handel och kontor. Resalstringen från ett område kan användas (som en av flera parametrar) vid analyser för dimensionering av vägar samt trafikens miljöpåverkan, se ”Anvisning för trafikmängder i planeringsarbetet”, till höger på sidan.

Alstringen för respektive färdmedel visas för nuläget samt för stadens målbild enligt Trafikstrategin. Beroende på geografiskt läge (område) varierar färdmedelsfördelningen, detta beroende på bland annat stadsstruktur och resmönster. Observera att färdmedelsfördelningen utgår från ett genomsnitt för hela det aktuella området och tar ingen hänsyn till variation inom området och inte heller mellan olika typer av ärenden (förutom för resor till/från skolor som har en egen fördmedelsfördelning för hela staden). Vid alstringsberäkning av en nyexploatering bör man beakta dessa variationer och fundera kring den aktuella exploateringens specifika förutsättningar. Nedan listas några generella rekommendationer som tydliggör hur olika faktorer kan motivera att andelen hållbart resande kan skilja sig från de redovisade genomsnitten för respektive område:

  1. Vid nybyggnation/nyplanering/exploatering finns generellt större möjligheter att planera för ett hållbart resande, vilket kan motivera en lägre färdmedelsandel med bil än för genomsnittet av området.
  2. För arbetsresor kan ett högre hållbart resande än de redovisade genomsnitten vara rimligt. Arbetsresor sker efter regelbundna mönster såväl tidsmässigt som geografiskt vilket innebär att de är lättare att försörja med kollektivtrafik.
  3. I centrala delar av respektive område, där stora möjligheter finns att uppnå god tillgänglighet till stadens resurser med hållbara färdmedel, kan färdmedelsandelen med bil förväntas vara lägre än områdets genomsnitt.

En annan sak som man bör tänka på vid alstringsberäkningar av nyexploateringar som omfattar exempelvis både bostäder och verksamheter eller flera olika typer av verksamheter är att det finns en risk att resorna dubbelräknas. Om det till exempel planeras både bostäder och en förskola i ett område så kommer resorna som bostäderna alstrar delvis innehålla resor till förskolan. Den slutliga beräkningen av resor bör därför kompletteras med ett resonemang av resultatet.

Den prognos som ligger till grund för beräkningarna beskrivs under 2CB1 Färdmedelsfördelning enligt Trafikstrategin