Kompetenser: Miljö
Nollutsläpp
Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner är här definierat som ett fordon/arbetsmaskin som under drift inte släpper ut koldioxid (oavsett fossilt eller biogent ursprung på elen). Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ska uppfylla andel enligt tabell nedan.
Alla använda nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ska dokumenteras och kunna redovisas i ”Bilaga 2. Förteckning över fordon, arbetsmaskiner och hydraulvätskor (mall)”. Förteckningen ska hållas uppdaterad av entreprenören under entreprenadens gång.
Tunga fordon
Tunga fordon ska uppfylla Euroklass VI eller senare Euro-krav.
Särskilda krav gäller för fordon med två motorer och viss geoteknisk utrustning, se fullständig kravställning i dokumenten ”Gemensamma miljökrav för entreprenader 2024. Version 2.0” samt ”Dispensansökan tekniska miljökrav”.
Lätta fordon
Lätta fordon ska uppfylla Euroklass VI eller senare Euro-krav.
Arbetsmaskiner
Arbetsmaskiner får inte vara äldre än 6 år, tillverkningsåret oräknat.
Arbetsmaskiner vars motorer har en effekt under 19 kW får inte vara äldre än 9 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav får användas även om ålderskravet inte är uppfyllt
Särskilda krav gäller för arbetsmaskiner med två motorer, se fullständig kravställning i dokumenten ”Gemensamma miljökrav för entreprenader 2024. Version 2.0” samt ”Dispensansökan tekniska miljökrav”.
All handhållen utrustning ska vara eldriven.
Vilka transporter som omfattas av kraven
Transporter av schakt- och fyllnadsmassor till och från entreprenadens lokalisering. Även betongbilar och asfaltstransporter omfattas av kraven.
Fordons- och maskinförteckning
Fordon, arbetsmaskiner och hydraulvätskor som används i projektet ska redovisas i en förteckning, se ”Bilaga 2. Förteckning över fordon, arbetsmaskiner och hydraulvätskor (mall)”.
Miljövarudeklarationer för fordon och arbetsmaskiner ska redovisas vid förfrågan, se 13BA Miljökrav vid upphandling av entreprenader.
Drivmedel
Drivmedel ska uppfylla följande krav och kriterier (och senaste gällande standard):
- Alkylatbensin: SS-EN 17867:2023+A1:2025
- Bensin Mk1: SS-EN 228:2025
- Diesel Mk1: SS 155435:2022
- Diesel Mk3: SS-EN 590:2025
- E85: SS-EN 15293:2018
- ED95: SS 155437-1:2023
- Fordonsgas: SS-EN 16723-2:2017
- RME/FAME: SS-EN 14214:2012+A2:2019
- Syntetiska dieselbränslen: SS-EN 15940:2023
Alkylatbensin ska användas för motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap i de fall dessa inte är försedda med katalytisk avgasrening.
Vid användande av ovanstående drivmedel ansvarar fordons/maskinägaren för att motortillverkaren har gett godkännande för att använda aktuellt drivmedel.
För tunga fordon som uppfyller Euroklass VI ska fordonet även vara typgodkänt för aktuellt drivmedel.
Utöver ovan listade drivmedel är det även tillåtet att använda el samt vätgas.
Klimatkrav drivmedel
Andelen förnybart drivmedel ska vara 100 %.
Klimatkraven gäller för drivmedel till fordon och arbetsmaskiner som tillhandahålls av entreprenören (inklusive underentreprenörer) samt de transporter som specificeras ovan.
I de fall biodrivmedel används för att uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det aktuella drivmedlet, finnas ett hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Använda drivmedel ska dokumenteras och vid anmodan kunna redovisas i en förteckning, använd ”Bilaga 4. Redovisning av drivmedel (mall)”.
Det kan underlätta att använda ett redovisningsverktyg motsvarande Klimat Calc (Sveriges åkerier) eller liknande som klarar av att hantera digitalt överförda uppgifter direkt från bränsleleverantören.
Dispens
I undantagsfall kan avsteg från kraven accepteras. I situationer där en strikt tillämpning av de tekniska kraven och den miljönytta de ger, inte står i rimlig proportion till de kostnader detta medför. Dessa avsteg kräver en godkänd dispens, mallen ”Dispensansökan tekniska miljökrav” ska då användas och skickas till Kompetens ”Miljö” för beslut.
Där invasiva främmande växter påträffas vid drift- och underhållsarbete ska gällande rutiner i respektive entreprenads avtal följas. Oftast innefattar detta kontakt med beställare och/eller förvaltare för området. Vid osäkerhet kring hanteringen av växtdelar och/eller jordmassor, kontakta Kompetens ”Miljö”.
För information och vägledning om invasiva främmande växter, se 12TD1 Hantering av invasiva främmande växter.
När det finns invasiva främmande växter inom ett arbetsområde eller på mark som staden äger eller förvaltar har staden ett ansvar att se till att de inte sprids och orsakar skada. När det gäller mark som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen kontakta Kompetens ”Miljö” vid frågor om invasiva främmande växter inom ett projekts arbetsområde. Vid frågor om det strategiska arbetet mot invasiva främmande växter och bekämpning på mark som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen kontakta Kompetens ”Invasiva främmande arter” inom stadsmiljöförvaltningen.
Vid upptäckt av invasiva främmande arter på andra förvaltningars markanläggningar tas kontakt med Kompetens ”Invasiva främmande arter” inom respektive förvaltning och bolag.
Invasiva främmande växter inom ett projekts arbetsområde
Det bör tidigt i projektprocessen utredas om det finns invasiva främmande växter inrapporterat på platsen. Det går att söka på webbsidan ”Invasiva arter (SLU Artportalen)” för att se om invasiva främmande arter finns inrapporterade, men även fältbesök krävs.
I samband med projektering ska invasiva främmande växter inventeras inom hela projektområdet. Upptäcks invasiva främmande växter i sent skede när genomförandet ska starta är tiden för att planera och utföra lämpliga bekämpningsåtgärder ofta begränsade beroende på vilka invasiva främmande växter det gäller.
Vilken åtgärd som är mest lämplig skiljer sig åt från fall till fall och beror på platsens förutsättningar och vilken växt det handlar om. Det kan vara möjligt att hantera växtdelar och jordmassor inom arbetsområdet. I Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter finns det förslag på olika metoder för olika arter, se länken ”Metodkatalog för bekämpning”. När det gäller bekämpning av parkslide finns även en länk till ”Metodbok för bekämpning av jättesliden”. När parkslide finns i projektområdet ska Kompetens ”Miljö” kontaktas. Generellt skall man helst undvika att röra parkslidebestånden alls om det är möjligt.
Det är förbjudet att transportera jordmassor och växtavfall som innehåller invasiva främmande arter med undantag för transport till en anläggning för destruktion. Det är viktigt att täcka avfallet noga vid transport, för mer information se länken ”Vägledning för avfallshantering”.
Stadens verksamheter får lämna invasiva växtdelar på alla stadens återvinningscentraler under bemannade öppettider. Avfallet ska vara välförpackade i slutna plastsäckar och personalen måste informeras om att invasiva växtdelar lämnas. Privata entreprenörer får också lämna invasiva växtdelar på återvinningscentralerna, dock inte om avfallet är förorenat med bekämpningsmedel. Då ska det tas till privat avfallsentreprenör som farligt avfall. Anmäl alltid i förväg till avfallsentreprenören.
Jordmassor med invasiva växtdelar får inte lämnas på stadens återvinningscentraler, utan tas omhand av privat avfallsentreprenör som har tillstånd att behandla jordmassor med invasiva växter. Kontakta alltid avfallsentreprenören innan eftersom särskilt förfarande kan krävas.
Rapportera upptäckt av invasiva främmande växter på stadens mark
Upptäckt av invasiva främmande växter ska rapporteras till SLU:s databas och det går att göra från mobiltelefon i fält. Uppgifter som behövs är vilken växt det handlar om och var den växer. Bifoga foton på växten så att arten kan valideras av SLU. Rapporterar gör man via länken ”Invasiva arter (SLU Artportalen)”, endast arter på EU:s förteckning kan rapporteras utan inloggning.
Rapportera bekämpningsåtgärder
Bekämpningsåtgärder bör registreras i Uppdragsportalen hos länsstyrelsen. På det sättet rapporteras åtgärden till nationell myndighet, och förs också automatiskt över till Artportalen. För att rapportera åtgärder behöver man kontakta handläggare på länsstyrelsen för att få inloggning. Maila till länsstyrelsens funktionsbrevlåda för invasiva arter ”ias”. Projektansvarig gör rapporteringen.
Invasiva främmande växter på EU:s förteckning över främmande arter
Invasiva främmande arter som finns med i EU:s förteckning är fastighetsägaren eller förvaltaren skyldig att bekämpa. Några vanliga växter på västkusten är jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. Parkslide finns från augusti 2025 på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, med lagkrav på att inte sprida, transportera eller sälja. Det ställer krav på hanteringen av parkslide i projekt eftersom grävning i och nära parkslidebestånd kan medföra risk för spridning. För övriga växter på EU:s förteckning som finns i Sverige, följ länken ”Invasiva arter (SLU Artportal)”. Där finns dessa växter markerade med *. Länk finns också till Miljösamverkan Sveriges ”Fälthandbok Invasiva främmande arter i Sverige”, som går att ladda ned.
Andra invasiva främmande växter
För invasiva främmande växter som inte finns med på EU:s lista men som har en förmåga att sprida sig i naturen har markägare ingen skyldighet att bekämpa men spridning rekommenderas att begränsas. Vresros, kanadensiskt gullris och blomsterlupin är exempel på växter med stor spridning i Sverige. Fler exempel på problematiska växter, se länk ”Invasiva arter (SLU Artportal)”. Dessa växter saknar markering med *.
Länk finns också till Miljösamverkan Sveriges ”Fälthandbok Invasiva främmande arter” i Sverige, som går att ladda ned.
Phytophthora är ett släkte med algsvampar som ofta är patogener som drabbar många kulturväxter. Svamparna är oftast marklevande och svampsporerna sprids med hjälp av vattenrörelser i marken. Spridningsfrekvensen på olika phytophthoraarter har ökat i modern tid då svamparna sprids med levande växter och växtmaterial bland annat från plantskolor.
Det har konstaterats Phytophthora på olika ställen i Göteborg såsom Stig Center (Hisingen), Kungsparken och Kastanjeallén (Tynnered). I dagsläget (2021-04-15) är det framförallt hästkastanj och bok som har drabbats av patogenen.
Se vidare i dokument ”Hantering av phytophthorasmittat material”.
Gemensamma miljökrav för entreprenader
Göteborg Stad har tillsammans med Trafikverket, Malmö Stad och Stockholm Stad samarbetat om att ställa miljökrav vid upphandling av entreprenader sedan slutet av 1990-talet. Kraven syftar till att hålla en hög lägsta nivå i våra anläggningsprojekt.
Dispens
Det kommer att finnas situationer där en strikt tillämpning av de tekniska kraven och den miljönytta de ger, inte står i rimlig proportion till de kostnader detta medför. Därför kan avsteg från kraven accepteras i vissa situationer. Avvikelse från kraven på motorstatus, ålderskrav, hydraulolja som inte uppfyller miljöegenskapskraven eller nollutsläpp kräver beviljad dispensansökan, se dokument ”Dispensansökan tekniska miljökrav”. Avvikelser utan dispens kan vara vitesgrundande.
Ifylld ” Dispensansökan tekniska miljökrav” skickas av entreprenör till Kompetens ”Miljö”
Exempel på situationer där dispens kan medges:
- En strikt tillämpning av kraven medför orimligt stora kostnader i förhållande till miljönyttan.
- Kravets utformning motverkar införandet av ny teknik.
- Utifrån händelser och omständigheter som beställaren/utföraren inte haft rådighet över.
Miljöbonus
Stadsmiljöförvaltningen/exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad utbetalar extra ersättning till entreprenörer som använder vissa fordon och maskiner som uppfyller högre miljökrav än obligatoriska avtalskrav. Ersättning utbetalas med ett extra belopp per utförd maskin- respektive fordonstimme. Maximal ersättning är 100 kr per timme.
Anmälan görs på startmöte varefter dagboksanteckningar ska föras som styrker processen för extra ersättning. Avstämning görs vid varje bygg- eller projektmöte. Ekonomisk reglering kan ske månadsvis eller enligt beslut vid bygg-/projektmöte. Alla villkor och krav som ställs i avtalet ska vara uppfyllda för att bonus ska betalas ut.
Stadsmiljöförvaltningen och exploateringsförvaltningen ställer krav på kvalitets- och miljöledningssystem
Entreprenören ska ha ledningssystem för kvalitet och miljö, antingen i form av giltiga certifieringar (ISO 9001/14001, FR 2000 eller likvärdigt) eller i form av eget dokumenterat ledningssystem.
Ledningssystemet ska minst omfatta:
- En kvalitetspolicy som innehåller ett åtagande om ständig förbättring
- En miljöpolicy som innehåller ett åtagande om ständig förbättring
- Rutin för hantering av avvikelser
- Ansvarig person/Ansvariga personer samt övrig organisation
- Mål för kvalitet och miljö
- Rutin för uppföljning av ledningssystemet
Ytterligare miljökrav kan ställas
Stadsmiljöförvaltningen och exploateringsförvaltningen i Göteborg Stad kan ställa ytterligare eller skärpta klimat- och miljökrav i vissa upphandlingar. Det kan gälla krav på bränslemätning, miljöfordon, energieffektiviseringar, kemikaliekrav, klimatkalkyl eller annat relevant för den specifika entreprenaden.
Vid materialval inom projekt ska eftersträvas klimatsmarta, hållbara/kostnadseffektiva (lång livslängd) produkter utan farliga kemikalier. Hela livscykeln är viktig att väga in när material väljs.
Vid frågor om material, kontakta miljöenheten hos beställaren, se Kompetens ”Miljö”.
Byggvarubedömningen – loggbok för byggvaror
Byggvarubedömningen är ett webbaserat bedömningssystem och loggboksverktyg för byggvaror där materialet bedöms på kemiskt innehåll och livscykelperspektiv. Om det används inom ett projekt ersätter det ”Bilaga 5 Förteckning över materiel och varor” tillhörande miljöplanen – se 12CG1 Miljöplan.
Konstgräs
Där konstgräs används får inte gummigranulat användas som utjämnande lager/fyllnadsmaterial. Sand eller organiska material, tex kokos, kork eller bark, är bättre alternativ som kan uppfylla samma funktion i de flesta fall. Överväg alltid om annat material än konstgräs går att använda då konstgräset i sig släpper ifrån sig en viss mängd mikro-/nanoplaster över tid. Om konstgräs används är det bra att vara medveten om att det finns skyldigheter att undvika negativa konsekvenser för människors hälsa och för miljön, både vid anläggandet samt vid underhåll av konstgräs (mer information finns att få på länk ”Naturvårdsverkets vägledning om konstgräs”).
I närhet av vattenmiljö, skyddad natur, jordbruksmark eller där det finns risk för översvämning ska nyetablering/renovering/utbyte av redan befintligt konstgräs stämmas av med Kompetens ”Miljö”.
Trä
Där trä ska användas förespråkas trä från hållbart skogsbruk, verifierat av tredje part gentemot hållbarhetscertifiering. Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes (PEFC) är exempel på sådana certifieringar.
Följande gäller rörande val av trämaterial:
- För snickeriarbeten rekommenderas giftfritt och hållbart virke i största möjliga mån, såsom Kebony Character, Kebony Clear, Accoya, Robinia, ThermoWood eller 100% obehandlat kärnvirke. Annat som beställaren bedömer som likvärdigt kan användas.
- Tryckimpregnerat virke får inte användas för ytor där människor har direkt kontakt med materialet (exv. trädäck och lekplatser).
- Där träkonstruktion går ner i mark/vatten får tryckimpregnerat virke användas. Även till ytor där fukt lätt ansamlas eller påverkar materialet, tex nära mark. Alternativa träslag som är lämpliga för fuktiga miljöer, tex Robinia, rekommenderas.
- Följande träslag får inte användas:
- Azobé
- Sibirisk lärk (som är odlad i Ryssland)
- Bangkirai
- Jotuba
- Cumaro
- Banga wanga
Natursten
I första hand används befintligt material på plats. Om befintligt material saknas ska kontroll göras om tänkt material finns i lager på stadsmiljöförvaltningens stengård, Ringön. Se 12BB Begagnad granit.
Om natursten från riskländer (Kina, Portugal, Indien, afrikanska länder) ska köpas in så måste entreprenören kunna visa dokumentation från fullständig inspektion av aktuella stenbrott och bearbetningsanläggningar. Rapporterna ska visa att tillverkningen sker enligt stadsmiljöförvaltningens/exploateringsförvaltningens etiska krav. Se AFC.151 i AF-mall, se 12CA Administrativa föreskrifter.
För beskrivning av hur avvikelsehantering sker se dokumentet ”Avvikelsehantering av etiska krav på natursten”.
För mer information se ”Vägledning för etiska krav och uppföljning av natursten”.
Skumglas
Råvaran till skumglas är återvunnet insamlat förpackningsglas från de svenska hushållen som förädlas till ett lättfyllnadsmaterial för användning i mark- och byggsamanhang.
Skumglas är inert, kemiskt stabilt och obrännbart. Materialet är beständigt mot frätande ämnen, innehåller inga fibrer eller miljöfarliga gaser och är till sitt ursprung oorganiskt och kan därför inte mögla. Den platsspecifika föroreningsrisken förknippad med användning av skumglas i mark- och vägbyggnad kan normalt beaktas som obetydlig eller ringa. Vid nyttiggörandet kan också ofta påvisas ett uttag av naturresurser och energianvändning begränsas (källa: SGI:s handbok).
Skumglas får användas i projekt för stadsmiljöförvaltningen/exploateringsförvaltningen under förutsättning att det är registrerat i BASTA-registret eller likvärdigt.
Klimatkrav på betong, stål och asfalt

För att staden ska fortsätta leva och utvecklas krävs om- och nybyggnation, samtidigt som befintliga anläggningar behöver driftas och underhållas. För att dessa arbeten inte ska förhindra vardagslivet för de som vistas och verkar i staden eller negativt påverka stadens anläggningar finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att man ska få utföra arbete i staden. Det handlar om planering av framkomlighet samt upprättande av avtal, beslut och tillstånd. Arbetet måste också samverkas och kommuniceras. Mycket av detta behöver göras innan man kan ansöka om ett starttillstånd för själva vägarbetet. I detta kapitel presenteras de förutsättningar som krävs för att få utföra arbete på ytor som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen.
APG kapitel 2 innehåller följande underrubriker:
2.1. Planering av tillfällig utformning
2.1.1 Hantering av trafik vid tillfällig utformning
2.1.2 Trafikföringsprincipens användning
2.2. Avtal, tillstånd och beslut
2.2.1 Avtal
2.2.2 Polistillstånd/markupplåtelse
2.2.3 TA-plan (Trafikanordningsplan)
2.2.4 Starttillstånd
2.2.5 Beslut om tillfällig föreskrift
2.2.6 Tillstånd, beslut eller dispens från annan myndighet
2.3. Kommunikation
Se fullständiga krav och rådstext i dokumenten ”Stadsmiljöförvaltningens krav för Arbete på gata” och ”Stadsmiljöförvaltningens råd för Arbete på gata”.
Vid användning av kemiska produkter ska i första hand produkter som inte innehåller särskilt farliga ämnen väljas. Kemiska produkter som innehåller särskilt farliga ämnen får inte användas utan att beställaren har granskat och godkänt användningen. Till särskilt farliga ämnen räknas utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen, se Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram.
Blanketten ”Ansökan om granskning av kemisk produkt” ska användas vid dispensansökan om att få använda produkter som kräver granskning. Till hjälp vid ifyllande av blanketten finns en instruktion, ”Vägledning för ansökan om granskning av kemisk produkt”.
Kemiska produkter som ska granskas:
- Produkter i BETA-registret
- Kemiska produkter som klassas som B i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem Chemsoft.
- Kemiska produkter som klassas som C i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem Chemsoft.
- Kemiska produkter som inte finns i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem Chemsoft.
Se länk ”Trafikverkets Chemsoft”, där klassificering hittas enligt ovanstående kriterier.
Kemiska produkter som är undantagna från granskning är drivmedel som finns listade i ”Gemensamma miljökrav för entreprenader 2024. Version 2.0” samt hydraulvätskor som uppfyller miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS155434. Produkterna ska fortfarande listas på kemikalieförteckningen.
Säkerhetsdatablad ska vara på svenska och vara det senast gällande för produkten. Hantering av kemiska produkter ska ske i enlighet med miljöförvaltningens faktablad ”Säker lagring av kemikalier” och när det är tillämpligt även miljöförvaltningens faktablad ”Skyddsområde Göta Älv”. Miljöförvaltningens faktablad finns under länken ”Miljöförvaltningens faktablad”.
Vid frågor om kemiska produkter eller behov av kemikaliegranskning tas kontakt med stadsmiljöförvaltningen / exploateringsförvaltningen. För kontakt se kompetens ”Miljö”.
Förorenade massor ska identifieras, sorteras ut, mellanlagras säkert (på tätt underlag under presenning) och lämnas till godkänd mottagare.
Upptäcks misstänkt förorenade massor och/eller tjärasfalt ska detta omedelbart anmälas till beställaren. För kontakt se kompetens ”Förorenad mark, allmän platsmark”. Vid akuta händelser kontakta miljöförvaltningen omgående.
Återanvändning av massor
För att kunna återanvända massor inom arbetsområdet eller i ett annat trafikområde kan det krävas en anmälan till miljöförvaltningen. Kontakta beställaren, för kontakt se Kompetens ”Miljö”.
Återanvändning av asfalt och tjärasfalt
I vägar och asfalterade ytor kan det förekomma både ny och gammal asfalt i olika lager. Asfalt tillverkad före 1975 innehåller stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Stenkolstjära i sin tur innehåller PAH (polyaromatiska kolväten) som är miljö- och hälsoskadliga. Om det finns tjärasfalt brukar underliggande makadam vara indränkt med stenkolstjära. Även underliggande marklager är ofta förorenade av PAH. Vid upptäckt av tjärasfalt ska beställarens projektledare och miljöhandläggare (se Kompetens ”Miljöhandläggare”) genast informeras. Mer information finns i dokumentet ”Asfalt och tjärasfalt”.
Återanvändning av betong
Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och innehåller låga föroreningshalter. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänkt på att betong kan påverka pH i mark och vatten. Det kan krävas en anmälan till miljöförvaltningen. Kontakta beställaren, se Kompetens ”Miljö”.
Mellanlagring av förorenade massor
Om mellanlagring av förorenade massor måste ske på annan plats än där de grävs upp, antingen i väntan på att provtagning ska utföras eller av andra skäl, krävs i de flesta fall att en anmälan om mellanlagring måste göras till miljöförvaltningen. För massor under 10 ton behöver anmälan om mellanlagring inte göras.
Buller från byggarbetsplatser uppstår i någon utsträckning i nästan alla våra projekt. Hur mycket bullret stör beror på många faktorer, bland annat vilka arbetsmetoder som används samt platsens förutsättningar och tidpunkt för arbetena. Även hur länge ett arbete pågår påverkar hur störningen uppfattas.
Begränsningsvärden och riktvärden
En byggarbetsplats kan erhålla två olika typer av bestämmelser gällande vilka bullernivåer som kan tillåtas. Den ena kategorin är begränsningsvärden, kvantitativa krav för till exempel bullernivåer från domar, och den andra kategorin är riktvärden från till exempel Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2004:15 (Naturvårdsverket, 2004).
I de fall det inte finns en dom gäller Allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS2004:15 Naturvårdsverket. Råden ska följas och om man bedömer att de kommer att överskridas kontakta miljöenheten, se kompetens ”Miljö”.
Tänk på byggbuller redan i planerings och projekteringsskedet
Bullret från en byggarbetsplats beror främst på de arbeten som utförs och de maskintyper som används. Planeringen av arbetsplatsen är viktig. Hur maskinerna ställs upp och skärmas av, hur transportvägar anläggs för bortforsling av schakt- och sprängmassor och för att ta in olika byggnadsmaterial är exempel på hur planeringen spelar in.
Redan i projekteringsskedet behöver man fundera på vilka arbetsmoment som kommer behöva genomföras i projektet samt under vilka tider arbetsmomenten kommer pågå. Arbetsmomenten tillsammans med identifiering av närboende, förskolor/skolor, vårdlokaler, verksamheter m.m. ska ligga till grund för hur projektet förhåller sig till naturvårdsverkets riktvärden samt om åtgärder behövs.
För att schematisk beräkna ljudnivåer för arbetsmoment kan man ta hjälp av beräkningsarket. Beräkningen ger en indikation om vilken ljudnivå ett visst arbetsmoment ger vid ett angivet avstånd.
I vissa projekt kan det behövas en mer detaljerad bullerutredning för byggskedet för att utreda hur byggbullret påverkar omgivningen.
Olika undersökningar har visat att information till de kringboende om den störande verksamheten gör att de tolererar störningarna bättre. Det gäller informationen om själva bygget samt när och hur länge olika arbeten ska pågå.
