Gång- och cykelpassage/Övergångsställe

I korsningar mellan oskyddade trafikanter och bilar sker merparten av de svårare olyckorna. Sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv skulle korsningar ske i skilda plan men det är många andra aspekter så som trygghet och ekonomiska skäl som spelar in.

Nedan presenteras vad som gäller för gång- och cykeltrafikanterna vid olika typer av korsningar av gator i plan.

Gång- och cykelpassage

Plankorsningar ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks, särskilt i korsningar på huvudvägnätet. 

För utformning av cykelpassager hänvisas till ritning 4504-4506.
För utformning av cykelöverfarter pågår nu en utredning efter den lagförda ändring som trädde i kraft 1 september 2014.

Gångpassage

Ordnade gångpassager skall utformas och regleras så att barn, äldre och funktionshindrade personer får bästa möjliga framkomlighet. Principiellt gäller att en tillgänglighetsanpassad miljö underlättar för alla. Därefter provas olika möjligheter att, utan att inskränka på ovannämnda kvaliteter, ge bilisterna den bästa möjliga framkomligheten. Framkomligheten för alla gående är i huvudsak beroende av två faktorer:

• att detaljutformningen är särskilt anpassad till förmågan hos rörelsehindrade och synskadade vilket underlättar för alla
• att gåendes väntetid för passage inte blir för lång - om det finns möjlighet till en acceptabel tidslucka mellan bilarna

Räcken eller stängsel används för att kanalisera de oskyddade trafikanterna till lämpliga korsningspunkter. Höjden är avgörande om man vill leda eller skydda människor. Läs mer om räcken under avsnitt Väg- och gatuutrustning/Räcken och staket.

Övergångsställe

Övergångsställen anordnas där framkomlighet skall säkerställas, utifrån gåendes behov. Speciellt skall övergångsställe eftersträvas vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar, där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken. Viktigt är att trafiksäkerheten beaktas utifrån fordonsförares möjlighet att stanna och iaktta väjningsplikt. Utgångspunkten skall därvid vara en trafikmiljö - vid och i anslutning till övergångsstället – som säkerställer låg fordonshastighet. Om en konflikt likväl inträffar mellan gående och fordon, så får det så kallade krockvåldet inte överstiga vad en människa tål - se avsnitt Trafiksäkerhet - vilket innebär en hastighet på 30 km/h.

Om övergångsställe ska anläggas eller inte bestäms enligt förutsättningarna i tabellen nedan.

Signalreglering

Ljudsignalen har tre funktioner för synskadade personer; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan. Läs mer om signalreglering under Tillgänglighet för funktionshindrade/Signalanläggningar.



Signalreglerat övergångsställe vid Kapellplatsen. Kantstenen har sänkts för att tillgodose rörelsehindrades behov.

Förhöjd gångpassage, övergångsställe och cykelpassage

Förhöjning används både vid korsningar och vid friliggande överfarter på sträcka då en låg hastighet eftersträvas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. Det får heller inte användas där det går tunga busslinjer, utan att samråd skett med Västtrafik.

För att åkkomforten för bussförare och passagerare skall bli godtagbar får ej tvärgående kantsten sättas vid den/det förhöjda gångpassagen/övergångsstället. Vägbuleelement ersätter kantstenen. Läs mer om vägbulor under avsnitt Hastighetsdämpande åtgärder/Vägbulor och gupp.

Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för synskadade. Stolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för synskadad med käpp eller ledarhund. Se vidare i kapitlet Pollare.

Kantstödet är den enda allmängiltiga lösningen för att den synskadade skall kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför skall en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas. Utformningen redovisas i ritning 4504-4506.

Genomgående förhöjd gångbana/cykelbana och gångpassage

Genomgående gångbana och cykelbana kan användas vid stor gång- eller cykeltrafik eller när en mycket hög prioritering önskas över lokalgators anslutning till huvudgata. Anslutande lokalgata bör inte ha större trafikmängder än 3000 fordon/mvd.Utformningsmässigt innebär en förhöjd  genomgående gång/cykelbana att huvudgatans längsgående kantsten löper förbi anslutningen till lokalgatan samt att gång/cykelbanan behåller sina ytskikt även förbi lokalgatans anslutning. En tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i fasadliv. Ingen utmärkning eller skyltsättning får finnas vid en förhöjd genomgående gång/cykelbana.

Detaljutformning

Detaljutformningen av gångpassager och övergångsställen är starkt relaterad till förhållanden på plats och styrs till exempel av bredd på gångbanan, typ av kantstöd och material. Undantag från nedanstående krav skall godkännas av Tillgänglighetsgranskaren på Trafikkontoret, se kontaktlista. Principerna redovisas i ritningarna 4510 och 4512.

För att synskadade ska hitta till gångpassagen/övergångsstället kan det vara nödvändigt att anordna en markering vid fasad/gångbanans innerkant, till exempel i form av plattor och ledstråk/pollare.

För detaljutformning av förhöjd gångpassage och cykelpassage hänvisas till ritning 4504-4506.

Kantstödsanvisning

God standard innebär utformning med ramp för rörelsehindrade och 60 mm högt kantstöd för synskadade, se bild 4. Tidigare sänktes generellt kantsten till 40 mm över hela övergångsställets/gångpassagens bredd i Göteborg. De här övergångsställena/gångpassagerna förses med ramp för rörelsehindrade vid ombyggnad och underhållsarbeten. Nivåskillnader överbryggas med 90-100 cm breda ramper med max lutning på 1:12.

Är gångbanan beklädd med någon form av sten sätts alltid "nollad" kantsten (alt 1 st skift storgatsten) som stabilisering av stenbeklädnadens gräns mot körbanan. Är gångbanan belagd med asfalt och bredden större än 2,5 m och vinklat kantstöd är satt, behövs ej "nollat" kantstöd.

Vid övergångsställen och gångpassager görs en ramp för rörelsehindrade vid sidan om 60 mm kantsten för synskadade.

För enklare utformning av gatukorsningar vid mindre trafikflöden sänks kantstödet på en sträcka av 1 meter i radien, enligt bild 5. Utformningen anpassas till lokala förhållanden på plats i samråd med Tillgänglighetsgranskaren på Trafikkontoret.

Nollat kantstöd av typ GF, RV och ramsten (samma typ som i övrigt) sätts då gångbanan är under 2,5 m och ingen vinklad sten sätts, se bild 5.

Vid smala gångbanor placeras stolpe med vägmärken intill fasad. Stolpen hjälper synskadade personer att hitta övergångsstället.

På cykelbanor genom korsningar och på cykelöverfarter läggs i första hand röd asfalt.

Där cykelbana korsar kantstödslinje tas kantstödet bort och cykelbanan läggs i körbaneplanet. Föreligger risk för osäkerhet om vad som är körbana och vad som är cykelbana när kantstöd "tas bort" t.ex. vid vändplatser och dylikt kan gränsen markeras med kantstöd som har höjden 0 cm, alternativt målas linje.

Refug

En mittrefug delar upp övergången i två delar och separerar fordonsflödet. Det gör trafiksituationen enklare att överblicka och förstå. Den gående behöver bara ta hänsyn till fordon i en riktning i taget och får möjlighet att vila på mitten.

Minsta avstånd mellan refugens kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter med hänsyn till framkomlighet för stora fordon. Då vägen är mycket rak kan avståndet minskas till 3,2 meter. 

Refugens djup skall vara minst 2 meter för att även gående med barnvagn ska få plats i mitten av gatan. Refugen utförs även med en nollad del med två meters bredd, där det finns möjlighet/plats, för att underlätta för drift- och underhåll.




Övergångsställe


Refugytans kantsten invid cykelbana bör vara 70 mm hög, se bild 7. Vid högre höjd än 80 mm riskerar cykeltrampan att slå i kanten.


Övergångsställe och cykelpassage utan trafiksignal. För övergångsställe och cykelöverfart med trafiksignal se ritning 5511.

Placering av skyltar

Vägmärken och stolpar placeras enligt kapitel Skyltsättning.