Tillfälliga lokala trafikföreskrifter

Vid tillfällen då gatuytan tillfälligt disponeras för annat ändamål ska beslut om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter tas. Dessa beslutas med samma stöd i trafikförordningen som permanenta lokala trafikföreskrifter. Den ändrade användningen av gatuytan kan orsakas av t.ex. ”disposition av allmän platsmark”, evenemang, filminspelning, demonstrationer eller entreprenader.

Om evenemang eller anläggningsarbete önskar nyttja allmän plats, t.ex uppställning av byggställning eller container, ska ansökan om tillstånd för upplåtelse av offentlig plats först sökas hos Polisen.

Föreskrifter med särskilda trafikregler (väghållarbeslut)

När det gäller reglering av trafik för vägarbete eller liknande arbete finns i trafikförordningen 10 kap. 14 § regler för ”Föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka”. Dessa används ”om det behövs under kortare tid på grund av väghållningsarbete eller liknande arbete”.

Regleringen/skyltsättningen ritas in på TA-planen av den som söker och granskas av stadsmiljöförvaltningen, för kontakt se kompetens ”Trafikreglerare trafikhantering gata”. Handlar det om spår kontaktas ”Trafikreglerare trafikhantering spår” och ”Förvaltare spårväg”. Föreskrifterna omfattar elva punkter med trafikregler. 10 kap. 14 § används för alla regleringar som är en följd av ett arbete, dvs. även regleringar som behövs på andra gator än de som ligger i anslutning till arbetsplatsen. Bakgrunden till 10 kap. 14 § redovisas nedan. De elva ”tillåtna” trafikreglerna (s.k. väghållarbeslut) är:

Föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka

Föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka om

1. Förbud mot trafik med fordon eller med visst slag av fordon
2. Begränsning av axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt
3. Begränsning av bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last
4. Förbud mot omkörning
5. Förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning
6. Förbud mot infart
7. Lägre hastighet än som annars gäller
8. Stannande eller parkering
9. Väjningsplikt eller stopplikt
10. Minsta avstånd mellan fordon
11. Cirkulationsplats

Tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter resp. föreskrifter med särskilda trafikregler ska i princip alltid ha en varaktighet av högst tre månader. Om varaktigheten är längre än tre månader tas oftast en ny permanent lokal trafikföreskrift. Om varaktigheten är över åtta månader tas alltid en ny permanent lokal trafikföreskrift. Se 12CE1.10 Vägutrustningsplan.

Samråd och yttrande

Samråd ska för båda typerna av föreskrifter ske med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”parkering” till höger på sidan. Samråd ska också ske när föreskriften berör ”många platser”, för att bedöma vad som är möjligt att omreglera och vilka regleringar som är mest umbärliga. Det behövs också för att parkeringsövervakningen ska fungera. Berörs P-automater/P-mätare ska även information ges till stadsmiljöförvaltningens leverantör av betalsystem om avstängda P-platser.

Beroende på regleringarnas varaktighet och konsekvenser ska ärendena beredas i Trafiksamrådet. När det gäller ”rörliga” konsekvenser handlar det bl.a. om kapacitet/köer, avstängningar/omledning av trafik, antal som berörs. Allmänt gäller att ju längre varaktighet och ju större konsekvenser, desto större insatser behövs för information till berörda – trafikanter och andra intressenter.

Reglering, tidpunkt för beslut, ikraftträdande och utmärkning

Alla trafikregler utom stannande och parkering märks ut när föreskriften träder i kraft.
För tidsbegränsade LTF och väghållarföreskrifter är det oftast angeläget ”att ha rent från uppställda fordon” den dag trafikregeln (och arbetet) börjar gälla. Normalt regleras med ”förbud att stanna eller parkera”.
Utmärkning av stannande och parkering sker innan föreskriften träder ikraft beroende på längsta tiden ett fordon får vara uppställt på platsen. Utmärkningen är en del i kungörandet av föreskriften som bland annat reglerar överklagandetiden för dem som ”bara får föreskriften genom utmärkningen”. Detta innebär att datum för ikraftträdande bestäms av vilken dag trafikregeln/arbetet börjar gälla och längsta tiden ett fordon får vara parkerat på platsen se 15G Vägmärken och andra anordningar (APG Kap7) samt stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata kap 7.6.

Stadsmiljöförvaltningen kan inte märka ut en föreskrift innan den är beslutad.

Ansökan om tidsbegränsad föreskrift eller väghållarförbud

Kontakt tas med ansvarig för tillfälliga trafikföreskrifter på stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Tidsbegränsade föreskrifter” och ansökan skickas in minst 5 arbetsdagar innan utmärkning av den tillfälliga regleringen sker. Utmärkningen måste ske minst så lång tid före trafikregeln börjar gälla, som det är tillåtet att parkera på platsen. Hur lång tid innan som utmärkning ska ske kan variera mellan 4 tim och 15 dygn.

Ansökan skickas till LTF@stadsmiljo.goteborg.se. Krav på ansökans innehåll framgår av stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata kap 2.2.5, se Teknisk Handbok 15B Förutsättningar (APG Kap2)Mer information kring vilka vägmärken som kräver LTF-beslut finns även under 15G Vägmärken och andra anordningar (APG Kap7) samt stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata kap 7.6.

Mer information om lokala trafikföreskrifter finns också i Teknisk Handbok 2JA Lokala trafikföreskrifter (LTF).

Vägutrustningsplaner

Flertalet vägmärken kräver, för dess juridiska giltighet, att en lokal trafikföreskrift (LTF) utfärdas. Lokala trafikföreskrifter är de trafikregler som inte är generellt beskrivna i lag. Det gäller till exempel huvudleder och väjningsregler, påbjuden körriktning, förbud för fordon av visst slag och parkeringsregler. Dessa redovisas och presenteras i vägutrustningsplaner (VU-planer). Läs mer om LTF:er i 2JA Lokala trafikföreskrifter (LTF).

Allmänt

Vägutrustningsplanen upprättas med trafikförslaget som grund.

Planen ska tydligt visa utformningen avseende vägmarkering, vägmärken, vägvisning, gatunamn, belysningsstolpar, trafiksignaler samt kantstenshöjder (se mer om vägutrustningsplanens innehåll under rubriken ”Arbetsgång”). Efter granskningsförfarandet har VU-planen tre funktioner:

• Beslutsunderlag för LTF:er via Trafiksamrådet
• Underlag för upphandling och utförande/genomförande
• Underlag till VU-kartverket

Vid inkommande VU-planer ska detaljer redan vara förankrade med berörd part, exempelvis Räddningstjänsten, Västtrafik, Kretslopp och vatten samt berörda specialister inom berörda områden hos stadsmiljöförvaltningen.

Konsekvensbeskrivningar ska vara dokumenterade och bifogas VU-planer och även närliggande influensområden ska ingå. Då för följande områden:

• Parkering och angöring (bil, gods, cykel samt övrig mikromobilitet)
• Större och omfattande förändringar av gaturummet som påverkar flödet inom någon trafikantgrupp
• Mobilitets- och parkeringsutredning (vid projekt som har en mer omfattande inverkan på sitt närområde). Se 2IF Mobilitets- och parkeringsutredning.

För kontakt se kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan .

Framkomlighet/säkerhet/tillgänglighet

Trafikförslagets syfte analyseras, dvs. ska man bygga nytt eller vill man förbättra och på vilket sätt vill man göra det? T.ex. genom att separera olika trafikantgrupper, skapa säkrare ytor för oskyddade trafikanter eller att förbättra framkomligheten.

För kontakt se kompetens ”Tillgänglighet” eller ”Utformning” till höger på sidan.

Parkering

Behovet av parkering ska ha undersökts i trafikförslagsskedet. Om inte: undersök behovet av angöring, parkering för rörelsehindrad person, boende, besökande och verksamma. Samråd ska ske med kompetens ”Parkering” till höger på sidan.

Vägvisningsplan

Projektören ska vid varje projekt undersöka behovet av ändrad eller ny vägvisning såväl inom arbetsområdet som i anslutning till projektets arbetsområde, samt influensområde. Syftet är att vägvisningen ska hänga ihop och vägvisningsormar ska fullföljas. Då ska även influensvägvisningen ingå i projektet, såväl för bil som för gång och cykel

Stäm av mot Vägutrustningskartan, fysiska platsbesök och 3NC Vägvisning samt relevant underrubrik.

Berörs någon trafikantgrupps vägvisning på Trafikverkets vägar ska samordning av vägvisningsmål ske mellan stadsmiljöförvaltningens kompetens ”Vägvisning” och Trafikverket. Detsamma gäller också samordning av eventuell vägvisning på väg med enskild väghållare.

För kontakt se kompetens ”Vägvisning” till höger på sidan.

Utrustning i särskilda miljöer

I särskilda miljöer kan speciella krav på utformningen av trafikanordningarna ställas. Samordning ska ske med stadsmiljöförvaltningen gällande exempelvis val av skyltbågar och –bärare. Sådana önskemål om ”miljöanpassning” ska ske med beaktande av krav på tydlig utmärkning för trafikanten och för den som övervakar regleringen –polis eller trafikövervakare.

Ritningar

Stomplanen för ombyggnaden ihop med grundkartan, samt befintlig vägutrustning från Vägutrustningskartan (VU-kartan) används som underlag för vägutrustningsplanen. Även befintlig vägutrustning utanför arbetsområdet ska läggas till för att få en helhetssyn.

Projektören ska säkerställa i fält att grundkartan och befintlig vägutrustning från VU-kartan stämmer överens med verkligheten. 

Vägutrustningsplanen ska vara tydlig och icke relevanta lager ska tas bort från planen. I vissa fall kan det vara aktuellt att visa ytskiktslagret för att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar. För att tydliggöra utformningen av föreslagna vägutrustningar ska ytskiktsplaner också bifogas.

Vägutrustningsplanen ska ha en kvalitet så att den tillsammans med skylt- och vägmärkesförteckningen kan användas som underlag för att begära anbud på eller beställa utförande av vägutrustningar. Det ska tydligt framgå vad som är nytt och vad som är befintligt genom en skillnad i färgsättning samt beskrivningar i teckenförklaringen. .

Vägutrustningsplanen ska granskas av stadsmiljöförvaltningens representant, se kompetens ”Vägutrustning” och ”Vägvisning” till höger på sidan. 

Påskrivna vägutrustningsplaner ska finnas innan arbetet startar.

Innan vägutrustningsplanen inkommer för stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande ska de vara kvalitetssäkrade, genom interna granskningsprocesser inom projektorganisationen. Då ska de vara försedda med ”Granskad-ruta avseende vägvisning” samt vid behov ”Granskad-ruta för vägvisning” och en ”LTF-ruta”. I en Granskad-ruta ska raderna för namn och datum inte vara ifyllda inför granskning, de fylls i under stadsmiljöförvaltningens granskningsförfarande. 

”Granskad-ruta avseende vägvisning”, ”Granskad -ruta avseende vägutrustning” samt ”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Kontrollera om arbetsområdesgränsen måste justeras. Visa alla nya, samt alla befintliga vägutrustningar. Generellt ska alla standardvägmärken bytas ut. Gatunamnstavlor och vägvisning behålls och/eller flyttas om de är i bra skick.

Ritningen ska vara i skala 1:100, 1:200,1:400, i undantagsfall skala 1:1000 vid stora okomplicerade ombyggnader.

För generella regler för upprättande av ritningar se 12CE Ritningar.

DWG-filen ska följa nedanstående krav, se ritningsmall till höger ”VU-kartan.dwt”.

Vid större projekt som inte ryms inom planen behöver en överblicksritning följa med. Den ska vara utformad enligt 12CE1.2 Översiktsritning

Lagernamnen för de olika VU-objekten ska vara:

• Tr_Bef_Trafikskylt (skyltar)
• Tr_Bef_Markering (markeringar)
• Tr_Bef_Vagmarkestolpe (stolpar)
• Tr_Bef _Vagvisning_Portaler (vägvisningsportaler)
• Tr_Bef_Pekare (pekare)
• Tr_Bef_Trafiksignal (trafiksignaler)
• Ta_Text_04 (text)

Tillåtna AutoCAD objekt typer: 

• Line
• Solid
• Hatch
• Text
• Polyline
• Block reference

Arbetsgång

1. Rita in vägmarkering: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar, samt 3NE Vägmarkering. Linjetyp och bredd ska framgå. Körfält ska måttsättas. Bredare markering ritas med bredare linje. . Markering som ska slopas ritas bara in om den ska fräsas eller brännas bort, då som överkryssad.
2. Rita in vägmärken och övriga vägutrustningar: Följ Trafikverkets och Transportstyrelsens anvisningar och beteckningar samt 3NB Skyltsättning och 3NA Vägmärken. Är utmärkning av vägmärken schematiskt placerade i Vu-planen ska det framgå i teckenförklaringen. Vägmärkets utseende ska framgå och visas så som det läses av trafikanten. Varje vägmärke ska numreras individuellt med ett ”ID-nummer”.  Finns märken med som kräver nya myndighetsbeslut ska detta anges på ritningen (LTF). Skyltning för spårväg samt växelnumrering och särskild banvall ska markeras. Vägbelysning, vägräcken, trafiksignalstolpar samt kantstenar (där också höjder för kantstenarna vid exempelvis passager, parkeringsfickor, överfarter och korsningspunkter skrivs ut) ska vara angivna. 
3. Rita in vägvisning: Följ Trafikverkets regler samt 3NC Vägvisning (inklusive underliggande kapitel),  3NB Skyltsättning och 3ND Gatunamn. Vägvisarens utseende ska framgå och visas så som den läses av trafikanten. Vid portalplacerade skyltar redovisas deras läge på portalbalken så tydligt som möjligt. Varje vägvisningspaket/portal numreras med ”ID-nummer” för specifikation. 
4. Rita in gatunamnstavlor: Följ 3ND Gatunamn. Monteringssätt (stolpe/husvägg ska framgå).
   Samtliga gatunamn på planen ska anges tillsammans med de gatunummer som finns på den utmärkta sidan..
5. Upprätta en skylt- och vägmärkesförteckning: Följ ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)”. Vägmärkenas storlek och placering på stolpen/stolparna ska anges. Om olika stolptyper
   används ska detta framgå. 

   ”Skylt- och vägmärkesförteckning (mall)” finns till höger på sidan.

Mängdförteckning

Utförs i enlighet med AMA och kompletteras med skylt- och vägmärkesförteckning där storlekar, höjder och textstorlekar tydligt framgår.

Lokala trafikföreskrifter 

”LTF-ruta” finns till höger på sidan. 

Projektören för vägutrustningsplanen ska ta fram de underlag som krävs för beslut om ny, ändrad eller upphävd lokal trafikföreskrift (LTF). Underlaget ska innehålla kortfattad och tydlig text med motivering till vald ändring eventuella foton och kartmaterial.

Ärendena ska föredras i Trafiksamrådet som är ett samrådsforum där representanter från polis, räddningstjänst m flera medverkar. Underlaget ligger till grund för beslut om lokal trafikföreskrift(LTF) samt införande i RDT(Transportstyrelsens rikstäckande databas för trafikföreskrifter). Vid mindre projekt kan ärendena dras i Trafiksamrådet av representanter för stadsmiljöförvaltningen, men vid större projekt ska projektören göra underlag samt inkallas för att dra ärendet i Trafiksamrådet.

Systemet som används för att skriva lokala trafikföreskrifter kräver att det finns uppdaterat kartverk, varför det är av stor vikt att digitala filer med nya kantlinjer och andra utformningar är inskickade till tkdok, se kompetens ”Teknisk dokumentation” till höger på sidan. Dessa utgör grunden i kartbilden som kopplas till föreskriften.

Under byggtiden är det viktigt att projektledaren via byggledaren bevakar att arbetet genomförs enligt vägutrustningsplanen och att anmälan sker till stadsmiljöförvaltningen enligt LTF-ruta. Vid projektets start ska stadsmiljöförvaltningens kontaktperson för Vägutrustning, kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan, kallas till startmötet. Representanten (eller projektör av vägutrustningsplan) föredrar aktuella LTF-ärenden i Trafiksamrådet och förbereder den juridiska biten av vägmärkets kungörande. Detta för att kunna bereda berörda instanser tillfälle att kunna yttra sig i ärendet, samt besluta om de lokala trafikföreskrifterna. Uppsättning av vägmärken avropas sedan minst 5 arbetsdagar före skyltsättning, förutsatt att stadsmiljöförvaltningens representant har hunnit dra ärendet i Trafiksamrådet. Om representanten ej har kallats till startmöte är det 8 veckors handläggningstid för avrop av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift. Det är av största vikt att ingen utmärkning sker utan att det finns en föreskrift kopplad till vägmärket. Nytt beslut ska skyltsättas den dag det träder i kraft.

För att uppnå en god statsmiljö i byggskedet är det viktigt att skapa bra förutsättningar för trafikanter att ta sig fram. De olika trafikslagen har olika behov och krav. Hänsyn behöver tas till respektive trafikslags framkomlighet under byggtiden med fokus på gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och näringslivets transporter. Det ska vara enkelt, trafiksäkert och pålitligt att nå sin destination under byggtiden.

APG kapitel 5 innehåller följande underrubriker:

5.1.     Trafiknätets klassning och särskilt avgränsade områden
5.1.1       Tidsbegränsningar 
5.2.     Gångtrafik
5.2.1       Klassning av vägnät för gående och prioriterade stråk
5.2.2       Att leda om gångtrafikanter
5.2.3       Bredder och höjder för gångtrafik
5.2.4       Tillgänglighet och avjämning av ytor på gångbana
5.2.5       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för gående
5.2.6       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på gångbanor
5.2.7       Sikt på gångbana
5.2.8       Belysning på gångbana
5.2.9       Drift och underhåll av gångbana
5.3.     Cykeltrafik
5.3.1       Klassning av cykelvägnät och prioriterade stråk
5.3.2       Att leda om cykeltrafik
5.3.3       Bredder, höjder och framkomlighet för cykeltrafik
5.3.4       Avjämning av ytor på cykelväg
5.3.5       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för cyklister
5.3.6       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på cykelväg
5.3.7       Sikt för cyklister
5.3.8       Belysning på cykelväg
5.3.9       Drift och underhåll på cykelväg
5.3.10     Cykelparkering
5.4.     Kollektivtrafik
5.4.1       Klassning av vägnät för kollektivtrafik
5.4.2       Att leda om kollektivtrafik
5.4.3       Körbanebredder, höjder och framkomlighet för kollektivtrafik
5.4.4       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter för kollektivtrafik
5.4.5       Drift och underhåll
5.5.     Vägnätet (övriga trafikslag)
5.5.1       Klassning av vägnätet
5.5.2       Att leda om övriga trafikslag
5.5.3       Körbanebredder, höjder och framkomlighet för övriga trafikslag
5.5.4       Korsningspunkter, passager och andra konfliktpunkter
5.5.5       Utmärkning, trafikanordningar och skydd på körbana
5.5.6       Sikt och belysning på tillfällig körbana
5.5.7       Drift och underhåll av tillfällig körbana
5.5.8       Lastning och lossning

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

I 1 kap. 3§ vägmärkesförordningen (2007:90), hädanefter vägmärkesförordningen, framgår det att vägmärken och andra anordningar ska, tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum, ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Syftet med placering och utformning av vägmärken är att de ska kunna upptäckas i tid och förstås utan att innebära fara för eller onödigtvis hindra trafikanten.

Vägarbeten är ett vanligt förekommande inslag i Göteborgs stadsmiljö. För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på dessa platser är det av stor vikt att vägmärken används korrekt. För att informationen på vägmärkena ska uppfattas snabbt av trafikanterna är det viktigt att vara konsekvent i utformning, placering och symbolanvändning, inte minst vid tillfälliga förändringar.

I vägmärkesförordningen och föreskrifter som meddelats med stöd av vägmärkesförordningen regleras innebörd, utformning, storlek och färgsättning på vägmärken och andra anordningar, 1 kap. 4§ vägmärkesförordningen. Stadsmiljöförvaltningen har en skyldighet att följa samtliga författningskrav som meddelas i gällande lagar och föreskrifter och får inte ställa krav som strider mot gällande lag. Det finns dock flera områden, inte minst när det kommer till tillfälliga trafiksituationer, där författningskraven ger utrymme för olika alternativ och tolkningar. För att förbättra tydligheten för trafikanterna och samtidigt göra det enklare för entreprenörerna att veta vad som gäller, har stadsmiljöförvaltningen i detta kapitel tolkat och på vissa områden förtydligat gällande författningskrav kring hur vägmärken ska användas vid vägarbetsplatser i trafikmiljön i Göteborgs Stad.

Ett sådant exempel är ett allmänt råd i Transportstyrelsens grundföreskrift (TSFS 2019:74), 1 kap. 15 § som lyder ”Vägmärken som tillfälligt används främst för förare av motordrivna fordon bör inte vara placerade på till exempel gång- och cykelbanor eftersom de kan utgöra ett hinder för gående och cyklande och därigenom äventyrar trafiksäkerheten”. Stadsmiljöförvaltningen anser att detta råd bör tillämpas som utgångspunkt och företrädesvis vid alla tillfällen där så är möjligt. För det fall entreprenören är tvungen att placera vägmärken på gång- och cykelbanor ska detta ske endast vid särskilda skäl och i samråd med stadsmiljöförvaltningen.

Enligt vägmärkesförordningen får inte anordningar som regleras av förordningen sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än väghållare eller den som anlitats av väghållare. Vid vägarbeten får entreprenören tillstånd av väghållare att montera vägmärken enligt överenskommelse och har då ansvar för att anordningen och utrustningen utförs och underhålls i enlighet med författningskrav, samt i övrigt motsvarar den utformning som har avtalats med väghållaren. Denna utformning ska redovisas för stadsmiljöförvaltningen som väghållare på en TA-plan. Inga justeringar får genomföras utan medgivande från ansvarig TA-ingenjör, se kontaktlista i Teknisk Handbok, kompetens ”TA-planer”. Enda undantaget är:

”Om det på grund av en trafikolycka, en skada på vägen eller av annan orsak uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken kan även någon annan sätta upp, ta bort och underhålla anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten…”
8 kap. 4§ vägmärkesförordningen

I vissa fall återges författningskrav i detta kapitel, i syfte att lyfta författningskrav som är av extra vikt eller som vi upplever inte efterlevs. Alla vägmärken återges inte i detta kapitel. I de fall ett vägmärke eller annan anordning inte specificeras i APG gäller det som står i ovan nämnda förordning och föreskrifter utan särskilda tillägg.

Helhetsintrycket av hur vägmärken och andra anordningar sköts på en vägarbetsplats är viktigt för att trafikanterna ska uppfatta utmärkningen och respektera den. Det ligger därför ett stort ansvar på den entreprenör som är ansvarig för arbetet att se till att vägmärken och andra anordningar vid arbetsplatsen kontrolleras löpande och att brister åtgärdas omgående. Bland annat ska en utmärkningsansvarig alltid utses för arbetsplatsen. Vägmärken, trafikanordningar och dess bärare ska hållas hela, rena och fria från klotter under hela arbetet.

En del vägmärken kräver en tidsbegränsad föreskrift eller tidsbegränsad lokal trafikföreskrift. Montage och nedtagning av dessa vägmärken ska dokumenteras. Till höger på sidan finns en exempelmall som man kan använda sig av, se ”Anteckning om utmärkning av tillfällig föreskrift”.

APG kapitel 7 innehåller följande underrubriker:

7.1.     Vägmärken med särskilda krav
7.1.1       Varningsmärken
7.1.2       Väjningspliktsmärken
7.1.3       Förbudsmärken
7.1.4       Anvisningsmärken
7.1.5       Lokaliseringsmärken
7.1.6       Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik
7.1.7       Upplysningsmärken
7.1.8       Andra anordningar
7.1.9       Vägmärken som kräver beslut om lokal trafikföreskrift (LTF-beslut)
7.2.     Reflexkrav på vägmärken
7.2.1       Fluorescerande vägmärken
7.2.2       Baksidesreflex
7.3.     Täckning av vägmärken och andra anordningar
7.4.     Märkning av vägmärken
7.5.     Vägmarkering
7.5.1       Täckning av befintlig vägmarkering
7.5.2       Tillfällig vägmarkering
7.6.     Parkeringsreglering
7.7.     Lyktor som förstärker vägmärken
7.7.1       Rinnande ljus
7.7.2       Avstängningslykta med rött sken eller gult blinkande sken
7.7.3       Lyktor som riktar sig mot gång- och cykeltrafikant
7.8.     Att anvisa trafik med vakt

Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.

Utöver de trafikregler som gäller enligt lag eller förordning, får särskilda trafikregler meddelas i form av lokala trafikföreskrifter. Lokala trafikföreskrifter beslutas av kommunen, Länsstyrelsen eller Trafikverket beroende på vad föreskrifterna ska reglera och på vilken plats de ska gälla. Föreskrifterna kan vara avsedda att gälla permanent, men de kan också vara tidsbegränsade och gälla enbart under en begränsad period, t ex i samband med ett visst evenemang. Se 16AE Ansök om LTF-beslut. Tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter samt föreskrifter med särskilda trafikregler (väghållarbeslut) och 15G Vägmärken och andra anordningar (APG Kap7) för mer information.

Vem beslutar om lokala trafikföreskrifter?

Vad de lokala trafikföreskrifterna kan avse och vilken myndighet som beslutar dem regleras i 10 kapitlet i Trafikförordningen (1998:1276).

Lite förenklat gäller följande:
Kommunen beslutar om lokala trafikföreskrifter på vägar där kommunen är väghållare. Föreskrifter om hastighet, stannande och parkering beslutas alltid av kommunen på alla vägar som ligger inom kommunens tättbebyggda områden, se dokumentet ”Karta över tättbebyggt område” till höger på sidan. Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter för allmänna vägar där staten är väghållare. I regel finns dessa vägar utanför tättbebyggda områden, men större vägar kan ha statlig väghållning även där de löper genom tätbebyggt område. Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter även i vissa andra fall, exempelvis när det gäller hastighetsbegränsning på enskilda vägar och stopp- och väjningsplikt på vägar som mynnar ut mot allmänna vägar med statlig väghållning. Länsstyrelsen beslutar även om lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods, tunnelkategorier samt undantag från dessa föreskrifter. Trafikverket beslutar om föreskrifter för hastighetsbegränsning – 80, 90,100,110km/h och 120km/h. Se även dokumentet ”Beslutsmandat lokala trafikföreskrifter och föreskrifter enligt trafikförordningen” till höger på sidan.

Hur beslutas en lokal trafikföreskrift?

De beslut om lokala trafikföreskrifter (LTF) som tas av kommunen ska behandlas i Trafiksamrådet, som har möte var fjortonde dag (med uppehåll sommar och jul). För mötestider se dokumentet ”Trafiksamrådet översikt” till höger på sidan. Trafiksamrådet är en grupp där stadsmiljöförvaltningen i samråd med polisen och räddningstjänsten tillstyrker eller avstyrker ärenden om lokala trafikföreskrifter. För ytterligare information se dokumentet ”Trafiksamrådet syfte och upplägg” till höger på sidan.

Projektören för vägutrustningsplanen ska ta fram de underlag som krävs för beslut om ny, ändrad eller upphävd LTF. Underlaget ska innehålla text med motivering till vald ändring, eventuella foton och kartmaterial. Parkerings-LTF:er ska förankras med enheten Parkering, se kompetens ”Parkering” till höger på sidan.

Vid mindre projekt kan ärendena dras i Trafiksamrådet av representanter för stadsmiljöförvaltningen, men vid större projekt ska projektören göra underlag samt inkallas för att dra ärendet i Trafiksamrådet.

I de flesta fall krävs att det kopplas en kartbild till föreskriften, varför det är av stor vikt att digitala filer med väglinjeförändringar samt mittlinjer skickas till TKdok, se kompetens ”Teknisk dokumentation” till höger på sidan. Dessa utgör grunden i kartbilden som kopplas till föreskriften. Det är att föredra att fliken ”projektinfo” i dokumentet ”Projektinfo granskning” (eller motsvarande information) fylls i och bifogas ihop med dwg-filerna. Dokumentet återfinns till höger på sidan 12AJ Granskning.

Vid projektets start ska stadsmiljöförvaltningens kontaktperson för vägutrustning kallas till startmötet, se kompetens ”Vägutrustning” till höger på sidan. Kontaktpersonen (eller projektör av vägutrustningsplan) föredrar aktuella LTF-ärenden i Trafiksamrådet och förbereder den juridiska biten av vägmärkets kungörande. Detta för att kunna bereda berörda instanser tillfälle att kunna yttra sig i ärendet, samt besluta om de lokala trafikföreskrifterna som krävs. Uppsättning av vägmärken avropas sedan minst 5 arbetsdagar före skyltsättning, Om kontaktpersonen ej har kallats till startmöte är det 8 veckors handläggningstid (längre tid under sommar och jul då trafiksamrådet har uppehåll) för avrop av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift.

Ingen utmärkning får ske utan att det finns en föreskrift kopplad till vägmärket. Se dokument ”Skylt- och vägmärkesförteckning” till höger på sidan. Nytt beslut ska skyltsättas den dag det träder i kraft.

Tre villkor ska vara uppfyllda för att en föreskrift ska gälla:
1. Rätt myndighet har fattat beslutet
2. Föreskriften ska vara publicerad i Svensk Trafikföreskriftssamling STFS
3. Föreskriften ska vara utmärkt med (rätt) vägmärke

Var hittar man de lokala trafikföreskrifterna?

Alla trafikföreskrifter i Sverige som kommunen, Länsstyrelsen och Trafikverket beslutat om ska vara samlade och sökbara i en Rikstäckande databas för trafikföreskrifter (STFS/RDT), som Transportstyrelsen ansvarar för, se länk till höger på sidan.