Teknisk Handbok 2024:2

Vägvisningsplan för bilister

En genomtänkt och systematisk vägvisning bidrar till bättre framkomlighet och ökad säkerhet på vägar och gator. Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Göteborgs Stads Vägvisningsplan för bilister består av VU-kartan, se 3NF3 Vägutrustningskartan (VU-kartan) samt innehållet i detta avsnitt.

I alla former av vägvisning är det viktigt med kontinuitet dvs att en påbörjad vägvisning fullföljs och att vägvisning sker i alla punkter där trafikanten kan känna en osäkerhet.

I VGU (råd och krav) finns information om vägmärken främst i kapitel 13 ”Ledning, styrning och reglering”.

Om vägvisning berörs ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Förändring av vägvisningen

Orsaker till utökning av vägvisning eller förändring av vägvisningsplanen kan vara följande:

• Framkomlighet
• Trafiksäkerhet
• Miljöprioritering
• Grupp av trafikanter med vägvisningsbehov
• Olämpligt vägval
• Oönskat trafikbeteende
• Onödig söktrafik

Vägvisning finns inte till alla stadsdelar eller områden. Behoven förändras kontinuerligt vilket leder till att vägvisning till områden förlängs, kortas eller tas bort. Dessutom kan nya områden tillkomma.

Fjärrmål

Göteborg har en omfattande fjärrmålsvägvisning för att vägvisa längs de stora trafiklederna samt vägleda trafikanterna ut ur Göteborg. Fjärrmålen följer generellt Transportstyrelsens författningssamling ”Vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar”.

E6 E20

Inom det lokala vägnätet skyltas enbart E6 och E20 (Intermittent). När vägvalet närmar sig kompletteras det med de vägnummer som vägvisas på Trafikverkets vägar.

E45

E45 vägvisning i riktning mot Fredrikshamn kompletteras alltid med färjesymbol. Vid start och brytpunkter kompletteras dessutom vägnumret med FREDERIKSHAVN vid mån av plats.

27 och 40

Flygplatssymbol ska enbart användas för Landvetter Airport. Väg 27 och 40 kompletteras med flygplatssymbol.

Utanför kommungräns

GÖTEBORG, GÖTEBORG V och GÖTEBORG Ö skyltas utanför kommungränsen

Lokala mål

Lokala mål fungerar som ett samlingsbegrepp för trafikanter att hitta till en viss målpunkt. Undantag kan göras om exempelvis ett industriområde ligger i det lokala målet då det kan vara aktuellt att hänvisa även till delmålet. Samråd ska i dessa fall alltid göras med ansvarig på stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning”.

Göteborg har valt ut vissa lokala mål som huvudmål. Dessa är lätt orienteringsbara mål som skyltas mellan olika stadsdelar för att trafikanten ska kunna orientera sig i rätt riktning mot målet.

De lokala huvudmålen är följande:

• ANGERED
• CENTRUM
• FRÖLUNDA
• HISINGEN
• LÅNGEDRAG

HISINGEN skyltas som lokalt mål, trots att hela Hisingen inte ligger innanför ortnamnsgräns Göteborg.

Torslanda, Björlanda och Säve är egna tätorter. De ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska därför skyltas med blå platta på vit bottenfärg. Inom Torslanda, Björlanda och Säve kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

För Partihallarna samt Domkyrkan utformas lokaliseringsmärkena som en inrättningsvägvisning (versal/gemen), men används som lokalmål.

ULLEVI syftar till området och lokaliseringsmärket utformas och används som ett lokalt mål (versaler).

Friluftsområden, som Hisingsparken och Slottsskogen, skyltas som lokalmål. Detta eftersom de har en odefinierbar stor yta, till skillnad från till exempel en idrottsplats. Om friluftsområdet är kompletterat med symbol för friluftsområde, H16, skyltas det som inrättning eftersom vi hänvisar till en utgångspunkt med parkering etc

Lokala Centrum inom Göteborgs kommun

Inom Göteborgs kommun finns namngivna centrum. För att dessa inte ska förväxlas med Göteborgs centrum vägvisas dessa med NAMN C.

FRÖLUNDA skyltas till Frölunda. Innanför Frölunda skyltas FRÖLUNDA TORG. Gränsen för övergången mellan FRÖLUNDA och FRÖLUNDA TORG skyltas i:

• E6.20 Söderleden västerut i Sisjömotet
• Väg 158 Söder om Järnbrottsmotet
• E6.20 Västerleden österut i Gnistängsmotet
• Dag Hammarskölds led söderut i Flatåsmotet

Om skyltning behövs längs med Högsboleden skyltas FRÖLUNDA TORG.

Övriga stadsdelsnamn, torg eller områdesnamn

Dessa vägvisas efter svårigheten att hitta till området eller om det finns flera alternativa vägar och ett vägval är lämpligast.

Lokalmål till och inom CENTRUM

Innanför ortnamnsgränsen Göteborg vägvisas CENTRUM på de Vägvisningsormar där man följt GÖTEBORG.

KORSVÄGEN fungerar som ett samlingsnamn för Liseberg, Mässan och Scandinavium. De läggs till i vägvisningen när man gör ett vägval åt ett annat håll än KORSVÄGEN. Från Kallebäcksmotet på väg E6 E20 vägvisas till Liseberg, sedan tillkommer Universeum och Världskulturmuseum som egna mål utan att använda samlingsnamnet KORSVÄGEN.

Vägvisning till torg

Torgen är oftast knutpunkten i stadsdelen där merparten av affärer, serviceanläggningar och inrättningar finns. Torgen ersätter all inrättningsvägvisning till området och är lämpliga slutmål för vägvisningen. Var vägvisningen till torgen ska börja beror på svårigheten att hitta och storleken av torget. En generell regel är att börja vägvisa i stadsdelen eller där stadsdelen börjar. Ligger stadsdelarna tätt kan torgvägvisningen ersätta stadsdelsvägvisningen, som exempel vägvisas KORTEDALA TORG från Bergsjön.

Inrättnings- och servicemål

I tätorter finns många affärer, företag och serviceinrättningar. Lokala mål är ett bra sätt att vägvisa till verksamhetsintensiva områden. Separat vägvisning till samtliga skulle skapa en enorm mängd skyltar och överskrida förarens möjlighet att uppfatta budskapen.

I Göteborg gäller generellt:

• I centrala staden och inom tättbebyggt område ska inrättningsvägvisning undvikas i största mån, med undantag för P-hus. För gräns tättbebyggt område se dokumentet ”Karta över tättbebyggt område”.
• Till affärer, bensinstationer och liknande vägvisas aldrig

Kriterier vid övervägande att införa ett nytt inrättningsmål

• Saknas centrumvägvisning eller lokalt mål?
• Ligger verksamheten inom ett vägvisat torg eller industriområde?
• Är inrättningen av allmänt intresse?
• Saknas tydliga gatunamn?
• Riskerar trafikanten att hamna fel fastän, finns det till exempel olika adress till parkering och entré?
• Kan en skylt på fasaden ersätta vägvisningen?
• Är mängden okända trafikanter till verksamheten stor?

Om inrättningsvägvisning önskas ska kontakt tas med stadsmiljöförvaltningen, se kompentens ”Vägvisning”.

Speciella inrättningsmål i Göteborg

Volvo har egen vägvisning ”modell Volvo” i Torslanda som Volvo sköter och ansvarar själv för. Dessutom har Volvo inrättningsvägvisning på vägarna kring Torslandaområdet.

Vägvisningsmålet Hamnar används som ett samlande begrepp för att leda trafikanterna till de olika hamnanläggningarna.

Portalerna på Nordatlanten skyltas av Göteborgs Hamn AB.

Vid vägvisning till hamnanläggningar med bilfärjor kompletteras vägvisningsmålet till hamnen med färjesymbol.

Sjukhusen med akutmottagning (Sahlgrenska och Östra) har förstärkt vägvisning.

Industriområden

Det är inte möjligt att vägvisa till alla företag i industriområden. Har ett område fem eller fler företag bör ett namn för området föreslås. Namnet fastställs av Göteborgs Namnberedning. Området vägvisas sedan som ett lokalt mål med industrisymbol. Tänk på att ortnamnstavla ska ange var industriområdet börjar. Stora industriområden bör ha någon form av industriinformationstavlor och i svårorienterade områden kan industriinformationstavlorna kompletteras med inrättningsvägvisning i området.

För att sätta upp nya industriinformationstavlor skrivs ett kontrakt mellan stadsmiljöförvaltningen och sökande part som kan vara ett specialiserat företag för industriområdesskyltning eller industriföretagarföreningen.

Pendelparkeringar

För vägvisning till pendelparkeringar används symbolen för pendelparkering och tillhörande kollektivtrafikslag (F29-2).

Bild 1: Tabellvägvisare (F6)

 

Bild 2: Vägvisare (F5) placeras mittemot infart

Utformning

För reflextyp och textstorlek se 3NB Skyltsättning.

I känsliga miljöer ska samråd ske med stadsmiljöförvaltningen, se kompetens ”Vägvisning” gällande montage och färgsättning. Exempelvis kan färgsättningen, genom parker, på montaget justeras till olivgrön NCS 7020 G 50 Y. I halvgröna miljöer till exempel Linnégatan används grågrön NCS 6005 G 50 Y.

Val av typ av vägvisare

Bottenfärg på lokaliseringsmärken

Allmänna vägar med nummer över 500, övriga gator och vägar inom Göteborgs stad ska skyltas med vit bakgrund. Vid sista vägvalet före riksvägar och primära länsvägar (numrerade vägar) används dock grön eller blå bottenfärg.

Tätorter som ligger utanför Göteborgs ortsnamnsgräns och ska skyltas med blå platta på vit bottenfärg. Inom dessa tätorter kan lokala mål skyltas med vit bottenfärg.

Se även Vägmärkesförordningen 2 kap 14 § och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:74) om vägmärken och andra anordningar.

Vägvisare F5

Varje vägvisare får max ha två rader på höjden.

Vid långa inrättningsmål rekommenderas att vägvisaren utformas max 15 tecken långt och att skylten blir så kvadratisk som möjligt med naturlig avstavning samt harmonierar med övriga mål.

Göteborg använder även vägnummer i vägvisare.

Tabellvägvisare F6

Använd armportaler eller konsoler över gångbanor och liknande

Körfältsvägvisare F8

Vid uppsättning av portaler ska fackverk användas.

Placering av motorvägssymbol

Motorvägsymbolen placeras enligt nedanstående exempel.

Placering när skyltarna inte får plats över körfältet