En cykelgata är en blandtrafikgata där regleringen ger viss prioritet för cykel.

Regleringen omfattas av två vägmärken, se figur nedan.

Figur Vägmärke för cykelgata (E33) och cykelgata upphör (E34).

Enligt Transportstyrelsen kan vägmärket användas på mindre gator för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportslag framför exempelvis motorfordonstrafik.

Enligt Trafikförordningen 8 kap 1a § gäller följande på cykelgator:

• Fordon får inte föras med högre hastighet än 30 km/h.
• Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
• En förare som från en väg kör in på en väg som är cykelgata har väjningsplikt mot fordon på cykelgatan.
• En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken.

Dessutom gäller enligt Trafikförordningen 3 kap 21 §:

• En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Sedan tidigare gäller också dessa regler:

• 3 kap 7 § “Cykel […] skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.”
• 6 kap 1 § ”Cyklande skall färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd”

Kriterier för cykelgator

Cykelgator är i första hand en lösning för prioriterade cykelstråk i stadsmiljö och ska endast användas på pendlings- och det övergripande cykelvägnätet.

För att en gata ska bli aktuell att reglera som cykelgata krävs att:

• kriterierna för cykel i blandtrafik avseende hastighet, biltrafikmängder, gatans funktion, tung trafik och kollektivtrafik är uppfyllda, se 3CA Behov av cykelbana, val av bantyp.
• den totala mängden cykeltrafik är hög eller har potential att bli hög– minst 1500 cyklar/dygn eller högre beroende på flödet av bilar,
• cykeltrafiken är relativt hög jämfört med biltrafiken, helst fler cyklar än bilar,
• cykelgatan inte blir för lång om den är utformad så det inte är möjligt att köra om,
• gatan inte har en lutning på över 5 %.

Branta lutningar ökar skillnaden i hastighet mellan cyklister och motorfordon, vilket kan skapa otrygga situationer vid omkörning. Även backens längd ska beaktas i bedömningen.

Lämplig längd på en cykelgata beror på förutsättningarna och på hur den utformas. Om det inte är möjligt eller lämpligt att köra om bör sträckan hållas relativt kort. Långa sträckor utan möjlighet till omkörning ökar risken för att cyklisten känner sig stressad och otrygg.

De kriterier som anges ovan utgör grundläggande förutsättningar för en cykelgata. Om dessa inte uppfylls riskerar cykelgatan att få en sämre funktion och inte ge den prioritet och trygghet för cyklister som regleringen syftar till.

Samtidigt är regleringen i sig inte tillräcklig. Den fysiska utformningen är avgörande för att en cykelgata ska fungera väl. Regleringen behöver därför alltid kombineras med en utformning som stödjer låga hastigheter, begränsad biltrafik och en tydlig prioritering av cykeltrafiken.

Det kan till exempel handla om att visuellt smalna av körbanan samt använda hastighetsdämpande åtgärder.

Cykelfartsgata

Cykelfartsgata är ingen reglering utan en typ av utformning på en blandtrafikgata som enbart är aktuellt i befintliga täta stadsmiljöer. Förutsättningarna för att de ska fungera är desamma som för cykelgator.