Bullerskydd

Regler, riktlinjer och nyckeltal kring trafikbuller finns att läsa i kap Planeringsförutsättningar/Miljö/Buller.

Åtgärder som sänker hastigheten är ofta positiva även ur bulleralstringssynpunkt. För de boende är upplevelsen dock inte alltid positiv eftersom det är svårt att få trafikanterna att köra i en jämn låg hastighet. Ibland kan därför hastighetsdämpande åtgärder innebära ett ökat trafikbuller från enstaka fordon eller köer. Om hastighetsdämpande åtgärder ska användas som bullerdämpande åtgärd måste alltid dessa konsekvenser beaktas.

När det är möjligt är nästan alltid den säkraste och bästa bullerskyddsåtgärden att bygga bullerskärmar eller vallar. En bullerskärm bör normalt ge åtminstone en reduktion på 10 dBA för att vara ekonomiskt och estetiskt motiverat.

Bullerskärm

Bullerskärmar kan delas upp i tre olika standarder:

• Hög standard: Skärm med estetiskt god utformning med exempelvis glas över broar och absorberande material där så krävs för att inte ge reflexion mot befintlig bebyggelse.
• Mellanstandard: Träskärm på 90 centimeter hög betongbas.
• Låg standard: Träskärm grundlagd på betongfundament för stolpe.

Bild 1 Ex. Hög standard - E6 Gårda
   

Bild 2 Ex. mellanstandard - Björlandavägen (delen Kärradalsvägen - Gisslefjällsliden)


 
Bild 3 Ex. låg standard - Björlandavägen (delen Toredalsgatan - Bjurslättsliden)

Av en skärms anläggningskostnad utgör 50-60 procent av kostnad för själva skärmen och 40-50 procent kostnad för grundläggning med mera.
Driftkostnader och livslängd varierar stort mellan olika typer av skärmar. Om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs.

Bullervall

Överskottsmassor kan ibland användas för bullervallar. Eftersom kostnaden för att transportera och deponera massor från exempelvis tunnelbyggen och rivningar är ganska stor kan en bullervall anläggas utan att kostnaden blir särskilt stor.