Signalreglerad korsning

• Signalreglering får endast användas i korsningar med skyltad hastighet 70 km/tim eller lägre.
• Signalreglerad korsning används med fördel vid ojämna trafikflöden mellan primär- och sekundärvägen i korsningen, för att skapa framkomlighet för sekundärvägens trafik. 
• Signalreglering av korsningen ger tydlig ledning för synskadade vid korsande av vägen.
• Totalt ökar vanligen både tids- och fordonseffekter med signalreglering jämfört med mindre korsningstyper.
• Signalreglering kan användas för att fördela kapacitet mellan tillfarter och trafikantgrupper. Exempelvis för att ge prioritet för kollektivtrafik och utryckningsfordon.
• Cirkulationsplatser ger ofta lägre tidskostnader än signalreglerade korsningar, men ger samtidigt större inskränkningar i primärvägens framkomlighet, större inskränkning ju mindre sekundärvägsandel.
• Nackdelen med signalreglerade korsningar är att de kan medföra högre risknivåer om de inte hastighetssäkras. De kan också ge höga drift- och underhållskostnader.

Ljudsignalen har tre funktioner för synskadade personer; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan.

Vid signalreglerade övergångsställen bör tryckknappen placeras, högst en meter över marken. Stolpen skall placeras så att tryckknappen kan nås från både ramp och platådel. Se även ritning 5510 och 5511.

För att skapa en tillgänglig och användbar gatumiljö är enhetligheten i utformning en viktig parameter.
Vid ombyggnad och nybyggnad är den utformning med utformning av refuger och stolpplacering som beskrivs i standardritningarna styrande.

Vid upprustning av befintliga anläggningar och komplettering av säkerhetshöjande utrustning ska nedanstående principer beaktas där avsteg skall verifieras med signalansvarig på Trafikkontoret.

Förlängd gröntid genom radardetektering
nnn

Akustiska ledfyrar, generellt alltid byte till nya moderna med akustik/DAPS
xxxx

Varningsklocka vid spårövergång
xxx

Akustisk pollare vid rivning av signalanläggning
När signalanläggning rivs bör möjligheten att bevara akustisk ledning över gatan beaktas. Ledningen hjälper synskadade personer att hitta
till och hitta över gångpassagen och kan ske till exempel genom montering av akustisk ledfyr i pollare. Ljudet skall avvika från gångsignal i
signalanläggning för att tydliggöra att ledfyren inte är en ersättning för ljudsignal.