Avverkning av träd och buskar får inte ske utan tillstånd från stadsmiljöförvaltningen. För kontakt se Kompetens ”Träd”.

Värdering av träd ska ske i samband med:

• Bestämning av vitesbelopp för träd i riskzon vid byggnation eller ledningsschakt
• Skadeståndsanspråk vid olika typer av skadegörelse på träd
• Ersättning vid olika typer av schaktningar och ledningsdragningar i trädens rotsystem
• Trafikskador
• Skador på grund av miljögifter och ändrad vattenföring i marken
• Skador vid markkompaktering

En grundläggande princip vid beräkning av ett träds ekonomiska värde är att det ska motsvara kostnaderna för att anskaffa och på samma växtplats, plantera minst ett träd av samma art, utseende och storlek, samt utföra etableringsskötsel.

Värdering och kostnadsreglering ska ske enligt Alnarpsmetoden. Värdering ska utföras av stadsmiljöförvaltningen/exploateringsförvaltningen godkänd trädvärderare. För kontakt se Kompetens ”Träd”.

Träd och buskage som måste avverkas, ska värderas av personal från stadsmiljöförvaltningen och överenskommelse om ersättningskrav ska fastställas i samband med besiktningen.

Om avverkning är aktuell i projekt, ska projektören undersöka om det krävs biotopskyddsdispens. Läs mer i 2GF Naturskydd.

Innan arbeten påbörjas, ska beställarens byggledare och berörd förvaltare besiktiga ytor, vegetation och markutrustning, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent-Vegetationsytor och träd” för berört geografiskt område.

Schakt får ej ske innanför ett område 4 meter utanför trädkronans droppzon (kronans utbredning) utan godkännande av förvaltare eller planeringsledare träd (se Kompetens ”Träd”). Skulle sådan schakt godkännas ska schaktövervakning utföras med hjälp av Göteborgs Stads ramavtalsupphandlade arborister.

För att undvika markkompaktering ska skyddsplåtar användas och typ av maskin anpassas utefter markens bärighet Packningsskador får ej uppstå. Vid träd, där markytan eventuellt kommer att belastas med upplag eller trafik ska lämpliga åtgärder vidtas för att undvika skador på marken, se standardritningarna A4:C och A4:D samt 12TB1 Skydd under byggtiden.

I vissa fall kan tunnling/tryckning av ledningen under rotsystemet utföras i samråd med ansvarig förvaltare/planeringsledare träd.

I samband med schakt ska alla rötter kapas och beskäras med hjälp av sekatör eller beskärningssåg och snitten ska ligga rakt och jämt. Avslitning av rötter får inte förekomma. Grövre rötter (diameter = >50 millimeter) får inte kapas.

Intilliggande träd och buskage ska skyddas med staket under byggnadstiden, se standardritningarna A4:A och A4:B samt 12TB1 Skydd under byggtiden. Erforderlig beskärning av träd och buskage ska utföras med hjälp av Göteborgs stads ramavtalshandlade arborister.

Skador på träd ska värderas och kostnadsregleras enligt Alnarpsmodellen, se 12TB3 Värdering av träd. Värdering ska utföras av stadsmiljöförvaltningen godkänd trädvärderare.

Återställningsarbeten och ersättningsmaterial ska besiktigas och godkännas av beställarens byggledare och berörd förvaltare, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent-Vegetationsytor och träd” för berört geografiskt område.

Schakt i rotzonen kan inte alltid undvikas. När sådana ingrepp måste göras ska stor varsamhet iakttas. Krav på åtgärder ska beskrivas i bygghandlingarna. Handschaktning kan utföras med hjälp av vakuumsugning, eventuellt i kombination med tryckluftsspade, i anslutning till rotsystem. Rötter får inte utsättas för torka eller kyla. Vid friläggning av rötter ska rotdraperi anläggas, se standardritning A4:F. Vid längre öppna schakter ska skyddsspont byggas, se standardritning A4:E.

I de fall det finns särskilt skyddsvärd vegetation ska en skyddsplan (se Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0) upprättas som visar på möjlighet att på ett tillfredsställande sätt skydda den vegetation som ska sparas, innan arbetet påbörjas. Planen ska godkännas av planeringsledare träd, se kompetens ”Träd”.

För att undvika markkompaktering ska skyddsplåtar användas och typ av maskin anpassas utefter markens bärighet. Packningsskador får ej uppstå.

Sammanhängande vegetationsytor utan träd ska skyddas genom hägnad 2 m utanför det skyddsvärda området med TROAX-stängsel eller likvärdigt. För sammanhängande vegetationsytor med träd se standardritningarna A4:A och A4:B

Går det ej att skydda träd enligt standardritningarna A4:A eller A4:B, ska förvaltare kontaktas, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent – Vegationsytor och träd” för berört geografiskt område. Efter godkännande kan TROAX-stängsel eller likvärdigt användas.

Dokumentet ”Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0” är inte tvingande utan ett exempeldokument.

I stadsmiljön har vegetationsytor stor inverkan och betydelse och bidrar med många ekosystemtjänster, exempelvis:

• Växter renar luft
• Vegetation dämpar buller
• Omhändertagande av nederbörd och dagvatten
• Bidrar till bättre hälsa och livskvalitet

Se även stadsmiljöförvaltningens anvisningar under avsnitt 12T Vegetationsytor.

 

 

Val av arter och sorter ska anpassas väl till platsen och de förutsättningar som råder där. Träd och andra växter i staden utför viktiga ekosystemtjänster för sin omgivning. Mer om ekosystemtjänster samt träd finns i stadsmiljöpolicyn Stadens Träd. Göteborg ska förbli och fortsätta utvecklas till en stad med ett rikt trädbestånd. I den tidiga planeringen behöver kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen för att stämma av artval/växtval, utrymmen och lösningar. Kontakt tas med planeringsledare träd, se Kompetens ”Träd”.

För vägledning av träd som är lämpliga för Göteborgs lokala ståndorter se dokumenten ”Rekommenderade träd 2020-2025”, ”Parker och naturområden-Handbok för ett varierat växt- och djurliv” samt ”Grova träd”. Se även kap 12TC Växtval och skötseleffektivitet.

Träd behöver om möjligt stå centrerat i växtbädden. Det är en fördel om växtbäddar för träd som står i rad/nära varandra hänger ihop i en större växtbädd. Se 12TA Växtbäddar för bland annat volymkrav på växtbäddar.

Växtbäddar eller skelettjordar under hårdgjord gatumark som stadsmiljöförvaltningen förvaltar tillåts endast under gång- och cykelbanor, torgytor samt parkeringsplatser för personbilar. Växtbädd ska alltid maximeras så långt det är möjligt in under dessa ytor.

Om växtbädden även ska fungera som regnbädd, se 12EA3.6 Öppet förstärkningslager.

Vid placering av träd i gaturummet ska hänsyn tas både till trädets behov av livsutrymme och krav på trafiksäkerhet. För att åstadkomma plats och goda livsutrymmen för träd krävs bra planering redan i tidigt skede. Tillräckliga utrymmen ska avsättas för träd i förhållande till körbanor, korsningar, byggnader, husfasader, utrustning, ledningar mm.

Placering av träd ska alltid uppfylla kraven på hinderfri bredd och säkerhetszon och ska inte placeras siktskymmande.

Se vidare avsnitt 3I Sikt, 3CB Utrymme cykeltrafik  och 3DA Utrymme fordonstrafik . För trädplacering i anslutning till bilkörbana med hastighet VR 60 km/h och högre se VGU (hinder, säkerhetszon etc).

Träd ska samplaneras med belysning och övrig gatutrustning/möblering. C-C-mått för belysningsstolpar, se 3LE Planeringsstöd.

Träd ska även samplaneras med ledningar, dagvatten mm. Se kap 12EA3.6 Öppet förstärkningslager.

Placeringar av träd i förhållande till ledningar, stolpar och annan möblering

En målsättning ska vara att samordna placeringen av träd, möbler, belysning och annan utrustning så mycket som möjligt och skapa en bra, fungerande helhet i gestaltningen. Vid placering av belysningsstolpar respektive träd ska man tex se till att trädkronorna inte hindrar ljusets spridning. Detta gäller både befintliga träd och nyplantering. Belysningsstolpar placeras lämpligen mitt mellan två träd i en trädrad. C-C-mått mellan gatuträd varierar beroende på gestaltning, kringutrymmen mm.

I trafikytor finns ofta mängder av ledningar. Placeringen och sortval av träd ska ta hänsyn till dessa. En generell regel är att hålla 4 meter mellan trädplantering och VA-ledningar, men detta kan inte alltid hållas. Vid en konflikt får en avvägning göras. Träd får inte planteras i anslutning till högspänningsledning. Man kan också arbeta med asymmetriska växtbäddar det vill säga med växtbädd utvidgad åt det håll ledningarna inte är placerade. Se även 12TA Växtbäddar.

Ledningar (eller tomrör) för el, fiber etc ska inte förläggas till växtbäddar eller i skelettjordar för träd. Eventuella tomrör för framtida elledningar bör vid förläggning med närhet till växtbädd/skelettjord vara av icke-perforerad typ för att förhindra rotinträngning över tid.

Växtbädden ska vara dränerad eller så genomsläpplig att vattnet inte blir stående och förhindrar trädets rotutveckling. Växtbädden ska vara väl tilltagen, bottenytan så stor att rötterna kan fördelas ut och ligga rakt och fritt. Lös jord skakas ner och packas kring trädets rötter.

Jorden vattnas grundligt kring rötterna så att inga luftfickor bildas efter planteringen.

Arbetsbeskrivning skelettjord

Arbetet ska beskrivas, i tillämpliga delar, under kod och rubrik DCL.132 enligt 12CB1 Stadsmiljöförvaltningens ändringar och tillägg till AMA Anläggning

Schaktbotten och -sidor besiktigas av stadsmiljöförvaltningen före utläggning av mineraljord, skelett. För kontakt se TH kap 1C, kompetens ”Träd”.

Skelettjorden ska godkännas av stadsmiljöförvaltningen, antingen hos leverantören eller på plats vid första lassets ankomst. För kontakt se TH kap 1C, kompetens ”Träd”.

Skelettjorden ska levereras färdigblandad till arbetsplatsen. Skelettjorden får ej separera sig vid leverans och får därför ej tippas från flak eller skopa. Skelettjord ska läggas ut försiktigt med skopa.

Mineraljord, skelett fylls i växtbädden i lagertjocklekar på 200-250 mm. Varje lager packas väl med tung skopa eller paddas med tung padda, 500 kg. Detta innebär att mineraljorden läggs ut i två lager.

Cylindern ställs på packad mineraljord, (skelett, a) och växtjord, (skelett, b) fylls omkring röret i lagertjocklekar på 200-250 mm och varje lager packas väl med tung skopa eller paddas med tung padda, 500 kg. Viktigt är att se till att växtbädden trycks ut mot omgivande överbyggnad. Varje lager i växtjordsskelettet gödslas i samråd med ansvarig projektledare från stadsmiljöförvaltningen, för kontakt se TH kap 1C, kompetens ”Träd”.

Växtjord anbringas i röret utan packning. Därefter tas stålröret upp och plantering utförs.

Kokosklädd dränering anläggs i eget ledningsdike. Ledning kopplas på närmaste dagvattenbrunn alternativt nytt dagvattenmagasin.

Cylinderns storlek, 1200 alternativt 1000, är avhängig trädets planteringsstorlek samt öppningen i hårdgjord yta/corténstålets/kantstödets diameter. Måttet 1000 används endast i undantagsfall. 

Uppbindning

Uppbindningar ska generellt sett göras lågt, och tas bort så fort trädet etablerat sig på växtplatsen (normalt ca 2 år). Bindslen ska vara av naturmaterial. Uppbindningen ska vara fast och inte skava på trädets stam vid blåst.

Se även 12TB Hantering av träd.

Kantstöd kring träd

Mot köryta ska i första hand granitkantsten användas, då i första hand rv4 alt. Gf1. Observera att kantsten bör beställas med sågad undersida samt krysshamrade sidor för att kunna monteras korrekt. Mot övriga ytor används i första hand kantstöd av cortenstål. Samråd ska ske med stadsmiljöförvaltningen. För kontakt se TH kap 1C, kompetens ”Träd”.

Dränering

Kokosklädd dränering anläggs i ett eget ledningsdike. Ledning kopplas på närmaste dagvattenbrunn alternativt nytt dagvattenmagasin. 

I kapitlet finns ritningar för växtbäddar för perennyta, buskplantering, gräs- och ängsplantering och för träd.

Växtbäddar för träd kan utföras på olika sätt, beroende på förutsättningarna. Även om växtbäddarna för träd är dimensionerade enligt standardritningarna i Teknisk Handbok, ger de ett begränsat utrymme för rottillväxt. Trädens rötter söker sig alltså med tiden utanför växtbädden. Det är därför viktigt att ta hänsyn till omgivande mark vid val av växtbädd för träd.

Vid projektering ska stora och sammanhängande växtbäddar alltid eftersträvas där det är möjligt.

För träd i grönyta ska en växtbädd på minst 16m2 och ett djup 1 meter bör eftersträvas.

För träd i hårdgjord yta ska en växtbädd på minst 25m3/träd eftersträvas med utgångspunkt från standardritning J3:E.

Sträva alltid efter att leda in dagvatten till växtbäddarna om möjligt både genom höjdsättning, brunnar och genom infiltration genom beläggning. På så sätt arbetar vi hållbart med blå-grön-gråa lösningar som i sin tur ger en robusthet i hur vi jobbar med grönska i staden. Se även TH kap 13QH Träd och buskträd.

Näringsberikad växtbädd av kolmakadam är inte lämplig i miljöer där dagvattenrecipienten redan är belastad av en hög grad av näringsämnen och där det ställs stora krav på rening. I dessa fall behöver andra alternativ för dagvattenfördröjning och/eller rening planeras.

Se dokumentet ”Anläggning av växtbäddar i urban miljö” för vägledning om hur en växtbädd byggs och för hur arbetet ska dokumenteras och kontrolleras.

Dimensioneringstabell för grönytor

Innan grönyta ska anläggas, måste tillräcklig dränering utföras.

Minsta totala tjocklek i millimeter, efter naturlig sättning, av växtjord och mineraljord som fukthållande lager.

Ex: 400 (300) = total överbyggnadstjocklek (varav mineraljord).

1) Bergbank ska grovjusteras och tätas

2) Önskar man en gräsyta med ängskaraktär sår man direkt i bef material med lämplig fröblandning

 

1) Bergbank ska grovjusteras och tätas

3) Extra viktigt med dränering av dessa material

Krav på jordmaterial

Jord som används för uppbyggnad av växtbäddar ska uppfylla ställda krav enligt AMA anläggning 23, rubrik DCL, avseende kornstorleksfördelning, mullhalt, pH-värde och näringsinnehåll. Jorden ska vara fri från fleråriga ogräs och inte innehålla ospecificerade kompost- eller slamprodukter.

Mullhalten (i vikt%). Rekommendationer varierar beroende på användningsområde:

• Träd: se standardritning J4:D
• Buskar: 5-8 %. Rotogräsfri, välgödslad, mullrik jord.
• Perenner: 12-18 % Rotogräsfri, välgödslad, mullrik jord.
• Ängsytor, mager äng: 2-3 %. Mager, sandblandad jord.
• Ängsytor, fuktäng: 3-5 %
• Gräsytor: mullhalt 1-3 %. Sandblandad mineraljord.
• Urnor/Sommarblommor: mullhalt 30%. Rotogräsfri, välgödslad, mullrik jord.
• Rabattrosor: mullhalt 10-15 % Rotogräsfri, välgödslad, mullrik jord.

Biokol

Biokol kan användas som jordförbättringsmedel i alla typer av växtbäddar. Biokolen har stor porvolym och stor inre yta. När biokol används som jordförbättringmedel bör den näringsberikas innan den blandas i det övriga materialet. I rena kolmakadambäddar blandas biokolen med olika fraktioner av makadam (observera att biokolets fraktion inte får överstiga makadamens fraktion) och i ytlagret, med kompost. Mängden biokol ska aldrig överstiga 15 volymprocent.

Biokol kan också användas i samband med omhändertagande av dagvatten från hårdgjorda ytor. Det kan gälla makadamdiken, fyllda diken eller regnbäddar. Användning av biokol i dagvattenanläggningar hjälper till att rena dagvattnet. Även här gäller det att mängden biokol inte överstiger 15 volymprocent.

Krav på biokol:

• Biokolet ska vara EBC-certifierat eller hålla samma kvalitativa standard
• Utgångsmaterialet för biokolen ska bestå av ligninbaserat material
• Pyrolystemperaturen ska var minst 500^o C
• Syre/kol-kvoten (O/C-kvoten) ska vara mindre än 0,3

Jordprov och jordförbättring

• Jordprov ska tas från minst tre representativa provställen och blandas ordentligt.
• Analys av jordproven ska ske vid laboratorium som godkänts av stadsmiljöförvaltningen. För kontakt se kap 1C, Kompetens ”Träd”.
• Analysen av jordprovet ska innehålla siktkurva som visar den mekaniska sammansättningen, samt rekommendationer för jordförbättring.
• Material och maskiner, som ska användas vid jordförbättringsarbeten, ska godkännas av stadsmiljöförvaltningen. För kontakt se kap 1C, Kompetens ”Träd”.

För jorduppbyggnad i naturlika planteringar, se 13QG Naturlika planteringar.

Allmänna riktlinjer

Vid särskilt värdefull växtlighet ska skydd uppföras, se 12TB1 Skydd under byggtiden.

Schakt

Schakt i rotzonen kan inte alltid undvikas. När sådana ingrepp måste göras ska stor varsamhet iakttas, se 12TB2 Schakt i trädens rotzon.

Innan arbeten påbörjas, ska berörd förvaltare kallas till besiktning av ytor, vegetation och markutrustning, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent-Vegetationsytor och träd” för berört geografiskt omåde. Vid besiktningen ska godkänt ledningsläge uppvisas och ledningsläget vara markerat på plats. Besiktningen ska dokumenteras skriftligen.

Maskinschaktning får inte ske innanför ett område 4 meter utanför trädkronans droppkant eller närmare än 4 meter från trädets rothals (om trädkronan är mindre än 3 meter). I vissa fall ska tunnling/tryckning av ledningen under rotsystemet utföras i samråd med ansvarig förvaltare, se 1CA Kontaktlista drift- och funktionsentreprenörer, Kompetens ”Ent-Vegetationsytor och träd” för berört geografiskt område.

Alla rötter < d = 50 mm som berörs av schakten ska klippas eller sågas. Vid kapning och beskärning av rötter ska snitten ligga rakt och jämt. Avslitna och/eller skadade rötter får inte förekomma. Grövre rötter (> d = 50 mm) får inte kapas. Handschaktning ska utföras i anslutning till rotsystem.

Rötter får inte utsättas för torka eller kyla (frosttorka). Vid friläggning av rötter ska rötterna täckas/skuggas med säckväv eller likvärdigt material. Täckningsmaterialet ska hållas fuktigt.

Avverkning

Avverkning av träd eller buskar får inte ske utan tillstånd från stadsmiljöförvaltningen. För kontakt med planeringsledare träd, se kap 1C, Kompetens ”Träd”.

Skador och återställande

Markutrustning som kommer till skada ska ersättas med nytt likvärdigt material.

Skador på träd ska värderas och kostnadsregleras enligt Alnarpsmetoden, se 12TB3 Värdering av träd.

Återställandearbeten och ersättningsmaterial ska besiktigas och godkännas av stadsmiljöförvaltningen och bekostas av entreprenören.

Göteborg ska förbli och fortsätta utvecklas till en stad med ett rikt trädbestånd. Läs mer i policydokumentet ”Stadens träd”. Se även dokumentet ”Rekommenderade träd 2020-2025” för vägledning av träd som är lämpliga för Göteborgs lokala ståndorter.

Hantering av grova träd

I Göteborgs parker och gatumiljöer finns stora mängder grova träd. För att gynna den biologiska mångfalden samt klimat- och kretsloppsanpassa stadsmiljöförvaltningens arbete med grova träd gäller riktlinjen ”Grova träd”.