Ljudmiljö

Trafikbuller vid planering

Allmänt

Beteckningar

Två olika mått används för trafikbuller; ekvivalent resp. maximal ljudnivå.

Ekvivalent ljudnivå avser en medelnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Maximala ljudnivån är den högsta förekommande nivån under en viss tidsperiod.

Ljud beskrivs och mäts vanligen i dBA (decibel A). Beteckningen A anger en korrektion för örats varierande känslighet för ljud av olika tonhöjd. A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga.

Skalan för decibel är inte linjär. Detta har valts för att omfånget för ljudtrycksvariationen i det hörbara ljudet är mycket stort. Skalan innebär att det svagaste ljudet man normalt kan höra motsvarar ca 0 dBA, en viskning ligger kring 30 dBA, ett normalt samtal 60 - 70 dBA och gränsen för smärtsamt ljud är ca 125 dBA.

Hörselintryck respektive störningsupplevelse

En person upplever normalt en förändring av den dygnsekvivalenta nivån med 1 dBA som en knappt märkbar förändring av hörstyrkan, 3 dBA som en liten men tydligt hörbar förändring och 8-10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering.

Den subjektiva upplevelsen om man är störd eller inte följer dock inte samma skala som uppfattningen av hörstyrkan. Störningsupplevelsen kan dessutom vara mycket olika för olika personer. För varje dB högre ljudnivå från trafikbuller ökar störningarna med omkring 15 procent.

Ett varierande ljud kan upplevas som mer störande än ett jämnt.

Isolering mot trafikbuller

Fönster är i regeln en byggnads svagaste punkt vad gäller ljudisolering. Standardfönster av äldre modell har en ljudisolering om ca 25 dBA mot vägtrafikbuller och ca 28 dBA mot spårvägsbuller. Moderna fönster och fönster som försetts med tilläggsrutor ger ytterligare 5- 10 dBA isolering.

Nyckeltal

  • Trafikflöde. En fördubbling eller halvering av trafikflödet innebär att ljudnivån ökar respektive minskar 3 dBA. En ökning av flödet med cirka 25 procent ökar ljudnivån med 1 dBA. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
  • Andelen tunga fordon påverkar ljudnivån. Om andelen tung trafik ökar från 0 till 10 % ökar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA, medan den maximala ljudnivån ökar med 8- 12 dBA med störst skillnad i hastigheter under 50 km/ tim. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Bussar är tystare än tunga lastbilar, men bullrar betydligt mer än personbilar. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Avstånd. En fördubbling av avståndet minskar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA (om bullerkällan är en linjekälla/ rak, oändlig väg) och den maximala nivån med 6 dBA (om bullerkällan är en punktkälla); härtill kommer markdämpning. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Stigningen påverkar ljudnivån. Om gatans stigning är 5 % ökar ljudnivån 2- 3 dBA, beroende på andelen tung trafik, jämfört med plan gata. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Vägbeläggningen påverkar ljudnivån. Variationen mellan vanliga beläggningar uppgår till flera dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Våt vägbana ökar bullret med ca 3 dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Mjuk mark – gräs, äng och liknande – ger en markdämpning med upptill 3 dBA för varje fördubbling av avståndet (härtill kommer avståndsdämpning). Hård mark – betong, asfalt och vatten – kan höja bullernivån med ljudreflexer. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Fasadreflexer kan öka bullret ca 3 dBA, att beakta inte minst vid kort avstånd mellan byggnader.
  • Hastighetsminskning med 10 km/h innebär cirka 2 dBA lägre ljudnivå för lätta fordon och cirka 1 dBA för tunga, inom intervallet 30-90 km/ tim. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
  • Hastighetshöjning från 50 till 70 km/ tim. ger en bullerökning med 4 dBA. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Motor- och avgasljud dominerar vid låga hastigheter, från ca 30 km/ tim. för personbilar och 50 km/ tim. för tunga fordon, medan bullret från däck och vägbana tar överhand vid högre hastigheter. (Källa: Bullernätverket Stockholms län)
  • ”Hårt körsätt” ökar ljudnivån upptill 10 dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Risken för störningar är större vid oregelbundet buller och stora skillnader mellan bakgrundsnivå och toppnivå jämfört med jämnt, regelbundet och förutsägbart buller.  (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Störningarna från trafikbuller ökar för varje dB högre ljudnivå med omkring 15 procent.  (Källa: ASEK 5, Trafikverket)

 

Statliga riktlinjer

Infrastrukturproposition (1996/97:53)

Vid såväl långsiktig som åtgärdsnära planering ska riktvärden för trafikbuller enligt infrastrukturpropositionen (1996/97:53) beaktas:

Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:  

  • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus,
  • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid,
  • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad),
  • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

Enligt Boverket får

  • 45 dBA maximalnivå inomhus överskridas högst 5 gånger per natt och med högst 10 dBA.
  • 70 dBA maximalnivån utomhus på uteplats överskridas högst 5 gånger per maxtimme för årsmedeldygn.

SOU 2013:57 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet

Under 2013 presenterades en statlig offentlig utredning, ”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet”. Utredningen har (febr. 2014) resulterat i en lagrådsremiss som riksdagen förväntas behandla i juni. Därefter avser regeringen att införa riktvärden för trafikbuller i en förordning. 

Kommunala mål, riktvärden och policy

Göteborgs Stads lokala mål (2011) för god bebyggd miljö, delen buller

2011 beslutade kommunfullmäktige i Göteborgs Stad om lokala mål för god bebyggd miljö. Delen trafikbuller framgår nedan

  • minst 90 % av Göteborgs invånare har senast år 2020 en ljudnivå utomhus vid bostad som understiger 60 dBA ekvivalentnivå vid utsatt fasad
  • minst 95 % av stadens förskolor och grundskolor har senast år 2020 tillgång till lekyta med högst 55 dBA ekvivalentnivå
  • samtliga stadsparker har senast år 2020 nivåer som ligger under 50 dBA ekvivalentnivå på större delen av parkytan.

Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller (2006)

Göteborgs stad tog 2006 fram dokumentet ”Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller – utgångspunkt vid planering och byggande av bostäder i Göteborg” I dokumentet framgår hur Göteborg ska tillämpa riktvärden och villkor för när avsteg från de statliga riktlinjerna kan göras. 
Som grundregel gäller

  • att riktvärdena för inomhusmiljön alltid ska klaras
  • att ekvivalentnivån utomhus vid fasad inte ska överstiga 65 dBA.

När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan

  • 55 och 65 dBA ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna
  • sovplats mot den tysta (45 dBA) eller ljuddämpade (50 dBA) sidan för samtliga boende i lägenheten.
  • 60 och 65 dBA ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus.

Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida.

Pågående arbete med ny bullerpolicy (2014)

För närvarande (mars 2014) pågår arbete med ny bullerpolicy för Göteborg. Avsikten är att denna ska ersätta Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller (2006). Beslut baserade på den statliga utredningen ”samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” kan komma att styra policyn.

Planering och nybyggnad

Allmänt

F.n. (mars 2014) pågår förvaltningsövergripande arbete med ny bullerpolicy. Inom arbetsgruppen har trafikkontoret tagit fram förslag på processbeskrivning för hantering av buller och ev. avsteg från riktvärden.
Vid planering och nybyggnad ska beaktas

  • framtida trafikmängder. Utgångspunkt är ”Göteborg 2035 - Trafikstrategi för en nära storstad”, men försiktighetsprincipen ska också gälla.
  • såväl dygnsekvivalenta som maximala ljudnivåer
  • lågfrekvent ljud inomhus längs busslinjer och busshållplatser.

Detaljplaner

Vid detaljplaneläggning ska processbeskrivningen följas. Bilaga finns som beskriver bakgrund och motiv för de olika stegen i processen. (Källa: Tk-dokument 2014-03-11, a) Bullerpolicy – Processbeskrivning, ”schema”, b) Bilaga - PM, processbeskrivning)
Även bostäder utanför detaljplaneområdet som får 3 dBA eller mer högre ljudnivå bör beaktas.

Bygglov

Vid granskning av ansökan om bygglov ska Processbeskrivning ”schema” följas. Utöver processbeskrivningen finns en bilaga som beskriver bakgrunden och motiven för de olika stegen i processen.

Trafikförslag

För trafikförslag som utarbetats av trafikkontoret och som innebär nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur ska som huvudregel riktvärden enligt proposition 1996/97:53 följas.

Exempel på åtgärder som dämpar trafikbuller

Åtgärder i trafikmiljön/allmänplats:

  • hastighetsbegränsande åtgärder (ex. cirkulationsplats, farthinder m.m.)
  • bullerskärmar
  • annan beläggning (mindre stenstorlek)

Åtgärder på bebyggelse:

  • absorbenter
  • takskärmar
  • gröna tak
  • gröna väggar

Skärmande bebyggelse:

  • kontor, handel, P-hus

Bullerskärmar

Vid planering ska beaktas

  • absorberade skärmar eftersträvas vid motstående byggnader, detta för att undvika ljudreflexer.
  • glas- och polykarbonatpartier i skärmar orsakar reflektioner.
  • för att undvika att fåglar flyger in i transparenta skärmar ska dessa förses med reliefer/ mönster.
  • sikttrianglar vid planering av bullerskydd vid in- och utfarter.
  • huvudregeln är att bullerskydd placeras på kvartersmark i nyexploatering
  • om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs.

Kriterier för övervägande av åtgärder i befintlig miljö

Trafikkontoret eftersträvar att prioritera bullerskyddsåtgärder för de värst utsatta – vilket i nuläget är storleksordningen 8000 boende som har dygnsekvivalent nivå 65 dBA eller mer vid fasad.

Följande kriterier gäller f.n.

Ekvivalent ljudnivå
Huvudprincipen är att för bostad mot bullerstörande väg eller spårväg bör dygnsekvivalent ljudnivå (frifältsvärde, d.v.s. utan reflektion) vid fasad uppgå till minst 63 dBA för att åtgärd ska övervägas.

Maximal ljudnivå
Vidare bör åtgärd övervägas om den maximala ljudnivån (frifältsvärde) från vägtrafik uppgår till minst 80 dBA och från spårvägstrafik 85 dBA vid fasad.

Genomförande förutsätter att ekonomiska medel står till förfogande.