Socialkonsekvensanalys

Den fysiska miljön har betydelse för människors och beroende på hur miljön utformas och struktureras kan den såväl stödja som motverka fungerande sociala system.

Användaren av stadsmiljön är människor med olika behov beroende på om hon är barn eller vuxen, kvinna eller man, pensionär, har en funktionsnedsättning, är ny i staden, socioekonomisk bakgrund etcetera. Vi har olika förutsättningar vilket påverkar våra behov. Det är därför viktigt att inte generalisera och komma med patentlösningar när vi planerar trafik och stad. I trafikplaneringen behöver vi inventera, utforma och konsekvensbedöma med hänsyn tagen till olika grupper och perspektiv. Barn och unga bör särskilt beaktas eftersom de är en stor befolkningsgrupp, cirka 20 procent av befolkningen.

Målet om en socialt hållbar stad och behovet av ett socialt perspektiv i fysisk planering har länge varit uttalat i Göteborgs Stad. Som ett led i det arbetet har processtöd för sociala konsekvensanalyser, SKA, och barnkonsekvensanalyser, BKA, arbetats fram i bred samverkan inom staden.

BKA och SKA är framförallt ett processtöd för att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram i planeringen utifrån olika gruppers behov, samt beskriva konsekvenser av före­slagna åtgärder. Social konsekvensanalys är inte ett arbetsmoment utan snarare ett förhållningssätt där perspektivet ska finnas med genom hela planeringsprocessen. Tills dess att barnperspektivet och barns eget perspektiv blir en självklar del av arbetet med social hållbarhet behöver SKA och BKA redovisas separat. När barn och unga bara är en delmängd tenderar vi att glömma bort dem.

Som hjälp i arbetet så har två analysmodeller tagits fram för BKA och SKA. Det finns också framtaget ett webbaserat verktyg i form av ”Kunskapsmatris S2020” . Du kan läsa mer om modellerna under SKA och BKA i länkarna till höger på sidan. 

Ägare av planprocessen är stadsbyggnadskontoret vilka har till uppgift att driva det sociala perspektivet i processen. Trafikkontorets ansvar i processen är att bidra med kunskap kring hur trafikplaneringen påverkar och påverkas av det sociala perspektivet. Vidare har trafikkontoret ett ansvar för att det sociala perspektivet beaktas i trafikplaneringen. Nedan följer en kort sammanfattning av SKA:s olika processteg. BKA och SKA har samma processteg men kan innebära olika metoder eftersom målgruppen inte är densamma. För mer information om processen så se länkarna till SKA samt trafikkontorets roll i arbetsprocess för detaljplan till höger på sidan. 

Syftet med inventeringen är att inhämta olika grupper och intressenters perspektiv. Hur fungerar området idag? Vilka sociala kvaliteter och behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Hur inhämtar vi den kunskap vi inte har? Finns det behov av dialog? Som stöd identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan SKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna.

Exempel på frågor att ställa sig i inventeringsfasen:

• Hur används platsen/gaturummet idag (vistelse, transport, rekreation)?
• Vilka målpunkter finns i området (hållplatser, lekplatser, parker, torg, service, bostäder, arbetsplatser, skolor, föreningslokaler, mötesplatser etcetera)?
• Hur rör sig människor i området? Är området starkt dominerat av något trafikantslag?
• Finns det brister i trafikmiljön som skapar minskad eller oönskad rörlighet?
• Finns det barriärer i området? Exempelvis höga flöden av cykel-, bil- eller kollektivtrafik, utformning av gaturummet, parker, stora industri/arbetsplatsområden, slutna gårdar etcetera. Vad en barriär är kan skilja sig åt mellan olika grupper, beroende på till exempel ålder, kön och socioekonomiska skillnader.
• Hur ser barns skolvägar ut?
• Var finns de otrygga platserna?
• Hur fungerar området under olika tider på dygnet och året?
• Är gaturummet överblickbart och lätt att orientera sig i?

Målformulering

Utgå från inventeringen när ni ställer samman målen för projektet. Vilka brister är det som ska åtgärdas? Vilka kvaliteter ska uppnås? Vem ansvarar?

Åtgärder

Vilka åtgärder behövs för att nå uppsatta mål? Vem ansvarar för att de förverkligas? Hur tas olika gruppers erfarenheter och synpunkter tillvara i åtgärderna?

Konsekvenser

Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som kom fram under inventeringen? Leder åtgärderna till en mer socialt hållbar stad? Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts som påverkar ur ett socialt perspektiv?