Tillgänglighet

Med ett tillgängligt transportsystem avses att trafiksystemet ska utformas så att medborgarna och näringslivet med lätthet kan nå det utbud och de aktiviteter i samhället som de har behov av eller önskar. Tillgänglighet skapas av bebyggelsens lokalisering och trafiksystemets uppbyggnad i samverkan. Planeringen måste utgå från den enskilda trafikantens förmåga. Barn, äldre och människor med funktionshinder behöver särskild omtanke. Tillgänglighet för funktionshindrade behandlas samlat under Tekniska anvisningar. Se också verktygen för sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser till höger. Dessa lite "svagare" grupper är också beroende av en fungerande kollektivtrafik och möjligheter att ta sig fram som gående eller med cykel. Transporter av varor och gods måste också gå smidigt. Utan det fungerar inte staden och dess olika verksamheter.

Det är nästan helt omöjligt att få god tillgänglighet för alla trafikantgrupper samtidigt och på samma ställe. Behoven från olika grupper är i många fall helt motstående. Här nedan framgår hur de olika trafikanternas tillgänglighet påverkas. Beskrivningarna utgör grund för hur kvaliteten Tillgänglighet ska värderas. Värderingen görs per trafikslag och sammanvägs sen för en värdering mot de övriga kvaliteterna.

• Gångtrafik påverkas främst av gångtiden mellan start- och målpunkt, vilken i sin tur beror på närheten till målpunkter, genhet, trygghet och barriärer. Det är viktigt att tänka på att olika trafikantgrupper har olika förutsättningar. En lite för hög kantsten är t.ex. en barriär för någon som är rörelsehindrad medan den som inte är det kanske inte ens reflekterar över den och en felplacerad papperskorg kan vara en barriär för en som är synskadad. Vad det gäller trygghet är det inte bara skillnader mellan olika trafikantgrupper utan också mellan olika tider på dygnet. 
• Cykeltrafik påverkas främst av närhet till målpunkter, genhet, kontinuitet, trygghet, standard (beläggning, belysning), parkeringsmöjligheter, orienterbarhet, drift och underhåll samt trafikreglering.
• Kollektivtrafiken påverkas av avståndet till hållplatsen, gångvägens standard och lutning eller andra barriärer. För äldre och personer med funktionshinder kan närheten och friheten från barriärer vara helt avgörande. Arbetspendlaren som åker kollektivt till och från sitt arbete ställer höga krav på snabbhet. Trygghet på och till/från hållplatsen samt inte minst turtäthet och pålitlighet är avgörande vid val av transportmedel. Gångavståndet till hållplats, från bostad, skola eller arbetsplats, bör inte överstiga 500 meter.
• För biltrafik är ett gott exempel på god framkomlighet när den verkliga hastigheten ligger nära den skyltade hastigheten. God orienterbarhet liksom information om var det finns parkering i anslutning till besöksmålet är viktiga förutsättningar för god tillgänglighet. För god tillgänglighet spelar även drift och underhåll roll då brister i vägbanan, såsom bland annat gropar, tjälskador och ojämnheter försämrar framkomligheten.
• Godstrafik påverkas främst av körutrymme, åtkomlighet till viktiga målpunkter, vilket inkluderar såväl strategisk placering i förhållande till transportstråk och lastzoner som trafikregleringar i form av förbud mot tung trafik, samt eventuella miljözoner. Framkomligheten påverkas också av farthinder. För godstransporter med mindre fordon är utbudet av lastzoner viktigt. Om det finns tillräckligt många lastzoner har godstransportörerna lätt att leverera sina varor. Tydlighet i när och hur dessa transporter utförs på bästa sätt är viktigt.
• Utryckningstrafik påverkas i första hand av framkomligheten på det primära utryckningsnätet. Här är det främst farthinder och trafiksituationen under högtrafik som måste beaktas.