Biltrafik

 
För biltrafik är ett gott exempel på god framkomlighet när den verkliga hastigheten ligger nära den skyltade hastigheten. God orienterbarhet liksom information om var det finns parkering i anslutning till besöksmålet är viktiga förutsättningar för god tillgänglighet. För god tillgänglighet spelar även drift och underhåll roll då brister i vägbanan, såsom bland annat gropar, tjälskador och ojämnheter försämrar framkomligheten.

Biltrafiknätet indelas övergripande i huvudgata och lokalgata. Dessa begrepp anger vilken funktion en gata skall ha. Huvudgata och lokalgata är sedan uppdelade ytterligare, vilket står mer om under Utformning/Gata och Väg/Typsektion samt i det samlade vägklassificeringsdokumentet till höger.

Kapacitet

Med kapacitet menas det största antal fordon som kan passera en given anläggning under en viss tidsperiod med givna förutsättningar.

Vid framkomlighet för fordon nämns ofta belastningsgrad, det vill säga inkommande flöde/kapacitet, vilket normalt anges per körfält. För att en trafikanläggning ska fungera väl bör belastningsgraden inte överstiga 0,8, men helst vara lägre. Vid belastningsgrad >1 överskrider tillflödet kapaciteten och inkommande trafik kan då inte avvecklas vilket medför att köerna kommer att växa kontinuerligt.

Det är viktigt att kapacitet inte enbart blir en fråga om bilarnas framkomlighet. Kollektivtrafiken, gång, cykel, och andra två- och trehjulingar, blir allt viktigare transportsätt.

Kapacitet på sträcka

På sträcka ska biltrafikens kapacitet anpassas efter målpunkter. Finns många målpunkter på sträckan är det viktigt att bilarnas kapacitet inte blir för hög så att en barriär skapas och oskyddade trafikanter inte kan korsa vägen och nå målpunkter.

Kapacitet i korsningar

Kapaciteten i biltrafiknätet styrs framförallt av kapaciteten i de mer trafikerade korsningarna. Korsningar med en hög belastningsgrad medför fördröjningar och stor risk för köbildning.

För att undvika konflikter måste de olika fordonsströmmarna separeras, vilket kan göras i rummet (planskilda korsningar) eller i tiden (signalreglerade korsningar). Övriga korsningstyper såsom stopp, väjningsplikt, cirkulationsplats osv. kan ses som tidsseparerade korsningar. Biltrafikens kapacitet bör anpassas så att inte framkomligheten försämras för oskyddade trafikanterna. Kollektivtrafikens framkomlighet är prioriterad. En samlad bild på korsningens belastning måste tas fram.

I korsningar på cykelnätet är det viktigt att det finns tillräckliga utrymmen för kömagasin. Det är därför av största vikt att det görs observationer/räkningar av cykelflödet på platsen.