Räcken/stängsel används som en trafiksäkerhetsåtgärd i anslutning till kollektivtrafik, på sträcka framförallt intill spårväg för att hindra människor att beträda spårområdet.

Intill hållplatser sätts räcken i bakkant, se standardritning 3595.

Mitträcke ska alltid sättas vid spårvagnshållplatser och hållplatser för buss på egen bana. Mitträcke kan också användas vid andra typer av busshållplatser för att styra gående till trafiksäkra passager.

Siktskymmande räcken ska sänkas till 0,8 m på en sträcka av 6 m innan övergångsställe/gångpassage.

För val av räckestyp, se 12MC Räcke/stängsel i anslutning till kollektivtrafik.

På sträckor och hållplatser där spår även ska trafikeras av buss krävs anpassningar för bussens utrymmesbehov.

• Utrymmesdimensioneringen – hänsyn ska tas till det fordon som tar mest utrymme.
• Hinderfri bredd och höjd – hänsyn ska tas till det fordon som kräver störst hinderfri bredd.
• Område för rullstolsramp – placering för både spårvagn och buss behöver beaktas
• Mittförlagda kontaktledningsstolpar ska undvikas där buss trafikerar spår.

För val av kantsten vid hållplatser, se 3KC Kantstöd.

För utrymmesplanering av bilkörbanor vid sidan av kollektivtrafikfältet – se avsnitt 3DA Utrymme fordonstrafik.

Principsektioner för kombinerade spårvägs- och busskörfält

Principsektion på raksträcka med mitträcke och sidomaster.

Principsektion på raksträcka med sidoräcke och sidomaster.

Principsektion vid mittförlagd hållplats med mitträcke och sidomaster.

Spårvagnshållplatser kan utföras saxade eller med hållplatslägena mitt emot varandra. Saxade hållplatser är mest trafiksäkra och ska därför eftersträvas. Vid nyplanering ska hållplatserna vara anpassade för spårvagnar på 45 meter.

För god tillgänglighet till spårvagnshållplatser är utgångspunkten att de ska kunna nås från både början och slutet på plattformen.

För passager i anslutning till spårvagnshållplatser, se 3EC Passager över spår.

För ledstråk på och i anslutning till hållplats, se 3BC Ledstråk.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

Principsektion för spårvagnshållplats med plattformarna placerade mittemot varandra och körbana bakom.

Spårvagn har alltid företräde gentemot gående och cyklister vilket ställer särskilda krav på utformningen. Passager över spår ska alltid markeras med gul linje och pollare enligt standardritningar. I vissa fall kan de även kompletteras med ljud- och/eller ljussignal.

För att det tydligt ska framgå att passagen är en del av spårområdet ska ytan vara svart eller grå och bestå av asfalt eller pedistrail.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

För väntytor i anslutning till spårvägspassage, se 3GH Väntytor för gående och cyklister.

 

Planeringsmått för spårväg med eget utrymme i gatumiljö framgår av figurerna nedan. Detta gäller både vid nyplanering och vid större ombyggnader. Vid detaljprojektering – se gällande banstandard.

Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana, se 3KC Kantstöd.

För utrymmesplanering av bilkörbanor vid sidan av spårbanan – se avsnitt 3DA Utrymme fordonstrafik.

Vid planering för spårväg eller byggnation intill spårväg ska kontakt tas med kompetens ”Förvaltare spårväg” som finns till höger på sidan.

Principsektion på sträcka med mitträcke och sidomaster.

Principsektion på sträcka med mitträcke och mittmaster.

Även om spårvägen är en del av stadens trafiknät, och till vissa delar rör sig på samma ytor som annan trafik, är den i formellt avseende skild från denna. Spårvägen är enligt Lag om Vägtrafikdefinitioner (SFS 2001:559) inget fordon och spårvägens interna säkerhet regleras i lag om säkerhet (SFS 1900:1157) vid tunnelbana och spårväg och verksamheten övervakas av Transportstyrelsen. Detta ställer särskilda krav på projekt som på något sätt kan påverka spårvägen. Se vidare 2JB Säkerhetsordning med säkerhetsstyrning och säkerhetsbestämmelser.

Spårvägens utformning bygger i huvudsak på typ av område som spåret är draget genom. I Göteborgs- och Mölndals Stad finns främst nedanstående spårvägskategorier.

• Spårväg på särskild banvall, med eller utan plankorsning
• Spårväg i gatumiljö med eget utrymme
• Spårväg i gatumiljö tillsammans med buss
• Spårväg i gatumiljö i blandtrafik
• Spårväg i gatumiljö över torg/öppen plats som delas med oskyddade trafikanter.

För spårväg i gatumiljö med egna utrymmen är största tillåtna hastighet (sth) enligt Trafiksäkerhetsinstruktionen (TRI) 50km/h undantaget området innanför Vallgraven och särskilt skyltade sträckor. På egen banvall är sth 60km/h och på sträckor där spårvagnen går i blandtrafik gäller gatans hastighetsbegränsning.

Spårväg på särskild banvall

• Spårvagnen går i eget utrymme och har ensamt tillträde till spårområdet utan konfliktrisker med andra trafikslag annat än i korsningspunkter. Särskild banvall finns till exempel på våra ”ben” till Angered, Frölunda, Bergsjön och ut mot Hisingen.
• Korsningar med annan trafik utförs planskilt eller med ljud- och ljussignal och, vid behov, bommar enligt vägmärkesförordningen, eller annan skyddsmetod.
• Spårområdet ska inhägnas eller på annat sätt tydligt avgränsas och skyltas så att det klart framgår att fotgängare, cyklister och andra obehöriga inte har tillträde till spårområdet.
• Spårväg på särskild banvall kan dimensioneras för siktkörning eller med signalsäkerhetssystem.
• Material på banvallen och dess slänter anpassas till omgivningen men grundutförandet på banvallen är makadam och betongsliprar eller motsvarande. Vid önskemål om annan utformning, exempelvis gräs, ska särskilt beaktas behov av kompletterande riskreducerande åtgärder.

Spårväg i gatumiljö eget utrymme

• Spårvägen går i gatumiljö i separat utrymme, vanligen mitt i gaturummet. Ex. Första Långgatan, Kungsladugårdsgatan och Ekedalsgatan.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden ska eftersträvas.
• Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana.
• Spårområdet kan vara gräsklätt eller hårdgjort och materialvalen anpassas efter omgivningen med olika markbeläggning för spårväg, gång-, cykel- och biltrafik.

Spårväg i gatumiljö tillsammans med buss

• Spårvägen går i gatumiljö i separat utrymme som delas med busstrafik.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden ska eftersträvas.
• Av trafiksäkerhetsskäl ska spårbanan i första hand vara upphöjd i förhållande till intilliggande körbana.

Spårväg i gatumiljö i blandtrafik

• Spåren förläggs i körbana tillsammans med allmän biltrafik och/eller busstrafik.
• Spårvagnsföraren anpassar hastigheten till rådande trafikförhållanden och konfliktrisker och kör på sikt.
• Goda siktförhållanden och tydlig trafikmiljö ska eftersträvas.
• På platser där gång- och cykeltrafik korsar och sikten är inskränkt eller trafiken intensiv kan signal för påkallande av särskild försiktighet tillsammans med varningsmärke för korsning med spårväg användas.

Spårväg i gatumiljö över torg/öppen plats som delas med oskyddade trafikanter

• Spåren förläggs på torg eller öppen plats som delas med oskyddade trafikanter och är främst aktuellt i hållplatsområden.
• Spårväg över torg/öppen plats kräver en låg hastighet och goda siktförhållanden för att samspel mellan spårvagnsföraren och oskyddade trafikanter ska fungera.
• Kontrasterande markbeläggning som visar spårvägens utrymme bör används för tydlighet och förståelse av miljön.

Allmänna specifikationer

Modellfilerna som ska levereras enligt detta kapitel används för att uppdatera stadsmiljöförvaltningens förvaltning- och driftsystem. Modellfilerna ska delas upp på respektive verksamhetsområde. Modellfilerna ska bara innehålla de lager och det innehåll som efterfrågas. Alla förändringar som gjorts inom arbetsområdet ska redovisas på respektive modellfil. Modellfilerna döps efter rubrikerna enligt avsnittet särskilda specifikationer nedan med diarienummer framför, exempelvis SMF2023-00123-belysning.dwg, SMF2023-00123-mittlinjer.dwg.

Modellfiler ska levereras enligt 12DA1 Format.

Där det finns mallfiler för modellfilerna ska dessa användas och filerna ska levereras med den specificerade lagerstrukturen i mallen, se 1BB1 Instruktion ritningsmallar (Dwt).

Ledningar

Nedan beskrivna regler avser redovisning för stadsmiljöförvaltningens ledningar. Redovisning till andra ledningsägare behandlas inte i dessa regler, se 12AE1 Ledningsägare med underkapitel för övriga ledningsägares specifikationer.

Definition borttagna: anläggningar som är fysiskt avlägsnade.

Definition slopade: fysiskt kvarvarande anläggningar som inte är i drift.

Lagerstruktur, symbol och teckenförklaringar ska följa kommunala samlingskartan (KSK), se länk till höger på sidan.

Alla modellfiler nedan där ledningar redovisas omfattas av följande:

Modellfilerna ska redovisa slutligt läge av alla nya, borttagna, slopade och ändrade ledningar för samtliga ledningsägare. Övriga anläggningar som kompletterar ledningskartverket ska också redovisas, exempelvis brunnar, apparatskåp, stolpar, ventiler och kameror.

Borttagna och slopade ledningar och kompletterande anläggningar ska redovisas i egna lager i modellfilerna. Lager ska döpas ”slopad_xxx” och ”borttagen_xxx” och markeras med kryss. Alla lager som visar stadsmiljöförvaltningens ledningar ska börja med TK_.

Där många anläggningar tas bort eller slopas ska de redovisas i en egen modellfil med namn ”slopad_modellfilsnamn”.

För specifikation avseende inmätning av ledningar, se 12AE1.1 VA-ledningar och ”M23- Bestämmelser för inmätning av Kretslopp och vattens och del av stadsmiljöförvaltningens ledningar och anläggningar” till höger på sidan. Observera att bestämmelserna innehåller regler för även andra ledningar än VA-ledningar samt andra anläggningar som stadsmiljöförvaltningen förvaltar. Se även säkerhetsordningen (SÄO).

Koordinater med x, y och z redovisas för samtliga objekt.

Lagernamn och ritningsbeteckningar enligt 12CE3 Ritningsbeteckning Kommunala samlingskartan och 12CE4 Lagerstruktur Kommunala samlingskartan.

Texter

Följande undantag från generella regler avseende texter enligt 12DA1 Format gäller för ledningar.

Texter av beskrivande karaktär för byggnationen tas bort. Text som behövs för att specificera informationen i modellfilen, som underlättar uppdateringen av stadens förvaltning- och driftsystem, ska redovisas.

Särskilda specifikationer

Arbetsområde

Modellfilen ska innehålla:

• Ett lager där arbetsområdet redovisas som yta/polygon alternativt flera ytor/polygoner om arbetsområdet inte är sammanhängande. Finns det en etappindelning ska även dessa redovisas som ytor/polygoner i ett separat lager.
• Endast 2D-polygoner.
• Lagernamn enligt följande:
  • Arbetsområde
  • Arbetsområde_etapp

Belysning

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar.

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning enligt allmänna specifikationer.
• Knutpunktsnummer (XXXX-XXX) och läge på varje armatur ska redovisas i filen, gäller även för reklamskylt, väntkur vid hållplats och övrig inkopplad utrustning.
• Belysningscentralen och dess ID-beteckning ska redovisas
• Kabel, om flertalet kablar är förlagda parallellt ska antalet synas.
• Kabelskyddsrörs läge, även tomrör ska redovisas enligt ”M23 – bestämmelser för inmätning av Kretslopp och vattens och del av stadsmiljöförvaltningens ledningar och anläggningar” till höger på sidan.

Modellfilen kompletteras med följande:

• Ifyllt rapporteringsunderlag belysning. Se mall rapporteringsunderlag till höger på sidan.
• Inmätningsfilen (underlaget från entreprenören) för stolpar, kablar och BC.

Gatunamnsskyltar

Modellfilen ska innehålla:

• Samtliga uppsatta gatunamnskyltar på kommunens vägar ska redovisas som punkter.
• Endast skyltar som beskriver kommunens gator ska redovisas, ej kvartersgator eller gemensamhetsanläggningar.
• Endast 2D-objekt.

Modellfilen kompletteras med följande:

• Information/metadata för varje gatunamnsskylt enligt ”Gatunamnsskyltar_info”, som kan laddas ner till höger på sidan.

Geotekniska förstärkningsåtgärder

Modellfilen ska innehålla:

• Bankpålning/pålning,
• lättfyllnad,
• tryckbank,
• åtgärd för kompensation av grundvattenförändring,
• provning (ex. borrhål och provgrop) och övrigt
• kompletterande geoteknisk undersökning (rapport (MUR) och data), PM geoteknik.

Grundkarta

Lagernamnen ska redovisas enligt ”Lagernamn för revidering av grundkartan”.

Modellfilen ska innehålla:

• Alla grundkartsförändringar i plan inom arbetsområdesgränsen samt dike och bergsskärning.
• Lagernamn enligt tabell nedan

Modellfilen ska inte innehålla:

• Ny nivåkurva, terränggräns och markhöjd.
• Objekt som redovisar riven anläggning tas bort.
• Information utanför arbetsområdesgränsen.

Kamera

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar.

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning enligt allmänna specifikationer.
• Kabelns läge ska redovisas enligt ”M23 – bestämmelser för inmätning av Kretslopp och vattens och del av stadsmiljöförvaltningens ledningar och anläggningar” till höger på sidan.
• Punktobjekt som representerar kamerans placering i x-, y-, z-led.

Modellfilen ska inte innehålla:

• Kamera som används endast för trafikmätning (se modellfil trafikmätning)

Kantlinje

Modellfilen ska innehålla:

• Ny eller förändrad väg-/kantstenslinje inklusive farthinder och slänt levereras i ett lager.
• Lager enligt följande:
  • Ett lager som döps till ”Kantlinje”.

Modellfilen ska inte innehålla:

• Markering (målad linje och symbol) som redovisas i Vägutrustning.

Konstbyggnad (och andra konstruktioner)

Modellfilen ska redovisa de anläggningar som dokumenteras i BaTMan samt alla mindre anläggningar av samma typ.

Modellfilen ska innehålla:

• Miljöskärm (bullerskydd), linjeobjekt
• Bergsskärning (släntkrön och släntfot), linjeobjekt
• Mur inklusive stödmur, linjeobjekt
• L-stöd, linjeobjekt
• Spont, linjeobjekt
• Barriär, linjeobjekt
• Bro
• Påldäck, utbredningen redovisas med ytobjekt
• Kvarlämnad anläggning under mark, utbredningen redovisas med ytobjekt
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Befintlig borttagen anläggning (tidigare kvarlämnad anläggning under mark)
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Övrig liknande anläggningstyp, linjeobjekt

Konstbyggnad maritimt

Modellfilen ska redovisa de anläggningar som dokumenteras i BaTMan samt alla mindre anläggningar av samma typ.

• Flytbrygga inklusive ramper
• Kaj
• Sluss
• Högvattenskydd
• Ledverk, linjeobjekt
• Pallisad, linjeobjekt
• Kvarlämnad anläggning under mark, utbredningen redovisas med ytobjekt
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Befintlig borttagen anläggning (tidigare kvarlämnad anläggning under mark)
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Övrig liknande anläggningstyp, linjeobjekt

Ledningar

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar.

Modellfilen ska innehålla:

• Samtliga stadsmiljöförvaltningens nya/förändrade ledningar.
• Stolpe, brunn och apparatrum m.m. inklusive inkopplingsanordning på befintligt ledningssystem, detta inkluderar även anläggning som oljeavskiljare och brunn med filter.
• Kontaktledning och signalledning för spårväg.
• Slopad (kvarvarande ledning som inte är i drift) eller borttagen (fysiskt avlägsnad) ledning ska redovisas i eget lager enligt allmänna specifikationer.
• Tätskärm (ska döpas TK_) inklusive Trafikverkets tätskärm (ska döpas TRV_)
• Dagvattenanläggning avsedd för fördröjning och/eller rening ska redovisas som polygon för anläggningens ytterkant (ska döpas TK_fordrojn_rening_). Brytpunkt på polygonen ska textsättas med korrekt kod enligt M23, se 12AE1.1 VA-ledningar ”M23 Bestämmelser för inmätning för Kretslopp och vattens och del av stadsmiljöförvaltningens ledningar och anläggningar” till höger på sidan.

Modellfilen ska inte innehålla:

• Ledning som inte förändrats.

 

Markvärme (el och fjärrvärme)

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar.

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning enligt allmänna specifikationer.
• Borttagen och slopad anläggning redovisas i eget lager med prefix BORTTAGEN_ alternativt SLOPAD_.
• Slingor (från fördelningsrör och hela ytan slingan täcker). Respektive slinga ska vara identifierbar i form av exempelvis en unik färg. Varje slinga ska ha en unik identitet.
• Matarrör/servis (från station till fördelningsrör).
• Ventil och styrenhet
• Elledning, exempelvis yttre förbindningsschema
• Lager enligt följande:
  • Stadsmiljöförvaltningens markvärmeanläggning ska döpas TK_
  • Privata markvärmeanläggning ska döpas PRIVAT_

Modellfilen ska inte innehålla:

• Anläggningar som inte förändrats.

Mittlinjer

Modellfilen ska innehålla:

• Tre lager med mittlinje: för bilväg, cykelväg och gångbana. Till gångbana hör fristående gångbana och trottoar. För kombinerad gång- och cykelväg, där gång- och cykeltrafik skiljs åt med till exempel en målad linje, skickas två mittlinjer, en för gång- och en för cykelbana. Med mittlinje menas en linje i mitten av exempelvis cykelbanan (även kallad centrumlinje) även där cykelbanan inte har några kantlinjer, utan separeras mot exempelvis bilväg med målad linje.
• Linjetyp: 3D-polylines.
• I dwg-filen för Mittlinje ska z-koordinater redovisas i varje brytpunkt.
• Lager enligt följande:
  • B_ mittlinje (för bilväg),
  • GC_ mittlinje (för cykelbana),
  • G_ mittlinje (för gångväg).

Planteringsplan

Modellfilen är avsedd att utgöra underlag för skötselplanering och uppdatering av stadsmiljöförvaltningens digitala skötselkartverk.

Modellfilen ska innehålla:

• Buskplantering med angivande av sorter och antal.
• Stamträd och buskträd med angivande av sorter och antal.
• Typ av grässådd.
• Växtens lägen måttsätts med avstånd till planteringskant respektive inbördes avstånd.
• Text, pil och raster som redovisas i separata lager.
• Alla ytlager innehåller ytor med slutna 2D-polygoner.
• Endast 2D-objekt.

Spåranläggning

Modellfilen ska innehålla:

Borttagna anläggningar

• Borttagen och slopad kabel och ledning samt tillhörande ledningsanläggning enligt allmän specifikation.
  • Kabel
  • Kontaktledning
  • VA-ledning
  • Övrig ledning
• Borttagen och slopad anläggning redovisas i eget lager med prefix BORTTAGEN_ alternativt SLOPAD_

Nya alternativt förändrade anläggningar

• Kabel och ledning, samt tillhörande ledningsanläggning
  • Kabel
  • Kontaktledning
  • VA-ledning
  • Övrig ledning
• Spårdetalj
• Hållplats
• Tillhörande strömförsörjning
• Signal- och informationssystem
• Byggnad
  • vänthall
  • teknikhus
  • övrigt
• Ytdränering med mera.

För revidering av spårritningar:

(SP*,M-311, M-321a)

Tekniska anläggningar

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning enligt allmänn specifikation.
• Borttagen anläggning redovisas i eget lager med prefix BORTTAGEN_.
• Anläggningsnummer
• Ett lager med punktobjekt per anläggningstyp, exempelvis avfuktare, cykelpump, fläkt, elstolpe för torghandel, hiss, katodskydd, oljeavskiljare, pumpstation, rulltrappa.
• Ett lager per övrig teknisk utrustning (se 12CF1.8 Verksamhetsområde Tekniska anläggningar) med punktobjekt per anläggningstyp, exempelvis digital skylt, filter, givare, larm, reglerutrustning och styrutrustning.
• Avrinningsområde för pumpstation (ytobjekt)

Modellfilen ska kompletteras med följande:

• För cykelpump, lista med anläggningsnummer samt datum för avslutning alternativt urkoppling av anläggning.
• För oljeavskiljare och pumpstation, apparatlista (antal, positionsbeteckning, beskrivning/benämning, artikelnummer, leverantör/tillverkare).

Modellfilen ska inte innehålla:

• Markvärmeanläggning

Trafikmätning

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar. Alla punktobjekt inom detta område ska redovisas med koordinater i x-, y- och z-led.

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning och kompletterande anläggningar.

• Trafikmätningspuck som punktobjekt med ID-nummer.
• Apparatskåp, mätskåp och apparatrum som punktobjekt
• Kamera endast för trafikmätning som punktobjekt
• Ledning
• Brunn som punktobjekt

Trafiksignal

Se allmänna specifikationer avsnitt ”ledningar” för redovisning av ledningar med kompletterande anläggningar.

Modellfilen ska innehålla:

• Borttagen och slopad ledning och kompletterande anläggning.

• Borttagen anläggning redovisas i eget lager med prefix BORTTAGEN_.
• Anläggningsnummer
• Signalanläggning
• Kabel
  • Signalkabel
  • Detektorkabel
  • Serviskabel
  • Samordningskabel
• Stolpe
• Detektor
• Central
• Fyllning
• Lager enligt följande:
  • DWT-mall ”Modellfil Trafiksignal” till höger på sidan ska användas.

Utrustning

Modellfilen ska innehålla:

• Avstängningsstolpe (pollare)
  • Modellbeteckning
• Betonghinder (redovisas som punktobjekt)
• Bom (redovisas som punktobjekt)
  • Modellbeteckning
• Cykelställ (redovisas som punktobjekt)
  • Modellbeteckning
• Cykelstöd (redovisas som punktobjekt)
  • Modellbeteckning
• Flaggstång (redovisas som punktobjekt)
• Grind (redovisas som punktobjekt)
• Lekutrustning
• Möbel (redovisas som punktobjekt)
  • Bänk
    • Modellbeteckning
• Naturstenshinder (redovisas som punktobjekt)
• Plank, stängsel och räcke (redovisas som linjeobjekt)
  • Modellbeteckning
• Papperskorg (redovisas som punktobjekt)
  • Modellbeteckning (exempelvis Robin stor 1.0, Robin stor 2.0, Robin liten)
• Parkeringsautomat (redovisas som punktobjekt)
• Väderskydd (t.ex. cykelparkeringstak)
  • Takets utbredning redovisas som ytobjekt
• Övriga anläggningar

Anläggningar redovisas som 2D-objekt.

Lager enligt följande:

• Lager döps efter anläggningstypen

Modellfilen kompletteras med:

• ”Attribut utrustning” mall till höger på sidan ska användas

Modellfilen ska inte innehålla:

• Ytobjekt, de redovisas i modellfil för Ytskikt

Under mark

I denna modellfil redovisas anläggningar som ligger helt eller till stora delar under mark. Viktigt att utbredningen av den del av anläggningen som ligger under mark redovisas korrekt.

z-värden på anläggningarnas djup ska redovisas (topp och botten).

Modellfilen ska innehålla: 

• KC-pelare, utbredningen redovisas med ytobjekt
• Lättfyllnad, utbredningen redovisas med ytobjekt
• Pålar, redovisas som punktobjekt
• Kvarlämnad anläggning, utbredningen redovisas med ytobjekt
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Befintlig borttagen anläggning (tidigare kvarlämnad anläggning)
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material
• Länkplatta, utbredningen redovisas med ytobjekt
• Skyfallsanläggning (som inte redovisas som dagvattenanläggning), utbredningen redovisas med ytobjekt
  • Ange vilken typ av anläggning och vilket material

Vägutrustning

Modellfilen ska innehålla: 

• Samtliga skyltar och stolpar, inklusive befintliga anläggningar som projektet inte har påverkat.
• Samtliga markeringar och symboler, inklusive befintliga anläggningar som projektet inte har påverkat.
• Anläggningar redovisas som 2D-objekt.
• Lagernamnen enligt följande:

• Objekttyper enligt följande:
  • Line
  • Solid
  • Hatch
  • Text
  • Polyline
  • Block reference

 

Ytskikt

Modellfilen ska innehålla:

• Ett lager med ytor per ändamål och ytskikt: exempelvis gata, cykelbana, gc-bana, gångbana, trottoar, hållplats och yta. Lagernamnet ska överensstämma med ändamålet. Alla lager innehåller ytor med slutna 2D-polygoner som redovisar varje enskilt ytskikt.
• Ytorna i modellfilen ska vara snappade mot varandra och inte innehålla glapp eller överlapp mellan ytorna.
• Endast 2D-objekt.

Modellfilen ska inte innehålla

• Anläggning som redovisas i modellfil för Utrustning.

Projektör ska leverera följande till projektledare om inget annat avtalats:

Avseende antal pappersomgångar tas kontakt med projektledaren.

Innehåll digital handling

Mappar

Mappar skapas i övrigt efter behov.

I en mapp får det inte ligga både filer och undermappar. Väljer man att skapa en eller flera underkategorier, måste alla filer ligga i en underkategori. Annars fungerar inte uppladdningen av zip-filen i systemet för upphandling.

Dokumentation ska levereras kontinuerligt under projektering och byggtid till projektverktyget.

Förfrågningsunderlag

Strukturen på digital handling ordnas enligt följande exempel: 

Bygghandlingar

Strukturen på digital handling ordnas enligt följande exempel:

 

Teknisk dokumentation och Relationshandlingar

Strukturen på digital handling ordnas enligt kapitel 12DA2 Katalogstruktur.

Filnamn

Se 12CF1 Dokumentationskrav för Teknisk dokumentation (Relationshandlingar) avsnitt ”Namnsättning av handlingar”.

Filnamn på ritningar ska följa 12CE6 Ritningsnumrering byggritningar.

 

Dokument

Dokumentation ska levereras kontinuerligt under projektering och byggtid till projektverktyget. All dokumentation som produceras ska vara tillgänglig för projektledare.

För specifikationer för dokument, bilder och video se 12DA1 Format.

 

Mängdförteckning med beskrivande text

Mängdförteckning med beskrivande text ska upprättas enligt Svensk Byggtjänsts Beskrivningsverktyg AMA.

Material för spår, signal och kontaktledning

Under projekteringen ska materiallistor tas fram på allt material som behövs i projektet. Därefter ska en sammanställning skickas till kompetens ”Spårkonstruktion”, som finns höger på sidan, som kompletterar materiallistan med vilket material som kommer att tillhandahållas i projektet. Återstående material specificeras av projektör.

Ritningar

Alla konstruktionsritningar och konstruktionsberäkningar ska märkas med BaTMan-nummer i projekteringsskedet. Se även rutinbeskrivning 12HF Rutiner byggnadsverk.

För specifikationer för ritningar och koordinatsystem se 12DA1 Format.

 

Pappersomgångar

Pappersomgångarna sätts i vita pärmar med plastfickor för förblad och pärmrygg enligt exempel nedan. Exempel på förblad och pärmrygg finns, se dokument till höger på sidan.

Pärmen ska ha orange markering för Förstudie/Trafikförslag, röd för Granskning, gul för Förfrågningsunderlag och grön för Bygghandling.

 

Exempel på förblad: 

Exempel på Pärmrygg:

Säkerhetsordningen med säkerhetsstyrning och säkerhetsbestämmelser är ett styrande och lagstadagat dokument som ska hantera spårvägens förutsättningar från planering till förvaltning.

Transportstyrelsens föreskriver att säkerhetsstyrningen ska innefatta säkerhetsbestämmelser som redogör för hur:

• trafik och arbeten vid spårvägsbanan (trafiksäkerhetsinstruktion) ska bedrivas
• hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten säkerställs
• kompetens och utbildning tillhandahålls
• besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon ska utföras
• utformning, konstruktion, ibruktagandebesiktning, säkerhetsbesiktning och underhåll av spårvägsbanans anläggningar ska bedrivas
• lastning av fordon ska utföras
• verksamhetens säkerhetsstyrning

Säkerhetsordningen ska vara känd i verksamhetsutövarens organisation samt vara lätt tillgänglig för berörd personal.

Samråd

Projekt som genomförs inom Göteborgs och Mölndals Stad ska genomgå ett samrådsförfarande med Kompetens ”Förvaltare spårväg” och/eller Kompetens ”Spårkonstruktion”. Syftet med samrådet är att utröna på vilket sätt spårvägsbanan påverkas både direkt och indirekt. Detta är gällande för både stadens egna projekt och externa projekt ej ledda av staden som kan ha en påverkan på spårvägsbanan.

Under samrådet med ansvariga för spårvägsbanan ska Kompetens ”Förvaltare spårväg” göra en säkerhetsbedömning för att klargöra om en riskanalys/riskbedömning behöver utföras för att fastslå om den planerade projektet påverkar spårvägsbanans säkerhet.