Genomgående banor (gångbana/cykelbana) kan användas för att prioritera gående och cyklister längs med en gata i korsningar med lokalgator, utfarter och andra anslutningar med små trafikflöden. Genomgående banor ska inte användas:
- där två huvudgator korsar varandra,
- i anslutning till cirkulationsplatser,
- tvärs en gata på sträcka,
- om skiljeremsan är bredare än fem meter.
Korsningstypen innebär att korsande trafik har väjningsplikt mot oskyddade trafikanter på gångbana/cykelbana.
Generella principer
För genomgående banor gäller några generella principer avseende utformning och vägmarkering.
Utformning
- Banan ska vara förhöjd genom hela korsningen, helst med bibehållen nivå, annars med så liten sänkning som möjligt.
- Banan ska följa huvudgatans linjeföring, dvs inte böja in som till exempel en cykelöverfart.
- Det får inte finnas några kantstenar som korsar den genomgående banan.
- Banans ytskikt ska vara genomgående, dvs följa med genom hela korsningen.
- Ytskiktet på den körbara ytan ska dimensioneras för fordonstrafik vilket innebär att storleken på eventuell marksten kan behöva anpassas.
- Utgångspunkten är att samma lösning, ramp/kantsten, ska användas på båda sidor av den genomgående banan. Undantag görs vid gångfartsområden där nollat kantstöd kan användas mot sekundärgatan. Vid utfarter med mycket låga flöden, till exempel villautfarter, kan kantstödet mot fastigheten uteslutas.
- Tvärs sekundärgatan ska ramp/kantstöd placeras i linje med banans inre kant.
Vägmarkering
- Det får inte finnas vägmarkering/vägmärken för cykelöverfart, övergångsställe, cykelfält eller farthinder på platsen.
- Cykelbanan ska markeras med cykelsymbol mitt för den anslutande lokalgatan. Om korsningen är bred kan fler symboler behövas.
- Gångbanor av asfalt ska markeras med gångsymbol mitt för den anslutande lokalgatan. Om korsningen är bred kan fler symboler behövas.
- Vid anslutningar med mycket låga flöden, till exempel villautfarter, behövs inte symboler.
- Längsgående markeringar på cykelbanan ska fortsätta förbi den anslutande lokalgatan/utfarten.
Olika lösningar beroende på plats
Indraget kantstöd med ramp utgör huvudprincipen för utformning av genomgående banor. På några platser kan portsten eller fasat granitkantstöd användas som alternativ, se beskrivningar nedan.
Indraget kantstöd med ramp
Huvudprincipen för genomgående banor är att kantstödet dras in till den genomgående banan med synlig radie och att en ramp anläggs i smågatsten eller asfalt.
- Rampen får inte sticka ut i primärgatan och bör ha en lutning på 12–20 % för att ge en hastighetsdämpande effekt och samtidigt underlätta för cyklister.
- Rampen anläggs med smågatsten, minst fyra rader krävs för god funktion. Om detta inte ryms anläggs rampen med asfalt. Hänsyn till omgivningen är väsentlig vid materialval. I glesare områden samt industri- och handelsområden lämpar sig asfalt bättre.
- Vid skiljeremsor på upp till en meters bredd ska rampen ansluta mot primärgatans körbanekant.
- Vid breda skiljeremsor görs rampen en meter och avslutas då innan körbanekant.
Portsten
Portsten kan användas i innerstadsmiljö där ramsten eller granitkantstöd förekommer.
Fasat granitkantstöd
Fasat granitkantstöd med visningshöjd +4 cm används i anslutningar med mycket låg trafikbelastning, såsom villautfarter, där krav på komfort och synbarhet är mindre.
