På platser där det finns ett behov av att korsa men gående och cyklister inte kan eller bör prioriteras, kan en gångpassage eller en annan cykelförbindelse ordnas, till exempel över spårväg, på platser där 30 km/h inte kan säkras, samt i korsningar i det lokala vägnätet.

För ökad trafiksäkerhet kan en passage behöva hastighetssäkras, se 3J Hastighetsdämpande åtgärder. Vid förhöjningar på utryckningsvägar ska samråd ske med räddningstjänsten, se Kompetens ”Räddningstjänsten”. På gator med kollektivtrafik ska samråd ske med Västtrafik, se Kompetens ”Västtrafik trafikutformning”.

I många fall är det lämpligt att anlägga en mittrefug så att gående kan korsa ett körfält i taget. Detaljutformningen är viktig för att skapa god tillgänglighet, se vidare 3GG Detaljutformning passage.

Varken gångpassage eller annan cykelförbindelse ska märkas ut med vägmarkering eller avvikande beläggning.

Övergångsställe

Övergångsställe kan anläggas i korsningar och på sträckor där framkomlighet för gående prioriteras och på platser med många gående för att ge en visuell vägledning, till exempel vid skolor, äldreboenden, hållplatser och andra publika anläggningar.

Där en gångbana korsar en gata intill en cykelöverfart är utgångspunkten att det också ska finnas ett övergångsställe för att samma väjningsregler ska gälla för både cyklister och gående. Undantag kan dock göras på platser där fotgängarflödena är små och/eller plats saknas för både cykelöverfart och övergångsställe.

Obevakade övergångsställen ska alltid hastighetssäkras till högst 30 km/h (85-percentilen) se 3J Hastighetsdämpande åtgärder. Även signalreglerade övergångsställen på sträcka bör hastighetssäkras eftersom signalreglering i sig inte säkrar låga hastigheter. Vid två körfält i samma riktning utan mellanliggande refug ska signalreglerade övergångsställen på sträcka alltid hastighetssäkras.

Obevakade övergångsställen ska inte anläggas över spår och bussgator.

Vid förhöjningar på utryckningsvägar ska samråd ske med räddningstjänsten, se Kompetens ”Räddningstjänsten”. På gator med kollektivtrafik ska samråd ske med Västtrafik, se Kompetens ”Västtrafik trafikutformning”.

Övergångsställen bör delas upp med refuger så att gående kan korsa ett körfält i taget. Detaljutformningen är viktig för att skapa god tillgänglighet, se vidare 3GG Detaljutformning passage.

Cykelöverfart

Ett sätt att prioritera cyklister är att anlägga cykelöverfarter på sträckor och i korsningar.

Cykelöverfarter ska alltid hastighetssäkras till högst 30 km/h (85-percentilen) se 3J Hastighetsdämpande åtgärder.

Vid förhöjningar på utryckningsvägar ska samråd ske med räddningstjänsten, se Kompetens ”Räddningstjänsten”. På gator med kollektivtrafik ska samråd ske med Västtrafik, se Kompetens ” Västtrafik trafikutformning”.

Cykelöverfarter bör dras in 5 meter så att det får plats en personbil mellan cykelöverfarten och väjningslinjen vid den korsande körbanan.

Cykelöverfarter är reglerade i Trafikförordningen och kräver en lokal trafikföreskrift. En cykelöverfart ska markeras enligt figurer nedan.

Figur 1: Principiell utformning och utmärkning av övergångsställe och cykelöverfart i obevakad korsning

Figur 2: Principiell utformning och utmärkning av övergångsställe och cykelöverfart på raksträcka

Figur 3: Principiell utformning och utmärkning av övergångsställen och cykelöverfarter i en cirkulationsplats 

I Göteborg används främst fyra olika typer av busshållplatser – bussficka, dubbel stopphållplats, enkel stopphållplats och mittförlagda hållplatser. Val av hållplatstyp ska bland annat ske med hänsyn till turtäthet, biltrafikmängder och cykeltrafikmängder. Passager i anslutning till hållplatser ska alltid hastighetssäkras.

Hållplats i direkt anslutning till kantstenen, så kallad körbanehållplats, som innebär att bussen stannar i körbanan ska generellt undvikas.

Busshållplatser i branta längslutningar ska undvikas så att angöring vid halt väglag samt av- och påstigning ska kunna ske på ett säkert sätt.

Utrustning ska utföras i enlighet med standardritningarna som finns till höger på sidan. För materialval, se 3KA Markbeläggning.

När hållplatsen ligger i anslutning till en körbana eller cykelbana behöver den hinderfria bredden beaktas, se vidare 3CB Utrymme cykeltrafik och 3DA Utrymme fordonstrafik .

Det är viktigt att hållplatsytan dimensioneras med tillräckligt utrymme för väntande resenärer.

Tillgängligheten till/från och på hållplats ska säkerställas. För ledstråk på och i anslutning till hållplats, se 3BC Ledstråk.

Bussficka

Bussfickor används främst på huvudvägnätet då biltrafiken behöver ha god framkomlighet.

Se standardritning 3594.
För utformning och möblering av plattform se standardritning 3595.

Enkel stopphållplats

En enkel stopphållplats stannar upp trafiken i bussens körriktning (ej i motsatt körriktning) då bussen står på hållplatsen. Hållplatstypen kan användas på gator med trafikmängder upp till 6000 ÅMVD.

• Längsgående refug ska skilja körbanorna åt längs hela hållplatsen för att förhindra omkörning.
• Låg fordonshastighet behöver säkerställas i anslutning till/genom hållplatsen.
• Längsgående refug ska vara minst 2 meter bred vid passager.

Se standardritning 3594.
För utformning och möblering av plattform se standardritning 3595.

Dubbel stopphållplats (timglashållplats)

En dubbel stopphållplats stannar upp trafiken i båda körriktningarna då bussen står på hållplatsen

Hållplatstypen kan användas på platser där tillräckligt utrymme för enkel stopphållplats saknas men är olämpligt om:

• cykeltrafiken på körbanan är omfattande
• biltrafikflödet är över 3500 f/d (ÅMVD)
• busstrafiken är tät

Det är viktigt att säkerställa en låg fordonshastighet i anslutning till/genom hållplatsen. Utrymme för utryckningsfordon vid sidan om hållplatsen måste beaktas. Utformningen ska ske i samråd med Räddningstjänsten. För kontakt se kompetens ”Räddningstjänsten”

Se standardritning 3594.
För utformning och möblering av plattform se standardritning 3595.

Mittförlagda hållplatser

Mittförlagda hållplatser används när kollektivtrafiken har separata körutrymmen.

För utformning och möblering av plattform se standardritning 3595.