Det finns olika sorters torg, många har en historisk anknytning eller en placering som gynnar möten och handel. Utformning och gestaltning kan se olika ut beroende på torgets syfte och användning.
Boverket definierar torg som ”En öppen plats som ofta har en hårdgjord yta och saknar omfattande vegetation. Torget avgränsas av byggnader eller andra stadsbyggnadselement och kan användas för till exempel handel, utskänkning och allmän kommunikation. Torget kan även användas för möten och evenemang. Grundprincipen är att ett torg endast tillfälligt får upplåtas för enskild verksamhet”.
Torgets syfte och användning styr hur det utformas och regleras. Generella och/eller särskilda trafikregler (via lokal trafikföreskrift, LTF) kan gälla. Ett torg kan även regleras som gångfartsområde eller gågata där det passar.
För att uppnå ett välfungerande torg är det viktigt att identifiera hur torget ska användas, vilka trafikanter som finns där och vilka behov som behöver tillgodoses. Utformningen är väsentlig för ett fungerande torg.
Några saker att tänka på vid utformning av torgytor:
- hur torget ska användas
- vilka trafikanter som ska använda torget, på vilket sätt och på vilka ytor
- definiera stråk, rörelsemönster, målpunkter, vistelseytor mm
- torget ska utformas med genomtänkta stråk med god framkomlighet, tillgänglighet och trygghet för barn, äldre och personer med funktionsvariationer (stråk ska fungera även på de platser/gator där uteserveringar finns)
- tillräckligt stor omöblerad yta måste finnas så att räddningstjänst, renhållnings-/snöröjningsfordon och leveranser kan ta sig fram