Vägmarkering

All vägmarkering som inte är tillfällig skall utföras i termoplastisk massa. Stensatta ytor vägmarkeras normalt ej.

Vägmarkering på cykelbana ska vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i tranportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:171).

Regler

Dessa anvisningar gäller som komplement till följande lagar, författningar och regler:

• Trafikförordningen, TrF
• Vägmärkesförordningen, VMF
• TSFS 2010:171    
• Krav för vägar och gators utformning, VGU
• Råd för vägars och gators utformning, VGU
• Transportstyrelsen - vägmärken

Ansvar

Väghållaren ansvarar för utförande och underhåll av vägmarkeringen. Undantag se även VMF: 78 och 82 §.

Beslut

All utformning och utförande av vägmarkering beslutas av väghållaren

Kostnadsansvar

Kostnaden för utförande av ny eller förändrad vägmarkering ska bäras av varje enskilt projekt.

Längsgående markeringar

Generella regler, se TSFS.2010:171 och Krav och Råd för vägar och gators utformning, kap. vägmarkering och vägkantsutmärkning.

Allmänt

Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.

M1. Mittlinje och körfältslinje

På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Indelningen ska vara 3+3 på gator och vägar med hastighetsbegränsning ≤ 60 km/h och  ≥ 60 km/h 3+9.

Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 meter, enligt VGU.

Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana med indelningen 1+3 och bredden 5 cm, om cykelbanan är minst 2,2 m bred.




På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Undantag: Dag Hammarskjöldsleden där körfältslinje utförs 15 cm bred.

Indelningen ska vara 3+3 (TSFS: tättbebyggt område) på gator och vägar med hastighetsbegränsning till högst 50km/h, och i övrigt 3+9 (TSFS: ej tättbebyggt område), om inte annat sägs nedan.

Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd, samt indelningen 3+3 oavsett hastighet.

M2. Kantlinje

Kantlinjen utförs normalt 1+1 på alla gator och vägar där kantlinje behövs. Undantag: Dag Hammarskjöldleden där kantlinjen utförs som VB(0,3). Kantlinjen utförs ej i tätortsmiljö, om kantsten finns och vägren saknas.

M3. Varningslinje

Varningslinje används inte på gator med hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre. Används istället för dubbel heldragen linje där körbanan bredd <6,5 m.

M8. Heldragen linje

Enkel eller dubbel spärrlinje i vägmitt utförs inte vid vägbredder under 6,5m. Dubbel spärrlinje utförs i spårområde om fordonstrafik (buss eller bil) förekommer. På gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 4,0 meter vid dubbelriktad cykeltrafik och minst 3,0 meter vid enkelriktad cykeltrafik. Spärrlinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd.

M9. Spärrområden

Avstånd mellan snedsträcken är normalt 3 m eller vid stora ytor 6 m. Lutningen ska vara 1:2. Spärrområden framför refuger, se nedan. Begränsning av uppställning vid refuger, se Parkering: P-handboken.

Markering framför refuger:

• Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 70 km/h och däröver,
  samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.

• Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt
  andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksamma
  refugen. Gäller särskilt breda refuger.

• Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.

Tvärgående markeringar

M13. Stopplinje

Stopplinje markeras vinkelrätt över respektive körfält (max 15 graders avvikelse).

M14. Väjningslinje

Väjningslinje före huvudled placeras där föraren erhåller bästa sikt i korsningen. Finns cykelöverfart i anslutning till huvudleden placeras dock väjningslinjen före cykelöverfarten förutsatt att avståndet mellan körbanekant och övergångsställe är < 5 m.

M15. Övergångsställe

För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga kan kantsten kontrastmarkeras där övergångsställe ej är markerat i körbanan eller vid ordnade gångpassager.

Obevakade övergångsställen regleras ej på gator med hastighetsbegränsning 60 km/h eller däröver. Detsamma gäller på gator med två eller flera körfält i samma riktning. Inom områden skyltade med max 30 km/tim (s.k. 30-enklaver) markeras normalt ej heller några övergångsställen.

I Göteborg markeras i normalfallet ett övergångsställe 3,0 m brett. I undantagsfall är det möjligt att gå ner till en bredd på 2,5 meter, enligt TSFS och VGU. Bredden kan även ökas vid stora gångtrafikmängder, dock bör den i normalfallet inte överstiga 4 meter.

Är övergångsställe markerat i körbanan, markeras detta normalt även i cykelbanan om denna är avgränsad med kantsten mot gångbanan. Även om gångbanan inte är avgränsad med kantsten kan i särskilda fall övergångsställe ändå markeras i cykelbanan.

Övergångsställe markeras inte i spårområden, som är avgränsade från körbanan med refug eller kantsten.

Undantag: om överfarten i spårområdet är signalreglerad, markeras denna med gångzebra.

I övrigt se  Gång och cykel/Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.

M16. Cykelöverfart

Friliggande cykelöverfarter markeras normalt inte på sträcka. Cykelöverfartsmarkering kan ersättas av övergångsställe på ena eller båda sidor, om cykelöverfarten går parallellt med övergångsstället.

I övrigt se Gång och cykel/Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under

rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.

M17. Farthindermarkering

Farthindermarkering, 50x50 rutor, utförs endast på uppfartsrampen, om gatan är avdelad med mittrefug eller mittlinje, annars utförs markering på hela gatubredden. I kombination med övergångsställe (M15) eller cykelöverfart (M16) ska målningen samordnas så att inte övergångsställets eller cykelöverfartens markeringar "förlängs" och det blir otydligt.

Övriga markeringar

M24. Parkeringsrutor, uppställningsplats

Parkeringsrutor utförs med heldragen 10 cm linje. Se även Parkering: P-handboken.

M26. och M27. Cykel- och gångsymboler

Symboler för gång- och cykeltrafik används normalt på GC-banor och kan då ersätta vägmärken för GC-bana. Inga pilar markeras på kombinerade GC-banor.

Exempel på markering av GC-banor och GC-överfarter. Markering vid förhöjning ingår inte i de tre direkt nedanstående bilderna utan redovisas separat därefter. Se också kommentar till M17.
Angivna breddmått är standardmått.

Exempel på markering av förhöjda GC-överfarter på sträcka. Observera hur farthindermarkeringen (M17) samordnas med övergångsställets markering (M15).
Angivna breddmått är standardmått.

Övergångsställen i spårområden

Grundregel

A     Ingen markering av gångzebror utförs i spårområden, som är avgränsade från körbanan med refug, kantsten eller dylikt.

Undantag

B     Är hela övergångsstället, inklusive spårområdet, signalreglerat markeras gångzebra även i spårområdet. Med signalreglering avses ej varningssignal (gulblink).

Anmärkning

På gator där spårområdet ej är avgränsat, eller där spårvagnstrafik och biltrafik går blandat, markeras övergångsstället över hela gatan. Sådana övergångsställen bör dock anläggas med stor restriktivitet, med hänsyn till riskerna gentemot spårvagnstrafiken. Ett noga övervägande bör göras, där nyttan av ett övergångsställe vägs mot riskerna.






Vad som här har sagts om övergångsställen gäller även cykelöverfarter.

M31. Lastzonsymbol/ Ändamålsplats

På alla ändamålsplatser, förutom bokbussar, markeras alltid en uppställningsplats -  på stensatta ytor med vit sten.

Lastplatser utförs med normalbredd 2,5 m. "Förbud att stanna eller parkera"-märke markeras i dessa ändamålsplatser - gäller såväl "dygnet om" som tidsreglerade lastplatser. 

I uppställningsplats för taxi förtydligas med texten "TAXI".

M33. Rörelsehindrad

Rörelsehindradsymbol ska alltid markeras på handikapplats, men ersätter inte skyltsättning.

M34. Särskild markering vid skola

Vit text "SKOLA" och ”30” i oval utförs vid alla 30 km- begränsningar del av dygnet vid skola. Markeringen placeras strax efter 30-skyltarna.

Markering av busshållplats

Normalt markeras inte busshållplatser med vägmarkering. Dock kan gul linje 1+1, M22 Förbud mot att parkera, eller s.k. bussblixt enligt RVT 4.3.7.2 markeras, om det är behov av att förstärka utmärkningen av hållplatsen. Markering av kantsten får inte utföras.