Typsektion

Standardbredder för ny- och ombyggnad av gator i Göteborg ska följa VGU i tätort. Det innebär att man bör planera med följande utgångspunkter:

Stadsgata 40 km/h (framtida) med ett körfält i varje riktning
= 6,0 m mellan kantstenarna (K 6,0)
Stadsgata 60 km/h (framtida) med ett körfält i varje riktning
= 6,5 m mellan kantstenarna (K 6,5)
Stadsgata med ett körfält mellan kantstenar (t.ex. vid övergångsställe med refug) = max 3,5 m mellan kantstenarna

DTS – Dimensionerande trafiksituation – kan alltid användas som bas i dimensioneringen. Körsätt B på sträcka är då en bra utgångspunkt, för att undvika högre hastigheter än avsett.

Dimensioneringen ska utgå från referenshastigheterna i VGU i tätort (30, 40 och 60 km/h).

Typsektion ska väljas utifrån miljön och hastigheten på gatan. Tabellen nedan ska ses som vägledning men glöm aldrig att stämma av med handläggaren på trafikkontoret.

För att Göteborg ska få en likartad breddstandard i olika delar av staden har ett urval av dimensionerande trafiksituationer och bredder gjorts, se tabellen för vägklassificering nedan (klicka för förstorad tabell). Det är viktigt att tänka på att lägga till utrymme för fasta hinder såsom belysningsstolpar, skyltar och elskåp. Lägg också på ett utrymme för stödremsa, där så krävs, se tabell. Läs även mer under avsnitt Hinder.

Minsta avstånd mellan en refugs kantsten och körbanans kantsten bör vara 3,5 meter. Där vägen är mycket rak kan avståndet minskas till 3,2 meter.

Dubbeldäckare sveper mycket mer än andra bussar. Se ritning, svepytor buss av typ dubbeldäckare, för mer information om mått. Höjden är 4,2 meter.

Definition Vägklassificering
En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter

Syftet och metodik
Vägklassificering är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät.
Syftet med Vägklassificering är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar utifrån deras funktion i det totala vägnätet.

Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon.

Vägklassificering följer definitionen av attributet Functional road class i den sk. GDF-standarden, (ISO 14825:2004 Intelligent transport systems -- Geographic Data Files (GDF) -- Overall data specification, se www.iso.org)

Samverkan
Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, dvs. hur dess anslutande vägar är klassade. (För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (vägverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.))

Lokalgator

Särskilt lokalgator har genom åren fått olika bredder trots att trafiksituationen har varit likartad. Dimensionerade princip är att räddningsfordon, fordon för snöröjning, renhållningsfordon och flyttbuss skall kunna nå varje fastighet. Dimensionerande fordon för lokalgator är därför typfordon LBn, normal lastbil och dimensionerande mötessituation normal lastbil och personbil, (LBn – P). Detta skall givetvis även fungera vintertid med snövallar.

Normalt görs körbanan i lokalgator 5,5 m breda. Då kan lastbil (LBn) och personbil (P) mötas med körsätt A, det vill säga fordonen framförs på sin halva av körbanan.

Minst en gångbana skall i princip anläggas då anslutna lägenheter eller motsvarande överstiger 25 st.

Körbanebredder mellan 3,5-5,0 m bör inte utföras eftersom en sådan bredd leder till otrygg och tveksam mötessituation. Lokalgator med körbanebredden 4,5 m kan dock accepteras på återvändsgator där sikten är god och möte normal lastbil – personbil i princip inte förekommer, och då max 25 villor är anslutna. Förutsättning är också att all parkering sker på tomtmark. I radhusområden och i områden med högre exploateringsgrad skall körbanan vara minst 5,5 m bred.