En dagvattenutredning ska svara på hur projektet påverkar dagvattenflödet och föroreningsgraden av dagvatten. Det ska framgå hur beräknad flödesbild och beräknad föroreningsgrad förändras av åtgärden och hur inverkan blir på recipienten.

Fördröjnings- och/eller reningsanläggningar för dagvatten kan placeras på eller under markytan.  Multifunktionella ytor inom gaturummet är önskvärt för att spara utrymme när många funktioner ska samsas på samma yta. Dagvatten från allmän platsmark tas om hand inom allmän platsmark och dagvatten från kvartersmark tas om hand inom kvarteret.

I avsnitt 12EA Dagvatten finns typlösningar för fördröjning -och reningsanläggningar med ritningar och beskrivningar.

Vid frågor kontaktas kompetens ”Dagvatten” till höger på sidan.

Öppna förstärkningslager används för att fördröja vatten under allmänplats, men får endast anläggas under gång- och cykelbana, parkering, möbleringszon och flexzon. Öppna förstärkningslager kan kombineras med andra konstruktioner för dagvatten i marknivå, se bild 1 och 2. Exempel på ytliga dagvattenanläggningar som kan kombineras med öppet förstärkningslager finns i följande kapitel:

• 12EA3.1 Infiltrationsstråk med vegetation
• 12EA3.2 Infiltrationsstråk med hårdgjord yta
• 12EA3.3 Svackdike
• 12EA3.4 Regnbädd
• 12TA6.1.1 Växtbäddar för träd, ritning J3:E

Dränerande hårdgjord yta har inget kapitel i TH. Det kan utföras på många olika sätt och kan vara en lämplig anläggning i vissa miljöer. Markförvaltaren avgör om det är en lämplig anläggning i det aktuella projektet, kontakta Kompetens ”Granskning utformning och konstruktion”.

Det öppna förstärkningslagret bredd, djup och längd anpassas efter platsens behov av dagvattenfördröjning, växtbäddsvolym och tillgängligt utrymme. Växtbäddar för träd ska inte understiga djup och bottenbredd som anges i 12TA6.1.1 Växtbäddar för träd, ritning J3:E.

Ett öppet förstärkningslager kan anläggas som en sammanhållen bädd i gatans längdriktning eller som enskilda konstruktioner, vilket som är mest lämpligt beror på platsens förutsättningar. Dagvattnet kan ledas till det öppna förstärkningslagret ytligt eller via brunnar. Mer om dagvatteninlopp finns i 12EA3.5 Inlopp och brunnar.

Om det finns behov av rening ska dagvattnet filtreras genom en ytlig dagvattenanläggning innan vattnet når det öppna förstärkningslagret. Där dagvattnet leds direkt via brunn till öppet förstärkningslager/skelettjord kan separat partikelavskiljning, t.ex. dagvattentunnel, behövas om anläggningen ligger i en miljö som genererar mycket partiklar, till exempel en högtrafikerad gata.

 

Viktiga aspekter vid anläggning av öppet förstärkningslager:

• Kräver mer packning än krossmaterial med 0-fraktion (packas i 25 centimeterslager).
• Materialskiljande skikt är viktiga att anlägga för att nollfraktioner från andra skikt inte ska täppa igen hålrummen i det öppna förstärkningslagret.
• Områden med öppet förstärkningslager, inlopp, brunnar och dräneringsledningar ska mätas in och information ska följa med vid överlämning av anläggningen.

 

Projektören ska ta fram anläggningsinstruktioner, relationshandlingar inklusive drift och underhållsinstruktioner som beskriver anläggningen. Dagvattenanläggningens alla delar som inlopp/brunn, öppet förstärkningslager och eventuellt ytlig renings- och fördröjningsanläggning, spridningsledningar och dräneringsledningar ska mätas in och uppgifter ska följa med vid överlämning av anläggningen både till den förvaltning som kommer förvalta anläggningen samt till kretslopp och vatten, se mer 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

 

Göteborgs stad är via Kretslopp och vatten en av samarbetskommunerna till “Levande stadsrum – en handbok i Blågröngrå system, version 4.0”. I handboken finns vägledning kring planering, projektering, utförande, drift- och underhåll samt grävningsmanual för BGG-system. Handboken kan laddas ned via länken ”En handbok i Blågröna system”. Handboken är ett kunskapsstöd för BGG-anläggningar, och har inte samma status som projekteringsvägledning som de ritningar som de standardritningar som finns i Teknisk Handbok.

 

Bild 1. Exempel på öppet förstärkningslager som sammanhängande stråk. Det blå området symboliserar ett öppet förstärkningslagrer som här ligger i ett stråk utmed hela gatan. På markytan varvas hårdgjorda ytor med regnbäddar, vegetationsytor och träd på valfritt sätt. På detta sätt ges stora möjligheter till hantering av dagvatten samtidigt som gaturummet kan utformas flexibelt. (Bild, Edge)

 

Bild 2. Exempel på öppet förstärkningslager som enskilda konstruktioner. Här är partier med öppet förstärkningslager, de blå områdena, anlagda lokalt under olika konstruktioner i marknivå, såsom regnbädd, vegetationsyta och träd i hårdgjord yta. Det öppna förstärkningslagret bidrar med gasutbyte och vattenförsörjning eller -magasinering av vatten i begränsad utsträckning. (Bild, Edge)

Inlopp till fördröjnings- och reningsanläggningar kan utformas på olika sätt. Om dagvattnet ska renas ska det först passera en ytlig dagvattenanläggning innan vattnet filtrerar ned i makadammagasin/öppna förstärkningslager/skelettjord.

På platser där det inte är behov av rening utan endast fördröjning kan vatten ledas in i makadammagasin/öppna förstärkningslager/skelettjord via brunnar. Till exempel kan rännstensbrunnar eller dikesbrunnar som beskrivs i 12EA2 Avvattning med rännstensbrunnar, ritningsnummer 5550, användas eller styrbrunnar ritning 5519. I växtbäddar för träd kan luftningsbrunnarna även fungera som inlopp för dagvatten. Luftningsbrunn beskrivs i 12TA1.1 Omhändertagande av dagvatten, ritning J3:E.

 

Ytlig avvattning sker ofta längs en låglinje eller genom insläpp i en kantsten. En viktig faktor är rörelseriktningen på vattnet. Det vanligaste är att någon typ av försänkning i ytan fångar vattnet och att det rinner sidledes till ett intag genom släpp i kantstenen. Släpp i kantsten ska alltid förses med en stålbygel för att det ska vara en kontinuerlig visning längst kantstenen för drift och underhåll. Det initiala flödet kan vara betydligt mindre än det största flödet så inloppet och sedimenteringsfunktionen är viktig att utforma för små flöden. Det innebär att ytan närmast inloppet måste noggrant höjdsättas så att små flöden verkligen når inloppet.

 

Antalet inlopp till dagvattenanläggningen ska anpassas till den yta som avvattnas och till anläggningens utbredning. Det är bättre med något extra inlopp än för få, jämför med avvattningsbrunnar 12EA2 Avvattning med rännstensbrunnar där varje brunn max ska avvattna ca 300 m² hårdgjord yta.

 

När dagvattnet passerar en ytlig dagvattenanläggning renas vattnet från partiklar och en del föroreningar innan det når det öppna förstärkningslagret. Där dagvattnet leds direkt via brunn till öppet förstärkningslager/skelettjord kan separat partikelavskiljning, till exempel dagvattentunnel behövas om anläggningen ligger i en miljö som genererar mycket partiklar, till exempel en högtrafikerad gata.

 

Projektören ska ta fram anläggningsinstruktioner, drift- och underhållsinstruktioner samt ritningar som beskriver anläggningen. Inloppen och anläggning ska mätas in och uppgifter ska följa med vid överlämning av anläggningen, både till den förvaltning som kommer att förvalta anläggningen samt till kretslopp och vatten, se mer 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

Ett infiltrationsstråk med vegetation är en anläggning som fyllts med makadam och vars överyta består av vegetation, se standardritning 5546. Anläggningen har som syfte att avleda, fördröja och rena dagvatten från sitt tillrinningsområde. Fördröjning och viss rening skapas genom att makadam leder vattnet långsammare än ledning och brunn samt genom att porvolymen på ca 30% av fyllningsmassornas volym vattenfylls.

Fördröjning och främst rening sker även vid ytvattenrörelser längs infiltrationsstråkets yta innan dagvatten infiltrerar till makadamlagret. Rening av föroreningar bundna till större partiklar sker i sandfång, i erosionsskydd, i vegetation och i lågpunkter, samt genom absorption av lösta föroreningar i växtjord och mineraljord. Kemisk fastläggning, komplexbildning, biologisk nedbrytning och upptag av växter är en relativt liten del av reningen.

Anläggningen kan utformas för infiltration till omgivande mark om marken tillåter det. I botten av anläggningen, på ett avjämningslager, placeras dräneringsledning som ansluter till närliggande dagvattensystem för avledning av dagvattnet. För att reglera utflöde kan tömning av infiltrationsstråket strypas i utloppet. Spolning av dräneringsledningar sker vid behov genom spolbrunnar, se standardritning 5550.

Botten i infiltrationsstråket bör följa gatan längsgående lutning. Vid behov kan bräddavlopp i form av dagvattenbrunnar med kupolsilsbetäckning placeras i den gräsbeklädda överytans lågpunkter. Placeringen av brunnen är valfri inom den zon som bildas i lågpunkten. Det är viktigt att bräddavloppet placeras i nivå med maximalt tillåten vattenyta i lågpunkten så att bräddning inte sker i onödan. Platsspecifika förhållanden i mark styr vilken lutning på schaktslänten anläggningen behöver utformas med.

Vid utformning av infiltrationsstråk med vegetation, se dokument ”Vägledning vid utformning av infiltrationstråk med vegetation (mall)”.

För varje projekterad anläggning ska en driftsinstruktion tas fram. Använd ”Driftinstruktioner med vegyta (mall)”. Driftsinstruktionen ska följa med i samband med driftöverlämning se 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked

 

Ett infiltrationsstråk med hårdgjord yta är en anläggning som fyllts med makadam och täckts med en hårdgjord yta med infiltrationskapacitet, se standardritning 5547. Anläggningen har som syfte att avleda, fördröja och rena dagvatten från sitt tillrinningsområde. Fördröjning skapas genom att makadam leder vattnet långsammare än ledning och brunn samt genom att porvolymen på ca 30% av fyllningsmassornas volym vattenfylls. Infiltrationsstråk med hårdgjord yta avser till exempel plattsättning där vatten kan infiltrera i skarvarna. Rening sker främst genom sedimentation och absorption i krossmaterial.

Anläggningen kan utformas för infiltration till omgivande mark om marken tillåter det. I botten av anläggningen, på ett avjämningslager, placeras dräneringsledning som ansluter till närliggande dagvattensystem för avledning av dagvattnet. För att reglera utflöde kan tömning av infiltrationsstråket strypas i utloppet. Spolning av dräneringsledningar sker vid behov genom spolbrunnar, se standardritning 5550. Lutningen i stråket är liten, varför brunn eller någon form av linjeavvattning sätts.

Botten av infiltrationsstråket bör följa gatans längsgående lutning. Platsspecifika förhållanden i mark styr vilken lutning på schaktslänten anläggningen behöver utformas med. Undvik schaktslänt brantare än 2:1.

Vid utformning av infiltrationsstråk med hårdgjord yta se dokument ”Vägledning vid utformning av infiltrationsstråk med hårdgjord yta (mall).

För varje projekterad anläggning ska en driftsinstruktion tas fram, använd ”Driftinstruktioner infiltrationsståk med hårdgjord yta (mall)”. Driftsinstruktionen ska följa med i samband med driftöverlämning se 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

En regnbädd är en nedsänkt planteringsyta vars syfte är att fördröja, rena och sedan avleda vatten från kringliggande yta, se standardritning 5549. I regnbädden renas vattnet genom infiltration genom regnbäddens lager. Växterna i regnbädden bidrar till rening samt upprätthållande av infiltrationskapaciteten. Då regnbädden består av väldränerade lager ställs det höga krav på att växterna ska klara längre perioder av torka med kortare perioder av höga vattennivåer. Regnbädden kan, utöver sitt tekniska syfte, ha som syfte att vara estetisk tilltalande och även detta bör tas i beaktning vid val av växter.

Det går bra att plantera träd i en regnbädd, under förutsättning att rätt val av trädart och -sort gjorts. Viktigt är att dimensionering av regnbädd då sker efter de krav som ställs vid trädplantering, se 12TA6.1.1 Växtbäddar för träd.

Då regnbädden är nersänkt i förhållande till omkringliggande mark skapas en fördröjningsvolym. Dimensioneringen av denna volym styrs av dimensionerande regn tillsammans med storlek och användning av tillrinningsområdet samt hänsyn till olycksrisk. Infiltrerat dagvatten leds med hjälp av dräneringsrör till närliggande dagvattensystem. Vid dimensionering ska det även säkerställas att regnbädden är yt-torr på 24 timmar samt ha fältkapacitet efter 48 timmar.

En regnbädd kan konstrueras med öppen botten om omgivande mark har god infiltrationskapacitet. För att undvika bräddning till omkringliggande ytor vid kraftiga regn placeras bräddavlopp i form av dagvattenbrunn med kupolsilsbetäckning. Dessa kopplas till närliggande dagvattensystem. För att säkerställa tillåtet utflöde kan tömning av regnbädd styras i utloppet. Möjlighet till kontroll och skötsel av systemet vid behov behövs och därför anläggs rensbrunnar kopplade till dräneringsledningarna.

Vatten kan ledas till regnbädden på många olika sätt till exempel via släpp i kantstenen, ytlig avrinning direkt mot anläggningen eller genom brunnar och ledningar.

I samband med driftsättande av anläggningen ska skötselinstruktion färdigställas och lämnas till driftansvarig.

Vid utformning av regnbädd se dokument ”Vägledning vid utformning av regnbädd (mall)”.

För varje projekterad anläggning ska en driftsinstruktion tas fram använd ”Driftinstruktion regnbädd (mall)”. Driftsinstruktionen ska följa med i samband med driftöverlämning se 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

Ett svackdike är ett gräsklätt dike med svag släntlutning som etableras med avsikt att avleda och fördröja vatten från sitt tillrinningsområde, se standardritning 5548. Dikets fördröjande funktion kan förstärkas med hjälp av ett strypt utlopp. Anläggningen kan utformas för infiltration om omgivande mark tillåter det. Rening sker genom sedimentering och absorption vid översilning av svackdikets yta.

För att undvika bräddning mot intilliggande yta vid kraftiga regn, vars volym överstiger dikets dimensionerade volym, placeras brunnar med bräddavloppsfunktion i svackdiket där sista brunn kopplas på närliggande dagvattensystem. Det är viktigt att bräddavloppets nivå placeras så att vald fördröjning uppnås och att onödig bräddning undviks.

Ett svackdikes fördröjningsförmåga styrs till stor del av dess längsgående lutning och den valda vegetationen samt driften av denna. Vid större längsgående lutning kan dämmen användas för att sänka hastigheten på vattnet och öka dikets fördröjningskapacitet.

Anläggningsarbetet förenklas om man har möjlighet att använda sig av vegetation på rulle. Annars ska erosionsskydd användas tills vegetation har etablerat sig.

Vid utformning av svackdike, se dokument ”Vägledning vid utformning av svackdike (mall)”.

För varje projekterad anläggning ska en driftsinstruktion tas fram. Driftsinstruktionen ska följa med i samband med driftöverlämning se 12CG3 Driftförändring och 12CG4 Övertagandebesked.

Det finns nationella mål, miljökvalitetsnormer (MKN), för vatten i kustområden, sjöar, vattendrag och grundvatten som staden har ansvar för att uppnå. Dagvatten från urbana miljöer inverkar på kvalitetsfaktorerna och därför behöver vi redan i planeringen ta hänsyn till påverkan på ytvatten och grundvatten. Information om miljökvalitetsnormerna finns på länsstyrelsernas hemsida, se länk, ”Miljökvalitetsnormer för vatten – VISS”. För mer information om staden arbete för miljökvalitetsnormerna se länken ”Sjöar och vattendrag – Göteborgs Stad” till höger på sidan.

Miljöförvaltningen och kretslopp och vatten har tagit fram riktvärden och målvärden som är vägledande för utsläpp av förorenat vatten, se länk ”Reningskrav för dagvatten”. Tillsynsmyndighetens och VA-huvudmannens bedömningsgrunder för utsläpp till recipient och allmänt VA-nät finns i ”Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten”. I ”Dagvattenöverenskommelsen” och ”Bilaga 1 till Dagvattenöverenskommelsen” beskrivs fördelningen av ansvar för dagvatten mellan stadens förvaltningar.