Vegetation är en grundläggande del av gaturummets utformning och samordnas med dess övriga funktioner. Vegetation bidrar till attraktiva, hälsosamma och klimatanpassade stadsmiljöer genom bland annat skugga, temperaturreglering, dagvattenhantering, luftrening och biologisk mångfald. Vegetation skapar också struktur, rumslighet, identitet och årstidsvariation samt trivsamma miljöer för möten, vistelse, vila och rekreation. Val och placering av vegetation ska utgå från platsens förutsättningar, mikroklimat och befintliga grönstruktur.

Vegetation behöver ges rätt förutsättningar för att kunna utvecklas långsiktigt och bidra med olika typer av ekosystemtjänster. Träd som har förutsättning att bli långlivade och bilda utvecklade kronor, bidrar med ökade ekosystemtjänster eftersom nyttan ökar när träden åldras och växer. Figuren nedan visar olika typer av ekosystemtjänster.

Ett sätt att öka ekosystemtjänster i hårdgjorda miljöer är att fördröja dagvatten i gemensamma växtbäddar. samtidigt som träden då kan dra nytta av tillgången av vatten. Det samlande namnet för detta kallas BGG-system och syftar på integrering av funktioner inom dagvattenhantering (det Blå), vegetation (det Gröna) och hårdgjorda ytor (det Grå). Det är viktigt att frågan om BGG-system hanteras tidigt i planeringen för att lösningar ska kunna bidra till att klimatsäkra vår stad och nå uppsatta mål.

Krontäckning är särskilt viktigt för att minska värmestress och skapa behagliga vistelsemiljöer. Principen 3–30–300 kan användas som vägledning i planeringen av stadens grönstruktur. Principen innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, varje stadsdel ska ha minst 30 procent krontäckning och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde av god kvalitet. Principen tydliggör behovet av både närhet och jämlik tillgång till grönska i staden.