Alstringstal för biltrafik
Alstringstal delas in i alstring från bostäder respektive verksamheter. Alstringstal för bostäder benämns planeringstal då en framtida situation ska beskrivas se Resor som alstras vid nybyggnad av bostäder och alstringstal då befintliga förhållanden beskrivs se Trafikalstring för bostäder – nuläge.
Resor som alstras vid nybyggnad av bostäder
Invånarna i Göteborg gör i snitt 3,5 resor per person och vardag (enligt RVU 2014), antalet resor per person och dag är relativt oförändrat över tid. Resorna görs med olika trafikslag; bil, kollektivtrafik, cykel och gång. I det omställningsarbete som påbörjats med Trafikstrategin behöver antalet bilresor minska till förmån för övriga trafikslag. Nya riktlinjer kring biltrafikalstring från bostäder har tagits fram under 2014, se ”Riktlinjer för planeringstal för biltrafik – bostäder” till höger på sidan. Riktlinjerna grundar sig på områdesindelning enligt Utbyggnadsplaneringen, figur 1.
Figur 1 Områdesindelning enligt Strategi för utbyggnadsplanering.
Området innanför den streckade linjen benämns "mellanstaden" och är i sin tur indelad i 5 olika delområden (se förklaring av dessa i karta).
Planeringstalen för respektive delområde framgår av nedanstående tabell:
I mellanstaden:
|
|
|
Alstring /lägenhet
|
Alstring/småhus
|
Innerstaden inklusive älvstaden
|
1
|
1,65
|
Utvidgad innerstad och kraftsamlingspunkter
|
1
|
1,65
|
Prioriterade utbyggnadsområden
|
1,5
|
2,5
|
Övriga mellanstaden
|
2
|
3,35
|
|
|
|
Utanför mellanstaden:
|
|
|
Kollektivtrafiknära lägen med tätortskaraktär
|
1,5
|
2,5
|
Övriga lägen utanför mellanstaden (utanför tätort)
|
2,7
|
4,5
|
|
|
|
Trafikmängder i befintligt vägnät:
|
Generellt 2013-års nivå
|
Tabell 1 Planeringstal för biltrafik.
I planeringstalen ingår den totala biltrafiken som per dygn genereras till och från bostäder i ett område (inkl besökare, service, hantverkare mm).
Beräknad trafikmängd per dygn = Antal bostäder * Alstring per bostad och dygn
I de fall det aktuella området är beläget i direkt närhet till Trafikverkets leder ska Trafikverkets generella uppräkningstal användas för att räkna upp trafiken på leden till 2030-års nivå. Nedan anges de uppräkningstal som gäller fr. o. m. 2015-04-01.
|
|
|
Prognos 2010-2030
|
Prognos 2010-2050
|
|
Alla vägar
|
Alla vägar
|
Stor-Göteborg
|
1,25
|
1,34
|
Tabell 2 Föreslagna uppräkningstal för Trafikverkets leder.
Uppräkningstalen kan i enskilda fall behöva stämmas av mot beräknade flöden från Trafikverkets prognosmodell Sampers. Detta gäller särskilt områden där större förändringar i infrastrukturen planeras.
Det är även viktigt att ta hänsyn till den förväntade ökningen av kollektivtrafik, särskilt vid beräkning av buller. Som underlag till den framtida trafikeringen med kollektivtrafik hänvisas till aktuell prognos för kollektivtrafiken 2035.
Resor som alstras vid nya verksamhetsytor
Ett arbete pågår med att ta fram riktlinjer för trafikalstring för verksamheter och några färdiga riktlinjer finns inte i dagsläget. Nedan följer rekommendationer för beräkningar av alstring från verksamheter.
Vid alstring till och från verksamheter är det lämpligt att utgå från antal anställda per kvadratmeter. Ytbehov för respektive verksamhet anges i "Planera för verksamheter" varifrån följande tabell hämtats.
Yta i m2/anställd Bransch
100 Handel
30 Kontor
100 Industri
50 Institutioner (högskolor m.m.)
300 Servicehus, äldreboende, vård
400 Hotell, konferens
100 Grundskolor, daghem, förskolor
250 Logistik och lager
200 Övrigt
Tabell 3 Yta per anställd för olika branscher.
Handel varierar beroende på vilka produkter som säljs
men beror också på läget. Industri och lager kan också variera något beroende
på karaktär. Kontor varierar beroende på läge i staden. I riktigt centrala
lägen rör det sig om knappt 20 m2 per sysselsatt medan det i
perifera lägen kan innebära mer än 30 m2 per sysselsatt.
För att räkna ut hur många bilrörelser som alstras
enligt trafikstrategin ska färdmedelsfördelningen för aktuellt område användas.
Färdmedelsandelar för olika delområden finns i dokumentet ”Framtida färdmedelsandelar”,
till höger på sidan.
Talen ovan beskriver trafikalstringen som utgörs av de anställdas
resor. Vid besöksintensiva verksamheter, såsom handel, behöver antalet besökare
uppskattas. Biltrafikalstringen till handelsytor uppgår idag till 10-40
fordonsrörelser (i en riktning) per anställd.
Trafikalstring för bostäder – nuläge
Då trafikmätningar saknas kan uppskattningar av fordonsmängder göras utifrån antal bostäder i ett område. Nedan redovisas uppmätt antal fordonsrörelser per bostad under ett dygn för några exempelområden . I alstringstalen ingår den totala biltrafiken som genereras till och från bostäder i ett område (inkl besökare, service, hantverkare mm).
Beräknad trafikmängd per dygn = Antal bostäder * Fordonsrörelser per bostad och dygn
Denna beräkning är endast tillämplig för rena bostadsområden. Finns verksamheter som t.ex. skolor eller liknande i området behöver denna alstring bedömas separat och adderas till den bostadsbaserade alstringen.
Område enligt Figur 1
|
Bostadsområde
|
Fordonsrörelser
per bostad och dygn
|
|
Utvidgad innerstad
|
Doktor Forselius gata
|
1,6
|
|
|
Reutersgatan
|
2,9
|
|
Prio utbyggnadsområden
|
Sägengatan
|
2,3
|
|
|
Tycho Brahes gata
|
1,3
|
|
Kraftsamlingsområden
|
Turkosgatan
|
2,2
|
|
|
Skäppslandsgatan
|
1,4
|
|
Övriga staden
|
Stabbegatan
|
2,0
|
|
|
Långströmsgatan
|
2,0
|
|
Tabell 4 Exempel på trafikalstring- flerbostadshus för nuläget. Mätningar genomförda 2014.
Område enligt Figur 1
|
Bostadsområde
|
Fordonsrörelser
per bostad och dygn
|
|
Prio utbyggnadsområden
|
Linnarhultsvägen
|
4,8
|
|
|
Solvädersgatan
|
4,2
|
|
|
Sandeslättskroken
|
3,1
|
|
Kraftsamlingsområden
|
Korsåsliden
|
4,9
|
|
Övriga staden
|
Tanneskärsgatan
|
5,8
|
|
|
Skrinnarvägen
|
6,8
|
|
Tabell 5 Exempel på trafikalstring- småhus för nuläget. Mätningar genomförda 2014.